Nya bron vid Stadsträdgården, 20 juli 2012
Då har man spanat in nya bron igen. Ingen upplyftande syn då jag är lite allergisk mot betongbroar. Man får verkligen hoppas att man gör något speciellt med räckena och klaffen. Jag har försökt hitta något om bron, bilder eller skisser, men kommunen verkar inte ha släppt något material på nätet.
Sedan kommer vi till namnfrågan. Den är höljd i dunkel men jag antar att det är som vanligt och alla medborgare kan skicka in sina förslag till Namngivningsnämden. Följer man hur kommunen tidigare har namngett saker verkar det som om det är de närliggande kvarteren som fått avgöra. I detta fall borde det alltså bli Muninspången eller Stadsträdgårdsspången. När det kommer till broar för endast gående och cyklister brukar de få ändelsen -spång men jag är inte säker på om det är skrivet i sten. Bron har ju arbetsnamnet ”Stadsträdgårdsbron” så vi får väl se vart det slutar.
Personligen skulle jag gärna döpa bron till Tegelhagsspången. Jag gillar när man återknyter till äldre namn och området där Stadsträdgården ligger hette tidigare Tegelhagen eller Slottstegelhagen. Ett mer skämtsamt namn kunde vara Slinkens bro efter namnet på dragfärjan ”Slinkens färja” som låg här vid förra sekelskiftet. Nu misstänker jag att det namnet inte skulle röna någon större framgång :)
Dela med andra:
kl. 11:48
Ett annat passande namn vore kanske ”Holländska spången”, med tanke på att det är en klaffbro av holländsk typ. Det namnet skulle anspela lite på ISLANDsbron och kanske skapa en tradition av att döpa nya broar efter olika länder och städer eller på annat sätt anspela på broar från andra kulturer. Ex: Romerskabågbron, Engelska tornbron (towerbridge), Japanska träbron, lilla ponte vecchio/Rialto, suckarnas bro…
En sådan namntradition skulle kunna inspirera till vackrare och mer fantasifulla broar…
kl. 16:22
Ja Holländska spången skulle säkert fungera. Det är samma beskrivande namnsättning som tex. Järnbron. Det kan också vara bra att veta ett Islandsbron inte har någon koppling till landet Island. Islandet var namnet på den sydligaste stadsdelen på åns östra sida under medeltiden. Här vidgade sig ån till en grund sjö och varje vintern höll man den stora distingsmarknaden ute på isen. Därifrån kommer namnet Islandsbron och Islandsgatan.
kl. 10:32
Jag är tudelad i denna fråga då jag anser att man torde förlägga Studenternas någon annanstans så Ackis får mer mark för framtida uybyggnader samt att en bil- broförbindelsen skulle länka ihop stadens vägnät bättre för att avlasta innerstan och Islandsbron. Trafiksituationen i stan är bedrövlig och känns i alla tillfällen provisorisk i sin nuvarande utformning. Att då bygga denna betongbro förhindrar min tanke då jag tror mig förstå syftet av denna cykel och gångbro. Syftet är att mer avgränsa trafiken i kommande tider men det blir nog ogörligt.
Jag vet att jag kliver på ömma tår gällande Studenternas IP men vi bör ha radikala ideér för framtida segrar!!!!
kl. 14:01
Hur gammal är kartan med Tegelhagarna? Och hur är skalan på den? Det där gröna med den svårtydliga texten (någons Humlegårdar) på östra sidan ån – kan det ha ngn koppling till Tullgarn?
kl. 23:18
Jan, kartan saknar årtal men min gissning är att den är från 1600-talet. I boken Uppsala gatunamn så har man en referens till en karta från 1663 där man nämner namnet Dragarbroo dijkiet ute på Kungsängen. Det namnet hittar jag på kartan så kanske är det samma?
Som du säger så ligger det ett antal humlegårdar på åns östra sidan. Jag har försökt tyda kartan men det känns som om det är lite över min förmåga. Under mina försök har jag inte sett något som har koppling till namnet Tullgarn.
kl. 0:18
Från vänster till höger i/öster om ån tror jag att det står följande:
”Munkbron.”
”Vbsala Åhn” = Fyrisån
”staden Vbsala.” = stadsgräns?
”humble gård.”
”kåhlgårdar.”
”Taaktegell Hagan.” = Taktegelhagen
Sedan följer de två gröna områdena som verkar vara personnamn följt av ”humbleg.”, alltså olika personers humlegårdar.
Intressant att man verkar ha tillverkat taktegel vid den här tiden. Jag har tidigare hört att taktegel mer eller mindre försvann från norra Europa efter reformationer för att återkomma först på 1700-talet.
kl. 9:48
Anders, du borde ta en titt på hela kartan om du inte gjort det tidigare. Här är länken: http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?showmap=true&mapTypeSelected=false&mapType=&archive=LMS&nbOfImages=1&sd_base=lms2&sd_ktun=4c4d535f4237302d313a31
kl. 14:11
Det var intressant, nu ser jag lite tydligare vad det står i de två mindre humlegårdarna:
”…m.[=…mästare?] mr.[=monsieur?] Bortij Humbleg.”
”Ingebricht Swensons Humbleg.”
sedan följer efter östra åkanten:
”Sal. [=salig, alltså avlidne] Oluf Larsons Humbleg.”
”Prof. [=profoessor] …olaj Verenij Humbleg.”
”Sal. [=salig, alltså avlidne] BorgM. [=borgmästare?] Låhrmans Humble gård.”
”Humblegårdar etc”
”Till Stadens Betjändte af Kongs Lagårn[?]”
”… … … innehaff… … Kongl. Donation.”
”dragarbroo dijkiet”
”…botten.” [Verkar vara en liten sjö eller ett litet träsk.]
etc, etc…
Kan försöka tyda mer vid ett annat tillfälle.
kl. 14:16
”Sal. BorgM. Låhrman” måste vara borgmästare Tomas Lohrman (1602-1649):
http://diginpast.se/ostkanten/swe/blekingeband/christian/springer/pd82ad30d.html
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/241/70464.html?1133125970
så kartan är tidigaste ritad 1649.
kl. 5:25
Då borde årtalet 1663 som nämns i Uppsala gatunamn passa ganska bra. En intressant iakttagelse jag gör är att man sätter mannen som ägare trots att han avlidit. På kartor från 1800-talet märks åkerlotter ut med änkans namn. Bara en liten observation.
kl. 23:07
Lohrmans änka, Helena Gustavsdotter (1612-1670), dog alltså 1670, och kartan bör väl ha ritats medan hon levde (annars hade det väl inte stått ”Sal. BorgM. Låhrmans Humble gård”?). 1663 verkar alltså vara en rimligt årtal.
På västra sidan ån hittar jag något ”St. Olufs …”. Vad kan det ha varit? Ån kröker sig, både på 1600-talet och i dag, ungefär där Kungsängsleden går i dag. ”St. Olufs …” måste därför ha varit ungefär där uppfarten till Pollacksbacken från Studenternas/minigolfbanan finns i dag. Kan det möjligen vara den lilla gångvägen som fortfarande finns där?
kl. 0:10
Verkar än i dag finnas något som kallas St. Olofs källa i området:
http://www.uppsala.se/Upload/Dokumentarkiv/Externt/Dokument/Fritid_o_kultur/gulastigen_folder_2007.pdf
kl. 1:59
Ett äldre namn på Geijersdalen är S:t Olofs dike. Källan Uppsala hälsobrunn (vid Eklundshof) heter S:t Olofs källa om jag inte missminner mig.
Apropå det så har jag försökt tyda texten vid slottskällan utan framgång. Kan du se vad det står där?
kl. 13:21
Möjligen står det ”Spring Kiälla” (= springkälla), men det är mest en gissning. Till höger om denna står det kanske ”Kongs Stallet” (= kungsstallet) och dagens Svandammen kallas ”Stora Rudammen”. En ruddamm var en damm där man födde upp rudor och andra fiskar.
kl. 18:49
Tack Anders. Jag var mest ute efter att se om källan hetat något annat än Slottskällan. Om din gissning stämmer, vilket verkar rimligt, betyder det att texten är beskrivande och inte ett namn.
kl. 13:27
Tisdag em den 11 sept och två lastbilar har anlänt med klaffen till den den nya bron. Kanske på pats om någon dag??
kl. 20:51
Tack tommyO. Jag hann ner och ta några bilder innan det blev alldeles för mörkt. Något inlägg hinner jag dock inte skriva i dagarna.
kl. 11:59
Nu ligger ”överliggaren” med motvikt på plats samt stag ner till brobanan så själva bron ser ganska komplett ut. Men mycket kvar på marken och runt omkring. Samt förmodligen lite testkörningar av elektroniken
Och Hamnspången ska den heta enligt färskt beslut.