Arkiv för 'Broar & Vattendrag'

Uppsalas hamn

08 september 2021

Jag har trott att hamnen i Uppsala legat på samma plats precis nedanför Islandsbron, åtminstone de senaste 500 åren. Sanningen är väl att jag nog aldrig funderat närmare på det. Nu visade det sig att det inte stämde. Under en ganska lång period fanns det ingen hamn just här. Låt oss återkomma till det och titta lite längre bakåt i tiden.

Här ser vi hur strandlinjen legat vid olika tidpunkter. På 400-talet sträckte sig viken ända upp till Ulva. Under Olof Skötkonungs tid runt 1000-talet var Uppsala en viktig hamn och handelsplats. Viken sträckte sig då fram till nuvarande Uppsala. Antagligen fram till Kvarnfallet. Det här var väl en av anledningarna till att man flyttade ärkesätet från G:a Uppsala ner till Uppsala (Östra Aros) på 1200-talet. Vad som händer senare är höljt i dunkel men det verkar som om Fyrisån bara blir sämre.

På 1500-talet gick det knappt att ta sig upp med en liten båt till staden, än mindre med ett större lastfartyg. Johan III skriver flera gånger till Uppsalas borgmästare och befaller att ån ska rensas och sidorna ska pålas på de sämsta sträckorna. Breven ska vara daterade 1583,1586 och 1592 men det verkar som man helt enkelt struntat i detta. Åtminstone händer inte mycket och ån forsätter att ställa till problem.


Karta 1687.


Bild ur Atlantica utgiven 1679.

Kartan från 1687 är den som fick mig att skriva detta inlägg. Här ser vi några båtar, strandbodarna och Munkbron (Islandsbron). Bland strandbodarna låg även sjötullen som jag skrivit om tidigare. Det som fångade mitt intresse var bokstaven y i kartan som är beskrivet som ”portus et navalia nove”. Jag skulle nog översätta det till ”Nya hamnen” men ni får gärna rätta mig. Uppenbarligen byggde man en ny hamn längre söderut ungefär vid nuvarande kvarnbyggnaderna. Det är möjligt att kvarnen placerades just här för att det redan fanns en hamn på platsen.

Den andra bilden är från samma tid och hittas i boken Atlantica av Olof Rudbeck. Här ser ni hans postjakter till höger. Han var en föregångare och startade posttrafik med båt 1667 men det är en helt annan historia. För övrigt kan nämnas att även Rudbeck klagade på framkomligheten i Fyrisån. När man ser nedanstående kartor förstår man varför de inte byggde den längre norrut.


Karta 1660-talet.


Karta 1732. Här med ett markerat stengrund mitt i ån.


Karta 1830.

Som synes verkar man inte göra något åt ån och man får väl anta att hamnen nere vid Strandbodarna fyllde sin funktion. Tyvärr finns det väldigt lite information om denna hamn. Jag bör väl nämna att att orsaken till att de två senare kartorna saknar en bro (Islandsbron) är att den brann upp i den stora stadsbranden 1702. Det tog 139 år innan man uppförde en ny.


Uppsalas gamla hamn och Slinkens färja 1887. Illustration: Emil Åberg.

Jag hittade en teckning från 1887 där man ser den gamla hamnen. Här ser ni även ”Slinkens färja” som fått sitt smeknamn av första ägaren. Det känns som ganska naturlig plats för en färja då det var en liten bit att gå till Islandsbron. Vi denna tid hade man även dragit ner järnvägen till hamnen.


Karta 1842.

1841 uppför man Islandsbron och det ser ut som om även hamnen har kommit på plats nedanför bron. Kartan ovan från 1842 visa hamnen men också den gamla hamnen. Den hittar längst ner där ån försvinner ut ur kartbilden. Det är väl ungefär där den blåa skeppselevatorn står idag.


Uppsalas hamn 1842.


Uppsalas hamn någon gång mellan 1860 och 1868. Foto: Henri Osti.

Två bilder av hamnen. På foto av Osti är kajen byggd av timmer. Det här fortsätter man med fram till 1894 då kajen har en total längd av 420 meter. 1895 börjar man ersätta träkajen med sten med ungefär 50 meter per år. Pumphuset syns inte heller på bilderna. Det uppfördes 1874.

Jag vill också visa hur det såg ut på västra sidan vid hamnen. Jag tycker att den sidan är lite bortglömd.


1870-talet. Foto: Henri Osti.


1886. Foto: Henri Osti.


1890. Foto: Henri Osti.


1946. Foto: Aftontidningen.

Den stora utmaningen verkar ha varit att vända skeppen efter att de lastat och lossat. Den västra sidan har gått från en grässlänt till ett indraget plank för att sedan stensättas. Det här verkar ha fungerat men större och större båtar ville upp i hamnen. 1946 har man återgått till en grässlänt. Den lilla urgröpningen i bryggan är för att maximera längden på båtar som kunde vända.


Båt fast i hamnen 1961. Foto: Uppsala-Bild.


Utvidgning av vändområdet i hamnen 1962. Foto: Uppsala-Bild.

Redan på 1940-talet började man prata om att vidga vändområdet. 1961 fastnade en stor båt i hamnen. Jag vet inte om det var det som krävdes för att man skulle sätta igång men året efter börjar man gräva ut västra sidan. Detta är väl den sista stora förändringen av åstränderna i hamnen. Det har sedan tillkommit en bro, en småbåtshamn och nya bryggorna längs ån. Dessa tillskott har gjort hamnen till en fantastisk plats och verkligen lyft området. Jag måste dock stanna här. Inlägget blev trots allt dubbelt så långt som jag tänkt mig.

Broar över Fyrisån, Backbron

26 augusti 2021

Jag blev glad när jag fick tipset om att det fanns en ny bro över Fyrisån. Den här bron eller rättare sagt vandringsleden som den tillhör, Salstaleden, invigdes 2020. Det är ett fantastiskt initiativ och det är alltid kul att få en anledning att komma ut i naturen.

Låt mig först tala lite allmänt om broar i Uppland. Vill man hitta en gammal bro eller ett vad ska man börja leta efter ställen där ett vattendrag bryter igenom en ås. Varför då undrar ni? Innan vi hade några riktiga vägar gick eller red man oftast längs med en ås om det var möjligt. Här var marken väldränerad och farbar även vid dåligt väder. Anledning nummer två var att där vattnet passerade genom en ås var marken och åkanterna stabila. Om man slutligen valde att bygga en bro var det här en perfekt plats.


Backbron och Gullsjön. Karta 1711.


Backbron, Karta 1748.

Den här bron är visserligen ny men på platsen har det funnits broar lång tillbaka i tiden. Ovan ser ni två kartor från 1711 och 1748. Det finns en äldre karta från 1693 men den var ganska grötig så jag nöjer mig med dessa två. Att det fanns en bro här är som sagt inget konstigt. Det här var en naturlig plats att ta sig över Fyrisån om man skulle till Salsta. Förutom ett par tillfälliga spänger kunde man göra det här eller så fick man ta sig ända ner till Vattholma.


Backbron. Laga skifte 1908.


Det gamla brofästet på södra sidan av Fyrisån.

Bron finns utmärkt ända fram till 1908 men är borta i den ekonomiska kartan 1952. Det är möjligt att när man anlade nuvarande väg från Skyttorps station 1905 så tappade den sin betydelse. Kravet på vägarnas beskaffenhet hade väl ökat och man lät denna färdväg förfalla. Idag kan man fortfarande se resterna av det södra brofästet brevid den nya bron.

Backbron på Google maps.

Detta är inlägg 47 i serien om broar över Fyrisån

Lurbo bro, Hågaån

17 augusti 2021

Häromdagen tog jag mig en titt på Lurbo bro. Jag vet, betongbroar från 70-talet är inte det mest intressanta här i världen men uppenbarligen har jag en svaghet för dessa konstruktioner. Jag tyckte dessutom att det fanns tillräkligt med fina bilder för att jag skulle skriva något. Ni vet, utan bilder blir det ganska tråkigt.

Dagens bro uppfördes 1979 och utan att egentligen ha någon källa misstänker jag att planen var att bredda bron. I vilket skick den gamla bron var i förtäljer inte historien. Det som förvånade mig är hur mycket trafik som passerar här. Att ta en bild utan bilar blev en utmaning.


Karta från 1635. Söder om bron Lilla Gottsunda eller som det numera heter, Vårdsätra kvarn. HK.


Karta från 1715. HK.

Det som blir klart är att det funnits en bro här under mycket lång tid. Äldsta belägget jag hittat är en karta från 1635. Bron finns även med i alla yngre kartor över platsen som jag gått igenom.


Del av teckning från 1850, Eric Österlund. DM.


Ernst Trygger på häst framför Lurbo bro 1887. Foto: Heinrich Osti.


Del av vykort postgånget 1903. Fotograf okänd.

Ovan ser ni de äldsta avbildningarna av bron jag stött på. En teckning från 1850, ett foto från 1887 samt ett vykort påstgånget 1903. Jag är verkligen glad att jag fann dem. Om det inte handlar om slott och herrgårdar brukar det vara ganska tunnsått med gamla bilder från landsbygden.


Bro uppförd 1922-23. Bild av August Fredrik Schagerström 1927, DM.

1922-23 uppför man en ny bro strax söder om den tidigare bron. Om man zoomar in i bilden ser det ut som om de gamla brofästena för den tidigare bron fanns kvar bakom bron. Antagligen ville man inte hindra trafiken under byggtiden och lät den äldre bron stå kvar.

För ett antal år sedan var jag faktiskt iväg och letade efter de gamla brofästena. Ganska snart insåg jag att dagens bro från 1979 byggdes norr om 20-talets betongkonstruktion och över de gamla brofästena.

Bron var ett så kallat nödhjälpsarbete. Efter första världskrigen var arbetslösheten stor i landet och för att sätta folk i arbete rustade man upp många vägar och broar. Vid bron hittar vi en minnesten med texten:

ÅR 1922-23 BYGGDES DENNA BRO SÅSOM NÖDHJÄLARBETE AV SÖDRA SVERIGES STATSARBETEN

Det sägs att stenen upptäcktes på nytt i samband med brobygget 1979. Man kan väl gissa att den vält och var överväxt. Minnensstenen står på östra sidan och några steg söder om dagens bro från 1979.


Cyckeltävling. Minnesstenen står bakom stolpen med vägvisare. Lurbo bro 1954. Uppsala-Bild, DM.


Lurbo bro dokumenterad innan rivning 1978.

Det hade varit roligt att visa bilder på när man uppförde broarna. Möjligtvis finns det lite bilder på Statsarkivet för de brukar dokumentera saker som förändras i staden. Tyvärr har jag inte haft tid att gräva runt där.


Lurbo torp, karta 1813.


Thorsgården eller Lurbo torp och Lurboklippan.

Lurbo bro har fått sitt namn från gården Lurbo som ligger på Övernäs ägor i Uppsala-Näs socken. Äldsta belägget för torpet är från 1662 (Ortnamsregistret). Gården finns kvar och ligger söder om bron och strax söder om den så kallade Lurboklippan. I dag kallas den för Thorsgården eftersom idrottsföreningen Thor håller till där sedan 1977.

Provisoriska Flottsundsbron – sista broöppningen

15 oktober 2016

flotsund-brooppning-1

Tidigt i morse var jag ner till Flottsundsbron och tittade på den sista broöppningen av den provisoriska bron över Fyrisån. Nu vet jag inte om det är den sista för alltid men bron ska förr eller senare bort. Jag har dessutom inte fotat förloppet tidigare så det var helt enkelt läge att göra det nu eller aldrig. Man gjorde en extra broöppning för att M/S Kung Carl Gustaf skulle få åka upp till sin kajplats inne i stan. De som följer lokalpressen vet att båten hade börjat läcka och har tillbringat den senaste veckan på ett varv i Stockholm.

flotsund-brooppning-2

Tydligen är den öppningsbara delen av bron delad i två stycken. Först lade man upp ena delen på bron. Den andra delen fick hänga kvar i kranen medan båten passerade.

När jag ändå var på plats tog jag lite bilder på bygget av de nya brofästena. Som jag nämnt tidigare är det här händelser som sällan dokumenteras. Bilder på byggstarter och invigningar finns det gott om men själva arbetet mellan dessa passerar ofta ganska obemärkt.

flottsund-brofaste-vaster
Västra brofästet.

flottsund-brofaste-oster
Östra brofästet.

Kuggebro

13 januari 2015

kuggebro-3.jpg
Kuggebro. Bron uppförd enligt Trafikverkets databas 1959.

Kuggebro är en av de platser som legat länge på min lista över saker jag borde undersöka närmare. Här har det funnits en överfart i århundraden och bron finns med på de äldsta kartorna från början av 1600-talet. Med det i åtanke brukar det åtminstone finnas några rader text att gräva fram.

kubbro-1859-63.jpg
Häradskarta från 1859-63.

Det verkar dock inte finnas mycket skrivet om dess tidigare historia. En förklaring kan vara att de första byggnaderna runt bron dök upp ganska sent. På häradsekonomiska kartan från början av 1860-talet ser vi några hus med beteckningen Utlf.G vilket betyder utflyttad gård. I skiftesbeskrivningen över Säfa by från 1857 är det en herr Ekberg som skall ta hand om sina gamla åbyggnader samt de tilldelade åkermarkerna i Kuggebo. Om ni undrar vad en skiftad by är för något så finns det en bra förklaring i mitt inlägg om Huddungeby radby.

kuggebro-6.jpg
Kuggebro nedströms. Fotograf och årtal: okänt

kuggebro-4.jpg
Kuggebro. Fotograf och årtal: okänt.

Här ovanför ser de bilder av Kuggebro som jag hittat eller blivid tipsad om. Först gången jag såg den nedre bilden blev jag dock lite förvånad. Vad längs Sävjaån kunde generera så mycket båttrafik att man såg sig nödgad att bygga ett ledverk under bron (vingarna som hindrar båtar att köra in i bropelarna)? Det tål att tänka på. Bilden presenteras i källan som ”Den gamla bron, Kuggebro, som låg inne bland husen i Sundby”.

kuggebro-5.jpg

Det går faktiskt att se vart den gamla bron låg utan att kliva ur bilen. Vid Kuggebro finns det en hög böjd häck som följer den tidigare vägsträckningen ner till ån. Det är faktiskt en av de få resterna som minner om den gamla överfarten.

kuggebro-1952.jpg
Ekonomiska kartan, 1952

Namnet Kuggebro kommer ursprungligen från Kuggenäs (senare Koggaboda) som låg ungefär där Lilla Djurgården ligger idag. Platsen nämns redan 1316 som coggænes i ett testamente. De som på senare tid tolkat namnet menar att det innehåller det fornsvenska ordet ’kogg’ vilket var ett medeltida lastskepp.  Det är spännande att fantisera över hur det skulle se ut med några koggar liggandes för ankar i Föret. För övrigt menar man att det är ovanligt att hitta ett kugg/kogg namn så in långt in i landet. Normalt finner man dessa längs med kusten.

savja-bro-1.jpg
Säwia Broo. Karta från 1663.

En sak som har varit lite förvirrande är namnet Kubbro i häradskartan från 1859-63. Skall man tolka det som att själva bron kallades för Kubbro under 1800-talet? När bytte den namn till Kuggebro? Det är också intressant att veta att på mitten av 1600-talet kallades bron för Sävjabron, ”Säwia Broo”. Det finns fler kartor från perioden där namnet finns med. Som synes övergavs det och man kan undra varför? Slutligen ett sista frågetecken, vem döpte stället till Sundby? Som jag tidigare nämnt kallades området för Kuggebo i skiftesbeskrivningen från 1857.

Ja detta grävande skapade faktiskt fler frågor än svar men så blir det ibland.

Kuggebro på Google Maps.

Falebro, Sävjaån

28 november 2014

falebro-2014.jpg
Betongbron uppfördes 1967 enligt vägverkets databas. Den gamla bron låg ungefär 50 meter bortom den nuvarande bron.

Jag hittade en väldigt vacker beskrivning på Fahle bro från 1785. Det här är bara ett förslag om jag tolkar det franska ordet dessein korrekt (design, plan, intention, utkast). Hursomhelst, bilden inspirerade mig att fortsätta leta information.

falebro-1.jpg
”Dessein Til Fahle Bro Byggnad Af Sten”. Ritad av Fahle Olof Burman, akademifogde och stadsingenjör, 1785.

Historiskt skall det ha funnits ett vad eller en bro här ända sedan 1000-talet. En runsten intill överfarten lyder ”Torsten och Vige lät göra denna bro för Assurs, sin svågers, ande. Nu är så sagt för själen: hjälpe Gud. Äsbjörn gjorde (?)”. Ett tydligare tecken på en gammal överfart går väl inte att finna. Man skall dock komma ihåg att förr kunde benämningen bro lika gärna betyda att man stadgat upp botten i vattendraget eller lagt ut en stensträng i något sankt område.

falebro-runsten-u947.jpg

Det här var tidigare huvudvägen som tog resande från Stockholm till Uppsala. Det här ändrades enligt uppgift på 1600-talet när vägen mot Flottsund stod klar. På grund av vägens betydelse så ålades häradet att bygga en bro över Sävjaån 1438.

Trots att förslaget till den nya stenbron aldrig förverkligades så kom den med en karta från 1785 över den befintliga bron. Den verkar vara ganska lik den bro som senare ersatte den. Här ser man även en byggnad norr om bron som kallas Fahlebro Krogen.

falebro-1785.jpg
”Avritning öfer Fahle Bro” 1785.

Hur de äldsta broarna sett ur är är det nog ingen som vet idag men 1796 beslutar man att uppföra en ny bro på platsen. Fyra män från Mora får uppdraget. Under bygget blir det sättningar i ena brofästet. Sockens ansvariga kräver då en garanti av brobyggarna att bron skall hålla minst 20 år. Det målet nåddes med råge och enligt uppgift stod den kvar ända fram tills 1967.

Olof Thunman avbildade bron på 1930-talet och det är troligtvis bron från 1700-talet. Det här går faktiskt att kontrollera. Jag har inte haft tid men på Landsarkivet skall det finnas två ritningar, vara en från 1796, som säkert ger ett svar på detta. Länk 1länk 2. Om jag tar mig dit uppdaterar jag inlägget.

falebro-3.jpg
Falebro avbildad av Olof Thunman 1930-talet.

Jag fick även ett tips om ett fotografi med den gamla bron. Här har ni det.

falebro-1937.jpg
Falebro. Foto: Okänd

Slutligen  hittade jag en bild från 1965 det vill säga strax innan man rev den gamla och uppförde den nya betongbron. Som ni ser är den inte felfri och man har lagat pelaren och brofästena med betong.

falebro-1965.jpg
Här fiskar man vid Falebro. Foto: Uppsala-Bild, 1965.

Det berättas även att Linné skall ha planterat en ask på var sida om det södra brofästet. Det skulle hjälpa vägfarare att lokalisera bron vid dålig sikt eller när snön dolde alla andra kännetecken. Idag finns bara den västra asken kvar.

falebro-4.jpg
Det södra brofästet med Linnés ask till vänster.

Namnet Falebro är något omtvistat. Redan på 1500-talet var det en språkforskare som tog sig an uppgiften. Denne Johannes Bureus verkar mest ha varit intresserad att framhäva sina gamla släktingar och menade att bron fått sitt namn av en Fale Bure som skulle ha stupat här på 1100-talet. Idag anser nog många att denne Fale Bure aldrig existerat.

falebro-2.jpg
Fååle bro, Karta från 1641.

Vad de flesta insatta ändå verkar vara överens om är att Fale är ett personnamn. Fale, Fåle eller Fardhe är kortformen av ett medeltida namn Farthæng, Farthiegn (olika stavningar såklart). 1424 benämndes bron Faardhabro vilket är ett exempel som anknyter till personnamnet. Självklart finns det andra teorier och oklarheter, vad annars? Till exempel vet man inte hur länge ån har kallats för Sävjaån. Man menar att den mycket väl kan ha hetat något helt annat på medeltiden vilket i sin tur skulle påverka bronamnets ursprung.

Jag hittade även ett dokument i SDHK där kung Kristofer (svensk kung 1441-1448) nämner Faerdebroon i Uppsala. Möjligtvis kan detta vara Falebro och ger då ytterligare en stavning av bronamnet. Nåja, detta är vad jag lyckats gräva fram och förhoppningsvis blev vi lite klokare?

Bron på Google Maps.

Påfyllning av Uppsalas grundvatten

25 juli 2014

Om ni inte redan visste det så behöver Uppsalas grundvatten fyllas på då och då. Under sommarmånaderna tar vi ut mycket vatten och för att balansera detta fyller man på med nytt vatten från Fyrisån. Råkar det vara lite vatten i Fyrisån pumpar man över mer från Tämnaren.

pump-tamnaren-1.jpg
Intaget från Tämnaren eller rättare sagt Tämnarån. Bild från 2013.

pumphus-tamnaren-1.jpg
Pumphus vid Tämnarån. Bild från 2013.

Från Tämnarån går vattnet i ett rör fram till Tassbäcken. Utloppet var inte lätt att hitta. Från gamla E4:an fick man ta sig längs en liten grusväg, över nya motorvägen (nya E4) på en smal bro och vidare ut på östra sidan. Här körde jag självklar för långt och på vägen tillbaka råkade jag höra bruset av vatten. Utloppet var helt övervuxet och hade det inte runnit vatten där hade jag nog aldrig hittat det.

utlopp-tassbacken.jpg
Utloppet i Tassbäcken.

Tassbäcken rinner ut i Vendelån som ansluter till Fyrisån strax söder om Vattholma. När vattnet sedan når Storvad så blir det rörgående igen. Härifrån pumpar man upp det i dammar på Tunåsen. Om ni någon gång undrat vad dessa trekantiga plåthus är för något så är det alltså pumphus. Som lite kuriosa kan man även se dessa trekantiga pumhus i Sunnerstabacken.

pumpar-storvad.jpg
Pumparna vid Storvad. Badplatsen ligger precis bakom träden.

Jag har vandrat runt ett flertal gånger på Tunåsen. Dock har jag aldrig sett dessa infiltrationsdammar innehålla något vatten. Nu tog jag mig upp där i torsdags och tänkte att värmeböljan borde tvinga kommunen att dra igång verksamheten. Äntligen var de igång.

Jag rekomenderar ingen att klättra runt på Tunåsen när det är 30 grader varmt och det kändes som om jag förlorade lika mycket vatten som man pumpade upp. Trots värmen är det kul att kunna visa några bilder när det finns vattnen i infiltrationsdammarna.

infiltrationsdam-1.jpg

infiltrationsdam-2.jpg

infiltrationsdam-3.jpg

Systemet med vatten från Tämnaren och infiltrationsdammarna på Tunåsen togs i bruk 1977. 8 av 10 sommrar måste man fylla på grundvattnet. Det tar 6 månader för vattnet att passera genom åsen och sedan tas upp i någon av våra grundvattentäkter.

Vallkarlsbron

27 augusti 2013

wallkarlsbron-1689.jpg
”Wallkarlsbroon”. Karta över Säby by, Vassunda socken, 1689. LM

Som ni säkert vet är jag lite svag för gamla broar. När semestern var över och jag äntligen satte mig ner framför datorn kunde det inte ha startat på ett bättre sätt. Det tog inte lång tid innan jag ramlade över namnet ”Wallkarlsbroon” i en karta från 1689.

Det här var första gången jag tog mig en närmare titt på den gamla landsvägen (numera väg 255) mellan Uppsala Och Stockholm. Jag hade dock mina misstankar om att det kunde dyka upp något spännande längs med denna sträcka.

wallkarlsbron-1765.jpg
”Wallkarlsbron”. Karta över Säby by, Vassunda socken, 1765. LM

Tyvärr kunde jag inte gräva fram något matnyttigt om bron förutom ytterligare en karta från 1765. Efter det var det helt tomt på uppgifter, inget i kartbeskrivningarna och inget i Ortnamnsarkivets databas. Nå, det är inte första gången det händer.

vallkarlsbron.jpg

Jag misstänker att de flesta som passerar här inte har upptäckt att det finns en bro här. Jag kan faktiskt räkna in mig själv i den skaran ända fram tills förra veckan. Vid en närmare undersökning visade det sig att bron faktiskt är strax över 12 meter. Här finns det med andra ord gott om plats för Brantshammarsån.

vallkarlsbron-2.jpg

Eftersom det här är en bro (minsta spännvidd 2 meter) går det att ge den ett namn. Om någon känner sig manad att skicka in namnet Vallkarlsbron till Knivsta kommun så är ni välkomna. Det vore kul om man kunde återuppliva det gamla namnet och låta det bli officiellt.

Med V eller W? Jag har fått den uppfattningen att man oftast försöker använda den modernare stavningen med V om det inte gäller personnamn. Ordet vallkarl upplever jag som en personbeteckning men någon klok kan säkert reda ut det närmare.

Länk till platsen i Google Maps.

Länk till kartan över Säby by 1689.
Länk till kartan över Säby by 1765.

Svintullsbron

30 juni 2013

vag-649-bergsbrunna.jpg
Väg 649 från Bergsbrunna till Falebro. Hästsläpet passerar över f.d Svintullsbron.

Namnet Svintullsbron dök upp för några veckor sedan. Egentligen letade jag efter information till ett annat inlägg men eftersom det lät spännande försökte jag hitta något matnyttigt. Tyvärr var det tunnsått med information så jag släppte idén på att skriva något om bron.

För några dagar sedan passerade jag platsen av en ren slump. Självklart stannade jag till och tog några bilder. För den här bloggare hade allt annat antagligen klassats som ”tjänstefel” :) När det var gjort fanns det inte längre någon ursäkt. Det fick bli ett inlägg även om det endast är för att lyfta fram ett gammalt platsnamn.

svintullsbron-2.jpgsvintullsbron-1.jpg

Svintullsbron kan man hitta i gamla kartor men idag är den degraderad till ett betongrör under vägen. Nu vet jag inte om det är en försämring eller förbättring. Jag misstänker att de flesta små dikesbroar inte var några arkitektoniska underverk.

Bäcken, som jag försökt hitta ett namn på, har sitt avrinningsområde i Lunsen. Det rör sig faktiskt om samma bäck som en gång i tiden drev en kvarn i Bergsbrunna. Jag har skrivit om den i ett tidigare inlägg.

svintullen-1.jpg

Namnet Svintullsbron har den fått från ängsmarken runt bron. Här fanns tidigare inhägnader där man höll svin, vilket ni säkert redan räknat ut. Åkerstycket som ligger nordväst om den f.d. bron kallas fortfarande för Svintullen.