Vart låg Fålhagen?
Häromkvällen satt jag och funderade på Fålhagen. Det låter kanske underligt men det var inte stadsdelen jag grunnade på utan den hage som gett stadsdelen sitt namn. Vart låg den egentligen?
Fååle hage, lyder till Sätuna. Sätuna var en gård som låg i närheten av vattentornet i Boländerna.
Det visade sig vara betydligt knepigare att hitta platsen än vad jag först hade tänkt mig. Den källa man refererar till när man pratar om namnet är en karta från 1635. Ni ser en del av kartan här ovan och den röda pilen pekar på ”Fååle hage”. Fåle = unghäst.
Problemet med dessa gamla kartor är att de är väldigt svåra att riktningsbestämma. De är enkla och ofta saknas det referenspunkter med moderna kartor. För att komma vidare gick jag till min favoritkarta som visar Laga skifte i Uppsala 1854-1863. Här finns nästan varenda åkerlott i staden sorterad under namn. Det är visserligen ingen säker metod för visst kan det ha skett förändringar. Åkrarna i denna del av kartan baseras på 1699 års karta och 1824 års åkerbok så vi är ändå relativt nära ursprunget.
I bilden ovan har jag klippt in de åkerlotter som sorterar under namnet Fålhagen och sedan försökt passa in dem ovanpå en modern karta. Det tog sin tid men jag tror att jag har kommit ganska nära sanningen. Det fanns betydligt mer att förhålla sig till, framförallt gatorna inne i staden. Som ni ser så var det en ganska stor hage. Den sträckte sig från Törnlundsgatan i norr och nästan ända ner till Knivstagatan i Boländerna. Så nu vet ni det ifall någon skulle fråga efter vägen…
Jag bör även nämna att i den ekonomiska kartan från 1952 benämns bara villakvarteren runt kv. Örtagården och Gunsta Backar som Fålhagen. Resten är täckt av stora bokstäver som säger Södra Kvarngärdet. Det är faktiskt historiskt korrekt då åkrarna som låg sydost om Vaksalagatan och nordost om Väderkvarnsgatan kallades just för Södra Väderkvarnsgärdet. Söder om Väderkvarnsgatan mot stationen hette området Södra Lilla Stadsgärdet.
Dela med andra:
kl. 21:15
Imponerande arbete med de gamla kartorna!Har själv funderat på namnet Fålhagen,nu är det klargjort vad det kommer av.
Speciellt roligt att veta då jag cyklar rakt igenom mitten av ”Fålhagen” var dag.
Intressant forskning du gjort här.
kl. 0:41
Tack Bo. Det är alltid kul när någon uppskattar det man sitter och klurar på.
kl. 16:02
Jättekul information tycker jag som bor i området. Vilket jobb du lagt ner i din forskning och kartarbete! Jag bor på Hammarbygatan, strax öster om hästhagen om jag ser rätt på kartan.
kl. 10:02
Kul att du uppskattade infon Ann-Sophie. Efter att ha vandrat runt där ett tag måste jag säga att det är ett riktigt mysigt område med sin småhuskaraktär.
kl. 10:08
Hej, och tack för denna utredning!
Vår tomt ligger precis där det tycks stå xii på kartan, vet du möjligen vem som ägde dessa åkerlyckor? Och odlade man verkligen brödsäd här? Leran i fålhagen är av det betongliknande slaget, så jag gissar att i tider med enklare jordbruksredskap passade jorden bättre för bete.
Jätteintressant med kartorna!
kl. 15:15
Hej Eva
Man kan nog hitta både de som ägde åkern innan och efter i skiftesbeskrivningen. Den är 824 sidor så det är inte helt enkelt. Jag hade turen att hamna ganska rätt på första chansningen och dessa ägde lotterna. xxxvii Handlare F E Björk, xxxix källarmästar Fidlunds änka, xl slaktaren Nilson, xli traktören Palmgrén, xlii handlaren Wikströms änka (lilla triangeln längst ner). Handstilen är inte helt lätt att läsa så det kan vara lite felstavningar :)
kl. 20:39
Tack, kul att veta att vi bor på traktören Palmgrens åker sen 25 år!
kl. 10:20
Hej
Av en slump hittade jag denna blogg och det är i mitt intresse. Har bott i Fålhagen under hela mitt liv. Just nu på Smedsbylegatan – får många frågor om vad var namnet på gatan kommer från. Kanske du vet något?
kl. 16:23
Hej Susanne
Svaret finns faktiskt i kartan ovan från 1635. I toppen av ängen Fålhagen ser du en väg som går i en båge österut. I änden av den hittar vi ”Smedzbyle torp”, en numera försvunnen gård. Den bör väl ha legat vid kullen söder om Vallbygatan vändplats, det som idag kallas Gunsta backar. Ängarna runt detta torp kallades för Smedsbylegärdena. 1857 kallades åkern norr om Vallbygatan (gatan fanns inte då men som en ungefärlig gräns) Smedbyleåkern och söder om den Lilla Smedsbylegärdet. Det är alltså detta försvunna torp och ängarna som gett gatan sitt namn.
kl. 18:32
När jag flyttat in i min lägenhet på Frodegatan år 1979,
och berättade för kolleger att jag flyttat till Fålhagen,
så blev en kommentar ”Det är ju Almtuna, inte Fålhagen”.
Jag tycker det skulle vara bra ifall kommunen, boende och mäklare fick
veta var gränserna gick, och att man också använde dessa mera.
Ganska snart efter inflyttningen fick jag veta var Petterslund låg (alldeles i närheten), och att man där hade haft tegelbruk för inte alls lång tid sedan.
Den nära historien är väldigt intressant, och förhöjer vardagen.
Gunilla Lindbergs böcker om Uppsala under olika årtionden är skatter i bokhyllan.
kl. 22:09
Det var intressant att läsa så ingående om ”Fåhlehagen”. Har hört att militären hade sina hästar betande här (vet ej när) och om någon satte på en marsch e dyl på sin grammofon och öppnade fönstret började hästarna gå i takt….om det är en skröna eller ej vet jag inte.
kl. 22:13
Ytterligare en kommentar när jag läst om Gunsta backar! De kallades ”förr”, dvs 1940-50-talet för ”Boivies backe” (uttalat på uppländska som Bäves backe) troligen efter någon tidigare ägare. Där hade Frälsningsarmén konserter på sin tid, som drog mycket ungar t o m längre bort ifrån (ja vuxna också för den delen).
kl. 4:24
Hej Raija. Tack för informationen. Det jag kunde hitta om Boivies backar är att namnet kommer från en tidigare ägare. Denne man skall även ha ägt en kakelfabrik, Carl Boivies Kakelfabrik AB, som låg i hörnet av Kungsgatan/Skolgatan.
kl. 12:55
Jag har alltid undrat var namnet Smedsbylegatan kommer ifrån. Andra gator i Fålhagen har ju namn efter byar runt omkring Uppsala. När jag nu läser att Smedsbyle kommer från ett torp i Gunsta Backar så vet jag precis var det låg och att där bodde en farbror, ”Kroken” kallad, som vi barn var lite rädda för eftersom han hade en krok i.st.f. en hand på ena armen. Han gjorde väl ingen förnär men barn blir ibland skrämda av ovanliga saker.
Vi barn kallade Gunsta backar för 1:a backen, 2:a backen och 3:e backen.
”Krokens” hus låg i 1:a backen, i förlängningen av Gunstagatan, på stigen några tiotal meter öster om Blomstigen.
I 2:a backen låg en lada, som brann ner efter pojkars lek med tändstickor.
3:e backen är idag avskild från de andra två genom Tycho Hedéns väg, och kan ses vid Johannesbäcksskolan.
kl. 13:27
Bäves (Boivies) backe ligger mellan koloniområdet, Vallbygatan och Björkgatan. En backe som idag ser ganska oansenlig ut jämfört med när vi på 50-talet åkte kälke där, eller om man fick tag på en bit kartong att åka på.
När vi nu nämner Boivie så fanns det en vattenfylld lergrop där nu Almtuna-
skolan har sin gräsmatta. Vi badade där och det fanns t.o.m. ett hopptorn. Bävesbadet kallades det.
När vi började i Almtunaskolan fylldes gropen igen. Den var antagligen för farlig för barnen. Lastbilar gick i skytteltrafik för att fylla gropen.
En lastbil backade ner en bit i gropen och vi barn fick stå i klassrumsfönstren och titta på när lastbilen bärgades.
kl. 8:01
Hej Hjördis. Tack för att du tog dig tid att berätta. Inget kan vara mer värdefullt än ord från de som minns hur det var förr. Spännande det där om Kroken. Fantasin sätter igång direkt och man undrar vad som hade hänt med handen. Gropen i Almtuna skapades när man samlade lera till tegelbruket som låg här. Jag har tidigare läst om att det badades här men det var ju trevligt att få ett namn på badet.