Uppsalas stadstullar och bommar

Systemet med stadstullar infördes genom en stadsförordning 1622. Meningen var att försöka dra in lite pengar till kronan. Tull utgick på varor såsom på livsmedel, hantverk och köpmannavaror.

De första tullarna kallades bommar eller portar och uppfördes vid de stora infarterna till staden. Man måste dock komma ihåg att i början av 1600-talet såg Uppsala annorlunda ut. De första tullarna var Fjärdingsbommen, Stabbybommen, G:a Uppsala bommen, Sätunabommen och Sjötullen. På kartan nedanför har jag ringat in de platser där jag antar att de var placerade.

uppsalas-gamla-grundritning-rudbeck.jpg
Karta av Olof Rudbeck 1679. Rudbecks tolkning av Uppsala före stadplanen från 1643. UUB

Tullavgiften var satt till ungefär 3% av värdet och den försökte många undkomma. Vid den här tiden var staketen som fanns runt staden inte anpassade för att förhindra smuggling. Tydligen fanns det många lönnvägar och i en skrivelse från 1641 klagar landshövdingen på att folk smiter in utan att betala.

stadstullerna-uppsala.jpg
Karta från 1770 över Uppsala med de tio stadstullarna. UUB

1643 får Uppsala en ny stadsplan. Man bygger nu upp rader av lador längs stadsgränsen och dessa binds ihop med staket. Det tillkommer även nya infartsvägar vilket resulterar i att vi har som mest tio tullportar i staden.

Stadstullsystemet avvecklades 1810/11 (olika uppgifter). Tullbyggnaderna och namnen levde dock kvar långt efter att detta.

1. Slottstullen

slottstullen-1770.jpg
Slottstullen, kopparstick 1773.

Det här var inte en av de ursprungliga tullportarna. I boken Bygge och Bo del II av K. W. Herdin, 1934, menar han att den uppfördes tidigast 1651 då landsvägen från Flottsund stod klar. Tidigare gick Stockholmstrafiken längs åns östra sida och in genom Sätunabommen.

Det har antagligen funnits en tullstuga här sedan tullen öppnades. Under åren har den ersatt ett flertal gånger, till exempel efter den stora stadsbranden 1702. Idag finns inget kvar av denna tull.

2. Fjärdingstullen

fjardingstullen-1700-talet-1.jpg
Fjärdingstullens port i änden av Slottsbacken, 1700-talet. Längst till höger står det gamla posthuset som fortfarande finns kvar. UUB

I samband med att Uppsala fick en ny stadsplan 1643 ritade man ut en ny tullstation i änden av Drottninggatan. Problemet var att den västliga trafiken ursprungligen kom in genom Fjärdingsbommen som låg en bit norröver. För att åtgärda detta drog man om landsvägen strax utanför det som idag är Kyrkogårdsgatan. Den nya tullporten stod klar 1684.

Tullbostaden stod kvar några år efter att man lagt ner tullsystemet Den fick slutligen maka på sig när man uppförde biblioteket Carolina Redivia.

Det bör nämnas att i en karta från 1702, strax före den stora stadsbranden, benämns tullen som ”Slåtz tulln”. Tullstationen som jag har beskrivit som Slottstullen (nr. 1) kallas i denna karta bara för ”Tullen”.

3. Fjärdingsbommen

fjardingsbommen-karta-1770.jpg
”51 Fieringsbomen”, karta från 1770. UUB

Fjärdingsbommen var en av de ursprungliga infarterna till staden. Här i änden av nuvarande S:t Johannesgatan utgick vägen till Rickomberga och vidare mot Enköping. Sedan Fjärdingstullen tog över trafiken från denna infart verkar det som om bommen tidvis varit stängd.

Efter att tullsystemet avvecklades 1810 har namnet Fjärdingstullen tydligen flyttats hit. I en karta från 1858 kallas området strax öster om Observatoriet för ”Fjerdingstullen”.

4. Stabbybommen

stabybomm.jpg
Staby bomm. Karta från början av 1800-talet. UUB

Det finns väldigt lite information om denna bom men den skall även ha kallats för Lutbommen. Med all sannolikhet beror det på närheten till kvarteret Luten och Luthagen som låg strax utanför tullen. Ett litet påpekande: i alla källor kallas tullen för Stabybommen (med ett b). Jag tar mig friheten att skriva med två b eftersom det känns mer korrekt.

5. Svartbäcktullen

svartbackstull-1901-02.jpg
Svartbäckstullen. Foto: Alfred Dahlgren 1901-02. UM

Den här infarten var ”ny” och uppkom i samband med den nya stadsplanen 1643. Den fanns på plats redan på 1650-talet. Orsaken till att man vet detta är att det finns ett protokoll från denna tid. Där anklagar tullinspektorn befallningsmannen på Salsta för att försnillat kronan på strömming. Mannen från Salsta skall även ha kallat tullbetjänterna för ’lata hundar’ när han upptäckte att porten var stängda på sin väg ut ur staden. Han fick böta för båda tilltagen.

Den här tullen klarade sig undan stadsbranden 1702 men var i så dåligt skick att man slutligen byggde en ny stuga 1707. Den revs först 1901 i samband med att man flyttade Eddaspången och uppförde den mycket bredare Haglunds bro.

6. G:a Uppsala bommen

gamla-uppsala-bom-1770.jpg
G:Upsalabom. Karta från 1770. UUB

Den här bommen tillhör även den en av de ursprungliga infarterna till staden. Namnet talar väl för sig själv men den skall även ha kallats för Tovaporten. Jag hittade även en berättelse från 1850 där utfarten benämns som Gammeltullen.

7. Vaksalatullen

vaksalatullen-1769-73.jpg
Vaksalatullens port i änden av Vaksalagatan, 1769-73.

Vaksalagatan stod klar 1648 och man får väl anta att även tullstationen hade kommit på platsvid den här tiden. Den första tullstugan brann upp 1702 precis som många andra i Uppsala. Den ersattes av en ny byggnad redan året därpå. Stuga nummer två höll stånd ända fram till 1760 innan den ansågs rivningsfärdig. Nästa byggnad uppfördes i tegel och den fanns kvar ända fram till slutet på 1950-talet. Huset bytte dock skepnad i mitten på 1860-talet då den inkorporerades i en större byggnad.

vaksalagatan-1958.jpg
Vaksalatullen i korsningen Vaksalagatan och Kungsgatan. Huset revs i samband med att man drog vägen under järnvägen. Foto: Uppsala-Bild, 1958. UM

vaksalagatan-1950.jpg
De tre fönstren och dörren under den breda markisen tillhörde den ursprungliga Vaksalatullen. Foto Uppsala-Bild, 1950. UM

Det finns även en historia om denna tull från 1654. Tre män, en fd. soldat och två bönder, var på väg ut ur staden. När de passerade tullen norpade soldaten åt sig tullarens vapen som stod lutat mot väggen. Tullinspektorn fick tag på en av bönderna men då återvände de två andra och tillsammans misshandlade de tjänstemannen. När de senare lämnade platsen tog de med sig vapnet, en bardisan, nu med brutet skaft.

På den här tiden var det dödsstraff om man stal kronans egendom. De dömdes först till döden men i högre instans omvandlades straffet till dryga böter. Om de inte kunde betala böterna skulle de få springa ett flertal gatlopp.

8. Sätunabommen

satuna-bom-1770.jpg
Sätuna bom. Karta från 1770. UUB

Sätunabommen uppfördes på den plats där den sydliga trafiken inkom till staden innan stadsregleringen 1643. Ett annat namn för denna tull var Kålboporten. Sätunabommen har antagligen fått sitt namn från den numera försvunna byn Sätuna som låg vid vattentornet i Boländerna. Namnet Kålboporten har säkert en koppling till Kålbogärdet som låg utanför tullen eller det numera försvurna kvarteret Kålbo.

9. Kungsängstullen

kungsangstullen-1963.jpg
Kungsängstullens tullstuga 1963. Foto: Ingrid Lijeholm. UM

Den här tullstugan var den sista resten som påminde oss om de gamla tullsystemet. Byggnaden låg i korsningen Kungsängsgatan Strandbodgatan. Den revs sannolikt i samband med att man uppförde de nya kontorshusen för Skatte- och Livmedelsverket i början av 1970-talet.

Man misstänker att den här tullen kom igång redan på 1650-talet då man anlade Kungsängsvägen i förlängningen av Kungsängsgatan. Tullstugan brann upp 1702 men en ny stod klar året efter. 1762 hade man ersatt den med en byggnad i sten och det är den som ni ser på bilden från 1963.

10. Sjötullen

sjotullen-1860.jpg
Värdshuset ”Stora Fördärvet”. Den gamla tullstugan är byggnaden med veranda. Utbyggnaden till vänster är krogens kägelbana. Foto: Per Hanselli, ungefär 1860. UB

Sjötullssystemet skilde sig från de vanliga stadstullarna och verkar ha varit igång både före och efter stadstullarnas glansperiod. Jag tänker inte gräva djupare i detta men det finns mycket att läsa, till exempel allt om uppstäder och stapelstäder.

sjotullen-1702.jpg
Karta från 1702. Den första tullstugans placering?

Det första tullhuset vet man väldigt lite om förutom att det kan ha uppförts i samband med att Uppsala blev en uppstad 1613.  Jag hittade en kartbeskrivning från 1702 där tullstugan verkar ligga bland strandbodarna nere vid ån. Min tolkning av texten kan dock vara felaktig. Även detta område drabbades av branden 1702. Efter detta bygger man en ny  ny tullstuga på ängsvaktarens vret som låg ungefär där vi idag hittar början på Srandbodgatan.

Efter att systemet med stadstullar lagts ner 1810 står stugan övergiven i tio år. Därefter sker några ägarbyten och 1826 köper pastejbagaren P. B. Schucani byggnaden. Här öppnar han krogen som för oss Uppsalabor är mest känd under namnet Stora Fördärvet.

Funderingar

karta-bommar-1702.jpg
Karta från 1702. Stabbybommen och en namnlös bom.

Som källa har jag i huvudsak använt mig av boken Bygge och Bo II av K.W. Herdin 1934 samt de kartor och kartbeskrivningar som går att hitta på nätet. Kartmaterialet visar att det funnits fler grindar än de jag räknat upp. En elfte bom låg strax väster om Stabbybommen. Den finns bara med på en karta från 1702 och nämns inte i några andra för mig kända källor. En annan sak jag reagerade på var att tullagiften gick till staten och inte till staden, vilket jag alltid trott. Nåja, det är alltid trevligt att lära sig något nytt.

PS. i skrivande stund innehåller Wikipedas artikel om stadstullar ett flertal felaktiga uppgifter om Uppsalas tullar.

Dela med andra:

Facebook  Twitter  Bloggy 

4 kommentarer

  1. tommyO skriver:

    Bra! Utmärkt sammanställning du fått till här. Den lilla bommen bredvid Stabybommen har jag missat och det fanns säkert flera ”hål i staketet” som du skriver.
    Men jag undrar ; under punkt 1(slottstullen) skriver du ”Tidigare gick Stockholmstrafiken längs åns östra sida och in genom Säbybommen.” och vad/var är då Säbybommen?

  2. Scribo skriver:

    Hej tommyO. Det skall självklart vara Sätunabommen. Tack för att du uppmärksammade detta och det är nu rättat.

  3. PH skriver:

    När jag ser bilden från Kungsängstullen kommer jag ihåg att jag har ett barndomsminne från det huset (eller nåt av de allra närmaste husen bredvid). Måste ha varit nån form av barnverksamhet i mitten av 60-talet. Nån som vet vad det kan ha varit? Kommer också ihåg att när man tittade mot ån så såg man mest den stora gasklockan som stod där.

Trackbacks & Pingbacks

  1. Vändkors och en stad full av boskap - Scribo — perspektiv på närmiljön

Lämna din kommentar