Finns det en malmlastningsplats i Fyrisån från 1400-talet?
28 december 2016Jag vet inte hur jag skall definiera den här bloggposten. Kanske kan vi kalla den ett Julmysterium? Det mesta är spekulationer men jag inte låta bli att skriva några rader. Ni får väl själva avgöra vad ni tror om detta.
Ringen till vänster om nr 5 visar platsen där man hittat järnmalm.
I Uppsala-traktens naturminnesinventering kan man läsa att i Fyrisåns åmynning har man hittat järnockra och även stenar av järnmalm. Detta gjordes på 1940-talet men jag misstänker att inte mycket hänt sedan dess. Kartan ovan visar platsen för fynden.
Det som är riktigt intressant är att skribenten sätter detta i samband med en annan text ur Göteborgs varuutskeppningar 1660-1820, Göteborg 1829, sid 3.
Att Lübeckarne ännu i början af 1400:de talet hämtade Jern-malmen utur Riket, är af Historien bekant och anledning dertill visar sig i Malmhögarne vid Konghamn in emot Upsala, där Fartygen utan tvifvel intagit sina Laster.
Jag vet att man tidigare har exporterat järnmalm från länet men nu blir det mer specifikt. Här pekar man ut en plats för denna handel. Den som skriver texten ovan verkar säker på sin sak och tydligen skall det funnits malmhögar som bevis för detta. Dessa högar från 1400-talet skall alltså ha legat kvar i början av 1800-talet och dessutom varit så pass synliga att man kunde referera till dem.
Jag har självklart gått runt och försökt hitta något som liknar malmhögar runt åmynningen. Jag har även gått och sparkat i marken för att se om något som liknade rost skulle dyka upp. Nu är jag ingen specialist på detta men jag kunde inte hitta något som jag skulle kalla malmrester.
En annan sak som jag måste ta upp i sammanhanget är namnet Kuggebro i närheten av Övre Föret. Namnforskarna menar att det har sitt ursprung i ordet kogg, det vill säga den medeltida båttypen kogg. Man är förvånad över att hitta den typen av ord så här långt inne i landet. Det normala är att det är kuststäder som innehåller ordet kugg/kogg.
Replika av en kogg som var byggd c:a 1380. Bild från Wikimedia, cc by-sa 2.5.
Hansaförbundets dominerande båttyp på 12-1300-talet var just koggen. Om de bedrev omfattande malmtransporter från Uppsala kanske den ovanliga placeringen av namnet Kuggebro har fått sin förklaring. Det är möjligt att koggarna ankrade upp i Övre Föret i väntan på att få lastas. Vi kanske skall leta efter malmhögar runt Lilla Djurgården istället? Det var den ursprungliga platsen för namnet coggænes (nämnt i ett testamente från 1300-talet).
Frågan är om åmynningen det är rätt plats? En verksamhet som pågått i århundraden bör väl lämna spår? Jag har inte hittat några andra källor som varit mer specifika. De tidigare fynden av järnmalm ger i alla fall en liten ledtråd. Visst vore det roligt om vi faktiskt kunde hitta bevis för att en lastplats för järnmalm från 1400-talet. Om inte annat så berikar det Uppsalas historia.
God Jul och Gott Nytt år!