Scribo — perspektiv på närmiljön

Jag tycker det är fantastiskt kul att arbeta med bloggen och helst skulle jag blogga varje dag. Egentligen är det vägen till en bloggpost som är det roliga med utflykter, foto och letandet efter information. Ambitionen har aldrig varit att jag skulle spruta ur mig inlägg men nu är jag faktiskt lite frustrerad. Jag har fem påbörjade poster och säkert idéer till ett tiotal till men det finns varken tid eller väder för att avsluta några. Jag vill t ex. ha en bild till varje post och det kräver att jag åtminstone har lite dagsljus för att kunna fixa det.

Det andra problemet är antagligen min ambitionsnivå för jag har nämligen lite svårt att släppa något förrän alla källor är kontrollerade. Jag räknade lite på vilken tid jag lagt ner på min serie om broar och snittiden var minst fem timmar per inlägg. Det tar onekligen sin tid att fara runt halva länet och ordna bilder, gå igenom hundratals sidor arkivmaterial och texter, ringa hembygdsföreningar, intervjua folk och sedan få ihop det hela till några rader text.

Nu skulle jag inte vilja ha det på något annat sätt för det är fantastiskt spännande men som sagt ibland blir det irriterande att inta kunna göra klart saker. Att sänka ambitionsnivån är inte ett alternativ men jag får nog försöka hitta några ämnen som inte kräver så mycket arbete och fungerar under mörka vinterdagar.

Såja, nu fick jag gnälla av mig lite och allt känns mycket bättre :)

Den vackra klockan sitter på Sverkerskolans gymnastiksal, uppförd 1923.

Jag blev lite inspirerad av min tidigare postning och gick ut för att fotografera lite detaljer och hittade denna skorsten. Om ni liksom jag tillhör kategorin människor som faktisk kan tycka att ett tegeltak kan vara vackert så kanske ni också kan gissa vart denna bild är tagen. Jag skulle nog själv gå bet på det men vi gör ett försök och om ingen kommer på det så är det hur som helst en trevlig bild. Bilden är tagen i centralaste delarna av Uppsala och många passerar här dagligen.

I veckan la jag händerna på en skärmkalibrator och det var inte en dag för sent. Jag har alltid känt en viss nervositet när jag suttit och fixat med mina bilder. Det är ju inte speciellt kul om man färdigställt ett gäng bilder och sedan visar det sig att färgerna är helt tokiga bara för att skärmen har varit felinställd.

Min skärm hade en ganska bra grundkonfiguration men visst gjorde kalibreringen skillnad. Ett blÃ¥rött färgstick försvann och skiftar man mellan ”före och efter” sÃ¥ ser man det tydligt. Om nu bilderna ser annorlunda ut pÃ¥ nÃ¥gon annan dator sÃ¥ är det skönt att veta att det inte är min utrustning som är problemet. Detta är ju ingen garant för att bilderna blir bra men nu kan jag bara skylla pÃ¥ mig själv.

I går var man bjuden på kräftskiva i det fantastiska vädret. Man kan inte mer än tacka och bocka för det. Alla de traditionella delarna fanns med dock utan de värsta fadäserna.

Barnen som var där tog också dagen med ro. Med var sin hamburgare satte de sig i grässlänten för att diskutera väsentligheter. Jo, jag förstår dem. Det kan ibland vara skönt att komma bort ifrån allt stoj, stök och plattityder som resten av sällskapet sysselsatte sig med.

Denna vecka kom solen tillbaka och det har varit riktigt skönt. Man har kunnat vara ute på sjön nästan varje dag även om vindarna varit obefintliga. Nu skall man verkligen inte klaga på detta. Att bara dra ut genuan och slippa storseglet som ofta skymmer solen kan ibland vara befriande. Låsa rodret, upp med kaffet och boken och sedan långsamt glida över fjärden, det är livskvalitet.

Som ett stort fan av Non Stop har jag alltid undrat vilka smaker de olika chokladlinserna har. Googlar man på saken hittar man många teorier och förslag men inga riktiga svar. På Kraft Foods hemsida är endast fyra av sex färger beskrivna så för att stilla min nyfikenhet ringde jag upp deras kundtjänst. Något direkt svar kunde de inte ge men de lovade att kontakta fabriken och återkomma lite senare. Det tog två dagar innan de hörde av sig men så här i semestertider är det förlåtet. Nu behöver ingen undra längre och det är dessa smaker ni hittar i påsen:

Orange = Apelsin
Röd = Hallon
Gul = Citron
Grön = Ananas
Svart = Vanilj
Brun = Vanilj

Svart och brun har alltsÃ¥ samma smak trots olika färg. Den gröna varianten tycker jag själv är godast men skulle nog tröttna om jag bara fick äta just den. Smakvariationen är ju en av de kvaliteter som gör Non Stop sÃ¥ bra. Konkurrenterna, Smarties och M&M’s, stöter man pÃ¥ dÃ¥ och dÃ¥ men de är alldeles för söta och har för hÃ¥rt tjockt skal för att falla mig i smaken. Det som slutligen gör Non Stop till min favorit bland chokladlinserna är att den är gjord pÃ¥ mörk choklad. SÃ¥ mycket godare än de ljusa alternativen.

Glöm det, bonden hann före. Ängen var slagen och blommorna ordentligt packade i vita kuddar :)

Ibland sÃ¥ kan man inte lÃ¥ta bli att skratta Ã¥t sig själv. Den här bilden tog jag en kall eftermiddag dagarna innan nyÃ¥r. Vintersolen skulle precis försvinna bakom hustaken och de sista strÃ¥larna föll pÃ¥ Konserthuset. Jag var ute i ett annat ärende men stannade upp när jag sÃ¥g byggnaden. Färgerna var helt fantastiska och Konserthuset sÃ¥g ut att vara klätt i koppar. Vad gör jag? Tar tvÃ¥ bilder och gÃ¥r vidare… tvÃ¥ bilder!  Man tar sig för pannan. Som vanligt har man lärt sig nÃ¥got men det känns ändÃ¥ surt när man tänker pÃ¥ alla de missade bilderna.

Jag är en riktig fan av tilt-shift effekten man kan skapa i Photoshop. Att försöka fånga känslan av en miniatyrstad är faktiskt rätt häftigt. När jag gick igenom mina bilder så märkte jag att det inte var många som lämpade sig för ändamålet. Man kan väl säga att grundkravet är att bilden är taget lite uppifrån och att det som skall presenteras redan från början är smått. Bilderna ni tog på semestern över den fantastiska utsikten men gömt i byrålådan för att man knappt ser något och allt är smått och pluttigt är perfekta kandidater för detta. Gräv fram bilderna ur arkivet och börja lek. Det finns guider på nätet som beskriver hur man gör så googla på tilt shift så kommer ni garanterat få massor träffar och inspiration.

I fortsättningen skall jag ha detta i åtanke när jag fotograferar och försöka hitta vyer som passar för tilt-shift effekten. Två bilder har jag trixat med och resultatet blev faktiskt bättre än förväntat. Detta är riktigt kul så det kommer garanterat fler bilder i framtiden. Bilderna är tagna från konserthuset och Skarholmen.

I går när jag var på väg hem så hade det samlats en massa folk runt ett träd vid korsningen gågatan och Bredgränd. Det var självklart vår nya stadsklenod som hedrade Uppsalaborna med sin närvaro. Slagugglan är onekligen mäktig fågel och det är första gången jag själv ser den.

Av en slump hade jag med mig min gamla pocketkamera som jag inte använt på minst ett år. Den dök upp i en låda när jag städade häromdagen och  i brist på en bättre förvaringsplats hamnade den i innerfickan på min jacka. Jag har alltid tyckt att den varit en riktig kanonkamera men det var tydligen en villfarelse. När jag såg skillnaderna i jämförelse med min systemkamera fick jag en liten chock. Lite naivt har jag tänkt att det duger med en pocketkamera för de flesta tillfällen men det gör jag inte längre. Det trevliga är att systemkameran kommer att kännas betydligt lättare att släpa omkring nu när jag förstår hur överlägsen den är.