Arkiv för 'Broar & Vattendrag'

Gäddlek

11 april 2010

Dalbyviken söder om Hammarskogs herrgårdFyra närbilder på gäddor som leker

Idag blev det en kort utflykt till Hammarskog. Jag hade ingen aning om att det var tid för gäddlek och absolut inte att man kunde se det här. Man får ta tillfället i akt och det var spännande att försöka ta lite actionfoton. Stundtals gick det hett till men det var nästan omöjligt att lyckas knäppa av ett foto i rätt ögonblick. Som ni ser hade jag även lite problem med skärpan och det är bara att inse att jag måste öva mer. Naturupplevelsen var dock på topp.

Om ni själva vill försöka fånga några gäddor på bild så plaskar de runt längst in i Dalbyviken söder om Hammarskogs herrgård. Ett bra utflyktsmål då jag gärna ser att det finns en kaffeservering i närheten :)

Vintertid

26 januari 2010

Vinterlandskap med Läbybron

Vintern är inte min favoritårstid men när det är så där riktigt kallt att rimfrosten klär de kala grenarna är det riktigt vackert. De är en av de få stunder under denna tid som jag med en viss entusiasm byltar på mig och tar en vända ut i naturen. Jag måste också påpeka att jag är väldigt nöjd med årets vinter för jag avskyr slask och regn betydligt mer än några minusgrader.

Läbybron, som fick sitt vackra utseende 1903 gör sig bra i svartvitt. Sanningen är den att det redan höll på att skymma när jag kom på att jag skulle åka dit så det fanns ingen färg till att börja med. Jag har nämnt bron i en tidigare bloggpost om bautastenar och jag är säker på att bron kommer dyka upp fler gånger. Förutom att den är fotogenisk finns det lite annat intressant att berätta.

Bron på Google Maps.

Ultuna källa

09 januari 2010

Vinterbild på Ultuna källa med änder i skuggan.Änder i dimman vid Ulltuna kärra, varmt vinterljusDimman runt Ultuna källa

Idag trotsade jag kylan och drog iväg till en av de få platser längs Fyrisån som aldrig fryser. Söder om Ultuna gård finns nämligen en kallkälla som är en av Upplands vattenrikaste. Det som kommer upp ur backen är samma vatten som vi Uppsalabor har i våra kranar med den lilla skillnaden att hemma är det avhärdat.

När det blir riktigt kallt så sveps hela området in i en tjock dimma och det blir fantastiskt vackert. Tyvärr klarade inte mina fingrar många minuter i den femtongradiga kylan men några bilder blev det. Änderna verkade dock stortrivas och har man tur kan man få se Kungsfiskare, en fågel jag gärna skulle vilja fånga på bild någon gång. Jag rekommenderar alla att ta en sväng förbi källan nu när kylan gör den magisk.

Här hittar ni källan på Google Maps.

Broar över Fyrisån, GC-bro Tunaberg

12 december 2009

GC-bro vid Tunabergskolonin

Den här bron som ligger sydväst om Bärby hage och i änden av Tunabergskolonin byggdes 1995. Det är en i klassisk balkbro i betong och var en del i bygget av Bärbyleden.

När jag började denna serie om broar försökte jag läsa på lite om olika konstruktioner och uttrycket GC-bro dök upp hela tiden utan någon vidare förklaring. Som lekman är sånt riktigt irriterande och det kändes faktisk lite pinsamt när jag slutligen förstod att det var en förkortning av något så enkelt som gång och cykelbro. Nåja, nu när jag vet det kan jag ju stila lite själv och använda det i rubriken.

Här hittar ni bron på Google Maps.

Detta är inlägg 25 i serien om broar över Fyrisån.

Broar över Fyrisån, Klastorpsbron

11 november 2009

två bilder på Klastorpsbron från väster

Klastorps gård uppfördes på 1850-talet men det verkar inte som man byggt någon bro i samband med detta. Den första uppgiften är från 1928 och då är det ägaren som själv bygger en träbro. Vid något tillfälle körs den här bron sönder och man tvingas bygga en ny. När flygflottiljen sedan uppförs vid Ärna 1944 rivs bron och ingenjörstrupperna bygger en lite stadigare variant på platsen. Det är denna järnbalksbro vi kan se idag.

Klastorpsbron med nya brospannKlastorpsbron med nya brospannKlastorpsbron med nya brospann

En av mina trevliga läsare upplyste mig om att de höll på och renovera Klastorpsbron. Den 9 december 2011 hade man tydligen lyft på nymålade brospann. Självklar gav jag mig ut för att ta några bilder. Som ni ser hade man lagt ut en pontonbro för dem som ville ta sig över ån medan arbetet pågick. Jag kan meddela att frosten hade gjort den ruskigt hal. Jag hoppas verkligen att ingen, varken de som arbetade med bron eller andra, gick och slog sig.

Klastorpsbron med ny beläggning och räckenKlastorpsbron med ny beläggning och räcken

Den 6 januari var jag dit igen och nu såg det betydligt bättre ut. Lite smådetaljer att fixa men i övrigt är den väl klar. Det har rensats bort en hel del sly och buskar och det verkar dessutom som man har tagit ner några träd. På åns västra sida har man dessutom ordnat en liten parkering. Framtiden får utvisa ifall den får vara kvar eller om den bara gav lite extra plats under renoveringen.

Här hittar ni bron på Google Maps.
Källa: Uppsalas broar av Rolf Åkerman

Detta är inlägg 24 i serien om broar över Fyrisån.

Broar över Fyrisån, Ulva kvarn

03 november 2009

Broar över Fyrisån, Ulva kvarnTvå broar över rännorna på södra sidan av Ulva kvarn. Fallet vid Ulva kvarn i närbild

Enligt Vägverkets databas skall denna bro vara byggd 1880 men jag tyckte den såg lite för ny ut för att det skulle stämma. När jag besökte Upplandsmuseets faktarum snubblade jag över ett ringbundet häfte, Uppsalas broar av Rolf Åkerman, och här hittar jag uppgifter som bekräftade mina misstankar. Texten är mest en kort uppräkning av årtal men lite klarare blir det.

Det byggdes en bro 1880 men det är varken den första eller sista bron på platsen. I häftet kan man läsa att det funnits en bro vid Ulva redan på 1600-talet och säkert tidigare än så. Sen blir det ett hopp fram till 1940-talet för då hittar vi en träbro här. Den skall ha varit ruskigt hal på vintern och det hände att bilar gled ner i ån när det var som värst. En ny och bredare bro uppfördes på 1960-talet och den ersattes i sin tur av dagens bro 1977-1978. Av någon outgrundlig anledning valde man en körbana av trä igen men tvingades till sist att asfaltera för att bli av med halkproblemen. Idag är det något som kallas gjutasfalt på bron och det fixade man vid en renovering 1999.

Ulva kvarn är faktiskt en av mina favoritplatser och jag åkte ofta hit för att bara ligga på gräsmattan och läsa. Numera blir det andra aktiviteter när jag är ledig men jag kan verkligen rekommendera stället trots att picknickvädret är slut. Nu hoppas jag mest att snön skall börja falla för jag kan tänka mig att den gamla kvarnmiljön kan ge några riktigt fina vinterbilder.

Bron på Google Maps.

Detta är inlägg 23 i serien om broar över Fyrisån.

Broar över Fyrisån, väg 631 Ulvavägen

27 oktober 2009

Väg 631 Ulvavägen. Bron över fyrisån med en veteranbil

Den här bron byggdes 1961. Flygflottiljen behövde utöka sitt område och därför drog man om vägen och byggde bron. Om man tittar på satellitbilderna på Google Maps ser man resterna av den gamla landsvägen passera över norra änden på landningsbana 03-21.

När jag letade info om bron så hittade jag en karta från femtiotalet och tänkte att här kan man säkert hitta något intressant. Tji fick man, här fanns det bara några åkrar och flygplatsen som funnits där sedan sent trettiotal var plötsligt borta. Det hade man kanske kunnat räkna ut för militären har väl aldrig varit speciellt sugen att få sina anläggningar utmärkta på någon karta.

Uppdatering: Orsaken till att man utökade området var karven från nya flygplan, i detta fallet J35 Draken. Man förlängde landningsbanan med 200 meter och tvingades då att korsa vägen. Innan den nya sträckningen och bron var klar fanns det vägbommar på var sin  sida av landningsbanan som styrdes från kontrolltornet.

Bron på Google Maps.

Detta är inlägg 22 i serien om broar över Fyrisån.

Broar över Fyrisån, Ärnabron

22 oktober 2009

Ärnabron i Uppsala från västerSvartvitt fotografi på Ärnabron från 1931

Den första bron på platsen byggdes antagligen i samband med att man anlade vägen mellan Uppsala och Björklinge på 1600-talet. Det var drottning Kristina som var initiativtagare till den nya landsvägen och det blev en ovanligt lång och rak väg. Sägnen säger att när drottningen tog en linjal för att märka ut den nya landsvägen så kom hennes fingrar i vägen för pennan och orsakade två små böjar. Dessa två skönhetsmissar hittar vi idag vid Högsta och Drälinge men annars är den spikrak i nästan två mil. Vad som kan vara intressant att nämna är att Uppsala är lite unik med sina raka tillfartsvägar. Dag Hammarskjölds Väg i söder och väg 288 mot Östhammar i öster är också ”linjalvägar” vilket syns tydligt när man tittar på en karta.

För att återgå till bron så byggde man den nuvarande bron 1985. Den ersatte en tidigare betongbro från 1941 som med åren hade blivit ganska risig. På den svartvita bilden kan ni se hur bron såg ut 1931 innan betongen gjorde sitt intåg. Här hittar ni bron på Google Maps.

Den gamla bilden tagen av: Schagerström, August Fredrik 1931.

Detta är inlägg 21 i serien om broar över Fyrisån.

Broar över Fyrisån, Ensta

11 oktober 2009

Två träbroar över den gamla kvarnrännan vid Ensta, Fyrisån

När jag första gången letade efter broar på Google Maps hittade jag inga längs den här sträckan men när jag senare såg namnen Gamla Uppsala kvarn och Ensta stampen på en karta från 1854 blev jag nyfiken. Kvarnar brukar innebära broar så självklart åkte jag dit för att kolla läget och se vad jag hittade, två fina broar och resterna av en kvarnränna. Båda broarna går över rännan så man kan inte ta sig över ån torrskodd men vill man ändå försöka så finns det ett vad här som användes långt in på 1900-talet.

Som vanligt är det dåligt med brofakta men det finns lite annat intressant att berätta. Tillsammans med kartan finns det en delningsbeskrivning, Nr 161 Handlingarna angående laga skifte å alla ägor till Ensta, från 1854-1866 och där hittar vi följande text: Ensta eller Gla Upsala kvarn, 1 wattenkvarn med 2 par stenar, enligt utdrag ur Upsala Läns Special Jordebok för år 1825. Kvarnen är utrifven och wattnet, tillhörigt Kongl. Academien dirfver en stamp.

Utrag ur handlingar för laga skifte i Ensta 1854-1866

När jag hör ordet stamp så tänker på vadmal. Det skall ha funnits vadmalstillverkning i Gamla Uppsala men det är oklart om det skedde just här eller om stampen användes till något annat. Vad som är helt säkert är att från slutet av 1800-talet och fram till 1960 låg det ett garveri här och det kallades i folkmun för ”Stampen”. Vattnet drev sex hammare som bearbetade skinnet och den huvudsakliga produktionen bestod av sämskskinn. Man hade en egen handsktillverkning med butik i Uppsala men levererade även till militären och polisen som t ex. Stockholmspolisens vita handskar.

Kuriosa: delar av stumfilmen Karl XII (1925) med Gösta Ekman d.ä. i huvudrollen spelades in här vid Ensta. Uppsalamilitären agerade statister och ett av garveriets torkrum fick vara kuliss med galler målade på fönstren. Källa: Storvretabygden, årsbok 1994. Man måste ju framhäva de små egenheter som Uppsala har och vi kan ju inte springa omkring och klappa oss för bröstet i all evighet för att några scener ur Fanny och Alexander spelades in i staden ;)

Broarna på Google Maps

Detta är inlägg 20 i serien om broar över Fyrisån.