Torpet Komtemåtta
”Torp under Gåttsunda gård Komtemåtta kallat”. Karta 1732.
Jag hittade detta något ovanliga namn i en karta från 1732. Komtemåtta? Vad kan det betyda? Om man googlar det får man absolut inget svar. Det jag hittar är att det var ett ”hittepånamn” för en låssaskommun i ett projekt som bedrevs för kvinnor i slutet på 1920-talet. Tanken var att man skulle utbilda dem i medborgarkunskap. Kanske var det någon i projektgruppen som hade äldre släktingar från platsen i Uppsala?
Jag hittar även en referens till ett torp som kallas ”Måttan” i Bondkyrko socken men om det är samma torp framgår inte.
Torpet Komtemåtta låg i det som nu är Norra Gottsunda eller det som mäklarna idag kallar för Gamla Gottsunda. Är det någon som har några funderingar eller vet något mer om namnet?
Dela med andra:
kl. 16:31
Ja du lyckas hitta det mesta i ditt kartbläddrande. Har nu försökt hitta kartor , men det var svårt. Först när jag gjorde en sk ”avancerad” sökning på Lantmäterimyndighetet+socken/bondkyrko+ trakt/gottsunda : då fick jag ett antal träffar varav det äldsta har en ägomätningskarta där ditt torp finns med . Den är från 1662 och stavningen där är ”Komtillmotta torp”, väldigt klart och tydligt antecknat
Återstår att hitta referenspunkter så man kan se var det låg.. Men det har du kanske gjort ??
tO
kl. 7:53
Fantastiskt att du hittade en mer ursprunglig stavning. Det kan ibland vara avgörande. Man undrar vart namnet har sitt ursprung. Jag fantiserade om att ”motta” kunde ha sitt ursprung i alla de berg i Europa som innehåller just ordet motta. Eftersom äldre platsnamn oftast är person eller naturnamn och detta torp uppenbarligen låg uppe på en kulle så är det väl inte allt för knasigt. Fantisera kan man ju alltid :-)
Jag har jämfört kartor och torpet bör ha legat ungefär vid infarten till Brukshundklubben Stora Djurgården men på andra sida Vårdsätravägen. Det verkar som det mesta är sig likt, i jämförelse med äldre kartor, och dagens vägar följer de gamla häradsvägarna.
kl. 0:11
Jag hittade kartan. Blir lite fundersam bara. Torpet stavas där som Komtilmotta med o. Det finns dock en liten äng längst upp i högra hörnet som beskrivs som ”Äng til Komtilmåtta” med ett å. Två stavningar på samma karta? Nu kanske det är lite som Gottsunda som kan stavas med både o och å i olika kartor.
kl. 16:37
Ja, stavning kan vara lite si o så på gamla kartor. Så det kan nog förekomma både med ett/två l och o eller å.
Jag har i alla fall skickat en fråga till Upplandsmuseet om namnet. De gjorde 2018 en rapport där om Gottsunda naturreservat och där nämns ”Djurgårdstorpet”. Personen som svarade skulle skicka vidare till rapportförfattaren.
Komtillmotta (med o) finns inte på ortnamnsarkivet , däremot med – måtta- stavning. I huvudsak dalarna och småland och tycks till en del vara kopplad till gästgiverigårdar/krog , men även till naturföreteelser.
I en Eksjö arkeologisk rapport (Kulturhistorisk förstudie Kring Eksjö stad Landskap och bebyggelse ur ett långtidsperspektiv Eksjö och Höreda socknar i Eksjö kommun Jönköpings län 2009)
skriver man i ortnamnsstudiebilagan :
Komtillmåtta = Förr krog vid landsvägen Eksjö-Vetlanda Komtillmottan 1762 (torp under Torsjö) (Hfl Höreda A I:1 (1762-79). Namnet är ett s.k. uppmaningsnamn, som betyder ’kom till måttlighet (i mat och dryck)’ liksom Bialitt ’bida (vila) lite’ eller Talavid ’där man kan talas vid en stund (under trivsamma former)
Har väl svårt att tro att det var en krog där ?? men vem vet.
Finns ju många roliga namn , som Glädjen, Nöden, Pinan, Vilan .. på vägen till Sävja . som du skrev om för många år sedan.
kl. 14:49
Hej tommyO. Det var en ordentilg genomgång och ett fantastiskt grävande! Jag tror absolut att du är något på spåren. Vägkrog, ja varför inte? Alla resande från Dalby och Uppsala-Näs socken mot Uppsala bör ju ha passerat här. Sen har vi Vårdsätra gård, Gottsunda och trafiken från Lilla Gottsunda med kvarnen och tegelbruket (karta 1758). Slutligen låg den i korsningen till Stora Djurgården och Fäbodarna så några resande bör ju ha passerat här.
kl. 15:10
Jahopp ; Fått svar från Upplandsmuseet:
Namnet Komtillmotta har jag inte stött på tidigare och även jag hänvisar till Institutet för Språk och Folkminnen, där man kan söka i Ortnamnsregistret på deras hemsida.
Jag har tittat lite närmare på kartan och konstaterat att torpet legat vid den södra delen av nuvarande Sjutomtavägen. Torpet finns även med på kartor från 1715 och 1910, men då utan något namn. På dessa kartor framgår att det låg i anslutning till några små och oregelbundna åkrar.
Med vänliga hälsningar/Hans Göthberg
Som noterat tidigare kommentar så finns det träffar på Komtillmåtta i Ortnamnsarkivet
I huvudsak träffar i dalarna och småland och tycks till en tredjedel vara kopplad till gästgiverigårdar/krog , men även till naturföreteelser. Av sjutton träff så var det sex st krog/gästgiveri
Uppsala torpet tycks dock ha gått dem förbi.
Götberg skriver i ett nytt mejl : Jo, jag associerade också namnet som indikation på en krog. På de olika årgångarna av kartor tittade jag också efter det, men utan någon lycka. På någon av dem borde det då ha stått att det var en krog. En möjlig, men svårbevisbar tolkning är att det funnits en krog på platsen, men som upphört när de äldsta kartorna ritades, så att bara namnet var kvar.
Kanske kommer vi inte längre än så ?
Någon Motta får det vara :-)
kl. 20:18
Haha, ja det får det vara. Tack tommyO för att du undersökte och delade med dig. Nu vet vi kanske lite mer. Om vi har tur så hittar jag något nytt som vi kan fundera över :-)
kl. 20:50
Torpet Komtillmåtta finns dokumenterat till exempel i husförhörslängden från 1800-talets början (Helga Trefaldighets fg A I a/8 s. 76). Där bodde då torparen Anders Ersson (f. i Lena 1767) med hustrun Kajsa Jansdotter (f. i Tibble 1773) med sönerna Erik (f. 1804) och Anders (f. 1807). På torpet bodde även hustruns syster Maja (f. i Åland 1769) med sin make som också hette Anders Ersson (f. i Dalby 1766) och deras son Jan (f. 1796). Dessutom fanns två pigor och två drängar, alltså sammanlagt 11 personer.
Kontraktet från 1803 mellan torparen Anders Ersson och ägaren till Gottsunda gård Jacob Schedvin finns bevarat (Gottsunda gård, SE/ULA/13114/1 (1636-1829) Bild 187). Det lyder:
För Torpet Komtilmåtta på Gottsunda ägor fordras af Torparen följande arbete.
1:mo
Fyra Mans dagsvärken hvarje vecka året igenom; Tio Qvins dagsvärken om sommarn vid Bergnings- och Åkerbruks tider samt Spånad Tio marker Blångarn, alt på Torparens egen kost; Ock komma desse dagsvärken at efter tillseijelse utgöras ock arbetet förättas från kl. 5 om Morgonen til kl. 6 om aftonen Sommaren ock om vintern medan dagen kan nyttjas. Skulle arbetet behöfvas förr eller sednare på dagen, någon gång, så kommer däremot hvilostund, at lämnas emellan, som svarar emot den öfverskjutande arbets-tiden. Infaller oväder, samt annat arbete icke är förhand vid Gården, så räknas för den del af dagen som arbetet brister, at göra dagsvärket fult en annan dag, äfven som jag icke alltid skulle behöfva, att nyttja alla dagsvärken i veckan Torparen, har då han annan gång kallas, att fulgöra sådana til efventyrs bristande dagsvärken.
2:de
För husbyggnaden svarar Torparen och afträder husen i lika godt stånd, som han dem emottagit.
3:tio
Åker ock Äng skall han alltid hålla i godt bruk med hägn ock diken, kommandes han at deltaga 80 famnars längd i hägnaden emellan detta Torp och Bättningen.
4:to
Hvad af gärdesgården emellan Malmen och detta Torp kommer att borttagas skall blifva utsedt.
5:te
Til Vedbrand får Torparen nyttja ris och qvistar samt vindfällen i skogen; samt därstädes beta sine kreatur. Sker åvärkan å skogen, så plicktar han efter Lag och Vites förbud; hvarföre han ej heller äger utan mitt tillstånd hugga något större eller mindre träd.
6:te
Vill Torparen göra vidare upodling, så kan sådant beviljas, efter förut skedd utsyning och utstackning, hvilken odling han nyttjar så länge han på Torpet Komtillmåtta är Torpare.
7:de
Till detta Torp är anslagit Fyra Tunl. et kappl. i ena och Fyra Tunl. Sex kappl. i andra årvägen ock Två Tunland Nio kappl. äng dels hemvid dels inom Norby rågång.
8:de
Om ock när jag behöfver nyttja Torparen på resor, såsom at utföra säd, så räknas en mans dag för hvarje Tunna som föres 8 Mils väg, ock i samma proportion på längre eller kortare väg samt i andra erenden.
9:de
Hvad allmänna vägar, Snöskåtning, Broar och hägn mot grannar vidkommere så kommer Torparna at jemte Gården gemensamt taga del deruti.
10:de
Af Torparen fordras lydnad och välvilja samt at lefva nycktert ock fredligt så länge han är vid Torpet.
11:te
Til Torpare på detta Torp antages Anders Ersson, som, såvida han i alt fulgör föreskrefne förbindelser, förvissas om Åborätt därå Sex års tid från midfastan år 1807 til midfastan 1813 men eljest sker upsägning och afflytning efter Lagen.
Gottsunda den Nionde December 1803
Jac. Schedvin
Uti föreskrefne vilkor ingår jag och åtager mig emot, det jag får nyttja förnämnde ägor vid Torpet Komtillmåtta, at dem i alla delar på 6 års tid från midfastan År 1807 upfylla.
Gottsunda ut supra.
Anders Ersson (bomärke)