Kuggebro
Kuggebro. Bron uppförd enligt Trafikverkets databas 1959.
Kuggebro är en av de platser som legat länge på min lista över saker jag borde undersöka närmare. Här har det funnits en överfart i århundraden och bron finns med på de äldsta kartorna från början av 1600-talet. Med det i åtanke brukar det åtminstone finnas några rader text att gräva fram.
Häradskarta från 1859-63.
Det verkar dock inte finnas mycket skrivet om dess tidigare historia. En förklaring kan vara att de första byggnaderna runt bron dök upp ganska sent. På häradsekonomiska kartan från början av 1860-talet ser vi några hus med beteckningen Utlf.G vilket betyder utflyttad gård. I skiftesbeskrivningen över Säfa by från 1857 är det en herr Ekberg som skall ta hand om sina gamla åbyggnader samt de tilldelade åkermarkerna i Kuggebo. Om ni undrar vad en skiftad by är för något så finns det en bra förklaring i mitt inlägg om Huddungeby radby.
Kuggebro nedströms. Fotograf och årtal: okänt
Kuggebro. Fotograf och årtal: okänt.
Här ovanför ser de bilder av Kuggebro som jag hittat eller blivid tipsad om. Först gången jag såg den nedre bilden blev jag dock lite förvånad. Vad längs Sävjaån kunde generera så mycket båttrafik att man såg sig nödgad att bygga ett ledverk under bron (vingarna som hindrar båtar att köra in i bropelarna)? Det tål att tänka på. Bilden presenteras i källan som ”Den gamla bron, Kuggebro, som låg inne bland husen i Sundby”.
Det går faktiskt att se vart den gamla bron låg utan att kliva ur bilen. Vid Kuggebro finns det en hög böjd häck som följer den tidigare vägsträckningen ner till ån. Det är faktiskt en av de få resterna som minner om den gamla överfarten.
Ekonomiska kartan, 1952
Namnet Kuggebro kommer ursprungligen från Kuggenäs (senare Koggaboda) som låg ungefär där Lilla Djurgården ligger idag. Platsen nämns redan 1316 som coggænes i ett testamente. De som på senare tid tolkat namnet menar att det innehåller det fornsvenska ordet ’kogg’ vilket var ett medeltida lastskepp. Det är spännande att fantisera över hur det skulle se ut med några koggar liggandes för ankar i Föret. För övrigt menar man att det är ovanligt att hitta ett kugg/kogg namn så in långt in i landet. Normalt finner man dessa längs med kusten.
Säwia Broo. Karta från 1663.
En sak som har varit lite förvirrande är namnet Kubbro i häradskartan från 1859-63. Skall man tolka det som att själva bron kallades för Kubbro under 1800-talet? När bytte den namn till Kuggebro? Det är också intressant att veta att på mitten av 1600-talet kallades bron för Sävjabron, ”Säwia Broo”. Det finns fler kartor från perioden där namnet finns med. Som synes övergavs det och man kan undra varför? Slutligen ett sista frågetecken, vem döpte stället till Sundby? Som jag tidigare nämnt kallades området för Kuggebo i skiftesbeskrivningen från 1857.
Ja detta grävande skapade faktiskt fler frågor än svar men så blir det ibland.
Dela med andra:
kl. 10:49
”vad kunde generera så mycket båttrafik?” skriver du. I Sundby vid Kuggebro låg en fabrik för tillverkning av ISSKÅP av märket Temperator. Det måste ha genererat lite frakt till o från fabriken. Hittade uppgift om att AB Temperator bildades 1898 och då fanns väl någorlunda hyfsade vägar och Bergsbrunna station var i bruk, men kanske även Sävjaån användes.
För den som undrar över isskåp , kolla :
http://seniorbloggen.blogg.se/2015/january/is-i-skap-och-sprak.html
kl. 7:55
Hej tommyO
Jag läste boken du rekommenderade och där finns ju uppgifterna om isskåpsfabriken. Mycket intressant och jag lärde mig en massa nya saker. Nu tror jag personligen inte att man skeppade isskåp på Sävjaån och om så var fallet borde man rimligtvis ha byggt lastkajen nedanför bron istället för ovanför? En tanke jag hade var att ledverket helt enkelt var byggt för att skydda bron vid kraftig islossning. Om man tittar på de två svartvita bilderna verkar det dessutom som det saknas ett ledverk på den övre bilden (Kuggebro nedströms). Den ser ut att vara äldre med tanke på trädens höjd.
kl. 2:42
Kubbro skulle kunna vara en sammandragning av Kuggebro. Sävja bro kan ha varit ett alternativt namn, kanske ett som ansågs litet finare.
I princip alltså. Hur det var i det här fallet har jag ingen aning om. Men tack för ännu ett intressant blogginlägg.
kl. 19:24
Hej
Johannes Bureus antecknar i sin förklaring till sin runtavla 1599 (runaräfst sid 154) ”som dalkarlarna brukar göra (det sista skrivet med dalrunor) widh Kuggebro”.
Han har uppenbarligen träffat på Dalkarlar där (troligen från Mora eller Älvdalens socknar) och lärt sig en del om dalrunor där. Mitt intresse ligger i varför Dalkarlarna var där (bygga träkonstruktioner? eller annat?)
mvh
Sven-Göran Hallonquist
kl. 11:03
S-G Hallonquist, du undrar om dalkarlarnas närvaro. Som Scribo skriver i inlägget så finns det tankar om att platsen Kuggebro har sitt ursprung/koppling till “kogg”. Detta ska tydligen inte bara syftat till den medeltida stora fraktskutan som kallades kogg utan även varit ett gammalt svenskt ord för “båt”.
Och då kanske platsen inte ska kopplas till Hansans fraktskutor utan till just kogg-bro? Med detta skulle då kunna menas en “flott-bro”, “ponton-bro” vilket än i våra dagar finns i dalarna (Gagnef).
Denna typ av broar var väldigt vanliga när man skulle över längre vattensträckor. Kungsholmsbron i Stockholm var hela 500 meter !
Kanske var dalkarlarna duktiga på dessa timmer jobb och kanske byggde/reparerade de Kogge-bron?
kl. 1:46
Skriver Bure vad det var dalkarlarna brukade göra vid Kuggebro?
Vad ortnamnet beträffar ser jag ett par problem med tolkningen ”Flottbro”. Först ska ”kogg” ha kunnat betyda ”båt i allmänhet” eller till och med ”något flytande i allmänhet, som båt, flotte eller liknande”; sedan ska flottbroar (som var vanliga förr) ha kunnat kallas ”koggbroar”. Om ”kogg” kunde betyda ”båt” har vi vidare problemet att minsta eka var helt annorlunda och mer finsnickrat konstruerad än vad broflottar brukade vara, och sådant kunde nog våra praktiskt inriktade förfäder se skillnad på.
Jag har inte hört annat än att ”kogg” avser den sorts handelsskepp hansan använde och liknande, men har å andra sidan inte tittat i mer än SAOB inför att skriva det här. I Västsverige finns en båttyp ”kåg”, men frågan är hur långt österut det namnet har gått.
I princip kan väl namnledet ”kugge-” också vara en förvanskning av något helt annat.