Uppsala Resecentrums perronger
Jag skall erkänna att jag aldrig har varit speciellt förtjust i utformningen av det nya spårområdet. Redan när jag först besökte utställningen för några år sedan upplevde jag den som minimalistisk och steril. När jag nu skulle skriva den här bloggposten så gick jag ut på nätet för att leta upp några riktigt goda exempel. Gissa om jag blev förvånad. Jag kunde inte hitta en enda snygg perrong trots flera timmars intensivt letande i alla möjliga stora bildbanker. Nu pratar vi alltså inte om tunnelbanor eller gamla stationer från början av förra seklet som kan vara helt fantastiska utan just nybyggda tågperronger. 99,9 procent bestod av betong, asfalt, gråa plattor och något menlöst ståltak. Här finns tydligen en enorm potential till förbättring och i ljuset av detta är Uppsala Resecentrum faktiskt ett riktigt föredöme.
Nu ändrar inte detta på min inställning till perrongerna och jag tycker fortfarande att man kunde visat lite mer kreativitet. När man tänker på hur mycket folk som passerar här varje dag borde man passa på att bjuda på något minnesvärt. Lite mer färg och form skulle inte skada och det minsta man kunde begära var att något gjorts för att få bort kulvertkänslan. Ett spännande mönster i beläggningen skulle kunna vara en åtgärd bland många och det skulle dessutom förhindra att ett intrampat tuggummi eller en kaffefläck lyste som en fyr i natten.
Det är väl lite orättvist att jämföra med de gamla plattformstaken som hade en charm utifrån ålder men där fanns det åtminstone lite detaljer att fascineras över. De nya perrongerna upplever jag som intetsägande och stationen hamnar i kategorin ”plats som du passerar utan att minnas” och sådana finns det allt för många av.
Dela med andra:
kl. 2:10
Jag håller med. Som du säger är perrongerna väldigt anonyma, även om de kanske är speciella med moderna mått mätt. Funktion har fått gå före allt, även om inte ens den är helt fulländad. Man får en känsla av hastverk, att man inte riktigt tänkt igenom hur det ska se ut. En förklaring till det kan vara att hela Resecentrum byggs på en och samma gång. Det har helt enkelt inte funnits tid eller ork (eller vilja?) att tänka över designen i närmare detalj. Det är ett stort problem, och det är inte isolerat till enbart Resecentrum.
Man kan dock hoppas att perrongerna får en annan design med tiden, där någon har tänkt till.
kl. 9:58
Ganska snyggt! Det var min första reaktion på den nya perrongen. Taket ligger relativt högt vilket ger ljus och rymd. Den träklädda undersidan är behaglig och att taket följer spårets kurva är ett extra plus – rent av elegant.
Nu behöver vi få mer tågromantisk design av själva tågen.
Några förebilder: Sante Fé – rött, silver och lite gult, TEE – vinrött och äggskalsgult eller som i Tyskland och Frankrike förr – engelskt grönt, för att inte tala om Wagon Lits-bolagets mörkblå vagnar.