Staketet runt Ulleråkers sjukhus och att dokumentera det ointressanta

Rostigt staket uppe på Ultunaåsen.
Rostigt staket uppe på Ultunaåsen. Var det där för att hålla besökare borta eller hindra patienterna från att rymma?

Detta staket står uppe på Ultunaåsen och har jag sett det flera gånger. Då reflekterade jag aldrig över varför det stod där ute i skogen. Nu har bloggen Ullerkråkor skrivit om det och jag tycker det blev betydligt intressantare. Tydligen är det en del av ett staket som tidigare omgärdade hela sjukhusområdet. Det gick från Vindbron nästan upp till Dag Hammarskölds väg och sedan ned längs med Kungsängsleden mot ån igen. Ett enormt område.

Det gamla staketet med taggtråd i toppen och och ordentligt juten betongfot på sina ställen.
Det gamla staketet med taggtråd i toppen och en ordentligt betongfot på sina ställen.

Nu kanske någon tycker att ett gammalt rostigt staket inte är mycket hänga i julgranen och jag är böjd att hålla med, trots att det är mer än ett halvsekel gammat. En sak har jag dock lärt mig under åren. Fotografera även det som vid en första anblick verkar ointressant. Ibland hittar man fakta som ändrar på detta eller så dyker det upp en grävmaskin och vips så är det borta.

Ta till exempel mitt förra inlägg om häradsvägen i Årsta. När flera små pusselbitar sätts ihop och får ett sammanhang blir berättelsen ofta både roligare och mer intressant. Inget nytt egentligen men ibland kan man glömma det när man står där och tittar på just det där ointressanta.

Staketet får mig dessutom att börja fundera på hur det var förr. Var området som ett stort fängelse i södra Uppsala. Jag minns i alla fall att när jag var liten och cyklade runt här, då tyckte man att det var väldigt kusligt. Vissa sa att det spökade där och man fantiserade om hur det plötsligt skulle dyka upp galna mentalpatienter och börja jaga en…

Nåja, nu är staketet dokumenterat och vem vet, i framtiden kanske någon vill skriva en mer ingående berättelse om sjukhuset historia. Inte omöjligt att de blir jätteglada när de hittar mina stängselbilder :)

Dela med andra:

Facebook  Twitter  Bloggy 

4 kommentarer

  1. Elisabeth Jansson skriver:

    På 70-talet jobbade jag på Ulleråkers sjukhus..känner igen detta staket där de gamla och sjuka gick omkring som i en hundgård,det var en fruktansvärd syn. Tur att synen på psykiskt sjuka ändrats.

    Mvh Elisabeth Jansson/ Söderhamn

  2. Scribo skriver:

    Hej Elisabeth
    Själv har jag ingen erfarenhet av sjukhuset så det är spännande när någon som faktiskt jobbat där vill berätta om hur det var. Min min mor arbetade där en kort period i mitten av förra seklet och hennes kommentar var att det var hemskt.. Jag misstänker att vi har en historia om detta som inte är så vacker…

Trackbacks & Pingbacks

  1. Att dokumentera det ointressanta - Scribo – perspektiv på närmiljön
  2. Ladan som säkert redan är glömd - Scribo – perspektiv på närmiljön

Lämna din kommentar