Ruddammsdalen och Ruddammsvretarna
Ruddamsdalen med sina kolonilotter
Nyligen fångade namnet Ruddammsdalen mitt intresse. Orsaken är att namnet dykt upp i en utredning om den planerade spårvägen. En alternativ delsträcka var tänkt att gå längs med sänkans västra del. Den verkar dock inte bli verklighet.
Jag känner till namnet sedan tidigare på grund av att Ruddammsdalens odlarförening ligger på platsen. Hur som helst blev jag nyfiken på vad namnet kan ha för ursprung. Uppenbart bör det ha legat en ruddamm i krokarna och det vore kul att hitta något belägg för det. Namnet finns inte med i några officiella listor men jag misstänker att det inte uppstått av en slump.
Karta från 1600-talet. Slottet i norr och dammen och Rudddammsvretana i söder.
Den äldsta kartan jag hittat är en från mitten på 1600-talet. Här ser man mycket riktigt en liten sjö med utlopp söderut. Ån svänger senare av genom det vi idag kallar Geijersdalen. Sjön eller dammen är med stor sannolikhet det som gett området sitt namn. På kartan finns det dock inga namn utskrivna men som med många dammar i äldre tider användes den säkert till att föda upp rudor. Som ett exempel så benämns även nuvarande Svandammen som ”Rud Damm” i äldre kartor.
Ruddamsvretarna, Brunnshagen och ”Upsala Hälso Brunn”. Karta 1794.
En ytterligare ledtråd är att flera kartor benämner fälten väster om åsdalen som Ruddammsvretarna. Karta ovan från 1794 står det ”Rud Dams Wretarne Gränsa Häremot”. Här får vi dock ett annat namn på själva sänkan. Nr 9. kallas här ”Brunns hagen”. Det namnet skulle jag gissa är en nymodighet i sammanhanget. På den här kartan hittar vi också Uppsala Hälsobrunn vid Eklundshof som säkert gett hagen sitt namn. Källan sägs ha upptäckts av Uppsalaprofessorn Urban Hjärne så sent som på 1720-talet. Nu är det så att källan tidigare hette St Olofs källa och Geijersdalen benämdes som St Olofs dike.
Karta från 1858 med ”Ruddams vretarna”.
I boken Det Medeltida Sverige, 1:2 sid 60, hittar vi ett ännu äldre belägg från 1557, ”Rudedams hagan”. Hagen ska vara belägen cirka 1000 m SSO om Uppsala slott. I boken menar man att platsen motsvara de gamla Ruddammsvretarna.
Gamla sjukhusvägen och nya sjukhusvägen. Oscar Bladh 1947
Det här tycker jag var en trevlig bild. Här ser vi gamla sjukhusvägen och nya sjukhusvägen och mellan dessa ängen som tidigare var sjön eller dammen. På ängen har man uppför delar av Akademiska sjukhuset. Jag är lite osäker på vilken avdelning men den är numera riven. Nu ligger sjukhusbyggnaden ingång 85 här med sin helikopterplatta på taket.
Kartor från 1862 och 1943.
Ruddammsvretarna är försvunna idag. Här står nu det nerlagda Artilleriregementet A5 och Arméns underofficersskola eller som det mer modernt heter Uppsala Science Park. Jag gillar verkligen namnet Ruddammsdalen. Det lyfter fram ett platsnamn som går långt bakåt i tiden och med all sannolikhet hade fallit i glömska om inte någon klok hade tagit fram det igen. Låt oss hoppas att kommunen tar sig tid att göra det officiellt.
Dela med andra:
kl. 0:18
Välkommen tillbaka! Hoppas på fler intressanta spaningar framöver.
kl. 6:10
Tack anon! Det blir säkert fler. Några nya funderingar har jag samlat på mig under åren.
kl. 19:22
Wow! Här tittar man in lite slumpmässigt och så har du skrivit det första nya inlägget på fem år! Det här är lätt en av de absolut bästa källorna till Uppsalarelaterad information som finns. Tusen tack för att den finns!
kl. 18:03
Tack själv Henrik för att du tittar till bloggen. Man ska inte ha bråttom men fem år mellan bloggposterna är kanske lite för länge :-)
kl. 14:18
Instämmer i ovanstående talare. Tack för en mycket bra blogg! Jag kikar också då och då in på din eminenta sida i väntan på nya inlägg. Alltid lika intressant! Du gör verkligen en välgärning för oss historieintresserade Uppsalabor. Även jag hoppas på att du, när tid och möjlighet finns, gör ytterligare inlägg om Uppsala och dess omgivningar.
kl. 22:03
Jag sällar mig till glädjekören – välkommen tillbaka och hoppas att uppdateringstakten framöver blir något tätare än på sistone!
kl. 3:28
Äntligen! :-D
Trodde inte mina ögon när här var ett nytt inlägg. Vad roligt! Jag gnuggar händerna och förbereder mig på nya cykleturer i dina spår.
kl. 8:35
Nationaldag idag , 6 juni ; firas med att fira den återuppstånde Scribo
tommyO
kl. 10:41
Ruddammar i Uppland
Rudor ska visst ha varit en uppskattad och vanlig matfisk en gång i tiden.
Själv känner jag ingen som förtärt denna Karp-fisk.
Många dammar har tydligen fungerat som s.k ”fisksump” dvs att man förvarat fisken där för att ha tillgång till färsk fisk.
I Årsboken Uppland kan man läsa om Uppländska Ruddammar. Ca 20 sidor pdf dokument
Länken i ”förkortad” version https://bit.ly/3wZV3uX
kl. 7:43
Hej tommyO. Jag smyger igång bloggen :-) Vi får se vart det landar i men jag kommer nog aldrig sluta intressera mig för Uppsala. Några funderingar hamnar med säkerhet på bloggen.
kl. 14:30
Kul att bloggen vaknat till liv igen!
En försynt önskan är ngn slags post om Norby! När jag grävt runt i digitalt arkiv och mina Uppsala-böcker är det påfallande lite info om just den stadsdelen som dyker upp. Du kanske har bättre idéer än jag, men alla gamla egna hem-hus som fanns före 60- och 70-talens villabebyggelse är ju en idé alternativt Norbykällan. Om en sån funnits, åtm finns ju gatan Norby Källväg…
kl. 11:04
Måste fråga om den första kartan från 1600-talet. Försökt söka historiska kartor men Kan inte hitta den – Det finns en ”märklighet” precis uppe vid Islandsfallet. En ö mitt i ån ?? Har jag inte sett tidigare. Har du sett den på andra kartor ?
kl. 19:49
Hej tommyO. När du söker i Historiska kartor så kommer den upp under Lantmäteristyrelsens arkiv katigoriserad som Redovisning utan årtal. Det finns en annan som är utan årtal som är kategoriserad som Ägomätning där ”ön” är väldigt difust markerad. Kan ju vara så att ån grundat upp. De ser ut att vara ritadade av samma kartograf. Jag har inte sett det på några andra kartor.
kl. 19:20
Intressant med denna ”diffusa” ö vid Islandsfallet/Munkbron. Även intressant att på norra sidan av ån finns något som ser ut som en liten ”vattensamling”/fördämning som rinner ner till den större vattensamlingen vid Vindbron. Den vid vindbron finns ju på flera kartor men den mindre kan jag inte minnas att jag sett. Och kan det vara ”dikningar” som går från ”islandet” till första och sedan vidare via andra vattensamlingen och ner till ÖvreFöret..
kl. 21:09
Jag sällar mig till hyllningskören om att Scribo till vår stora glädje är tillbaka! Då det bland alla oss kulturgeografiska nördar (eller vad man nu vill kalla sig själv) ständigt i inläggen återkommer samma frågeställning, d v s om var någonstans platsen X fanns dåförtiden – fast nuförtiden, kan jag berätta att det finns visst hopp om förbättring. I Kartografiska sällskapets tidskrift Kart och Bildteknik nr 2021:1 sid 6 http://kartografiska.se/wp-content/uploads/korr-K-o-B-nr-1-2021-web.pdf beskriver Jonas Nelson hur man kan gå tillväga i sammanhanget. Han har i det här fallet använt sig av Riksarkivets material som alltså kompletterar Lantmäteriets historiska kartor. Lite för svårt? Nja, programmet QGIS är gratis, de digitaliserade papperskartorna är gratis och övning brukar ju ge färdighet. Om du vill hämta fler digitala kartor ”lokalt” så heter arkivet ALVIN hos Carolina Rediviva varvid https://www.alvin-portal.org/alvin/imageViewer.jsf?dsId=ATTACHMENT-0001&pid=alvin-record%3A95863&dswid=-9805 kanske kan vara något? Personligen har jag i mitt lokala nörderi reagerat på att karttecknet för Vittulsbergs herrgård har flyttat flera hundra meter åt väster längs samma alle’ av andra karttyper och kartgenerationer att döma. Men den frågan kan ju jag ha missat tidigare i denna digra blogg.
kl. 7:52
Hej Svante. Tack för de fina orden och tack för länkarna! Alvin har jag varit och grävt i tidigare och jag ska absolut läsa Jonas Nelsons artikel. Den kan säkert ge nya tips som förenklar livet för oss kulturgeografiska nördar :-) Jag har tyvärr inte undersökt Vittultsberg men det är ju det som är så spännande. Det finns oändligt mycket att upptäcka om man bara ger sig lite tid.
kl. 13:38
Vad gäller Vittulsberg enligt t ex Generalstabskartan ligger herrgården i änden av alle’n som brukligt är och var, för gissar jag det visuella intrycket. På de moderna kartorna som t ex https://minkarta.lantmateriet.se/ ligger herrgården 500 m SV därom.
När jag ändå är igång så måste jag ju ta upp det här med västra miren som nämns i noterna till Mir (meridianmärke) på Wikipedia https://sv.wikipedia.org/wiki/Mir_(meridianm%C3%A4rke) . 981 m rakt väster om observatorieflygeln där instrumentet enligt källorna stod, gör att vi landar ganska precis på en sexkantig låg betongkonstruktion vid friluftsspåret c:a 50 m NV om nuvarande Eriksskolan (som väl hette Rickombergaskolan förr). Men är detta numera korvgrillningsställe verkligen resterna av fundamentet till den västra miren? Och varför finns det inget material hos Stadsarkivet som ändå var välvilliga nog att undersöka saken när jag frågade? Det här var ju på sin tid Fröken Ur hos stadens urmakare när man skickade sina ordonnanser till Observatoriet för att ställa alla sina klockor efter passageinstrumentets natttliga mätningar bland stjärnorna.
kl. 23:04
Hej Svante. Jag vet faktiskt inte varför gården är flyttad. Ägarna kanske valde att posten skulle gå till en annan byggnad och sen rullade det vidare utan att någon reflekterade över det. Mer troligt är ett närliggande områden tar över gårdsnamnet när de utvecklas. Det har ju hänt tidigare. Jag ska ta mig en titt på dessa meridianmärken. De är verkligen intressanta.