Feithska tomten
Feithska tomten. Idag en tom och tråkig bakgård i kvarteret Oden Ygg. Bild tagen från S:t Persgatan.
Något som har lockat min nyfikenhet är en plats i Uppsala som kallades för ”Feithska tomten”. Med jämna mellanrum dyker den upp i gamla texter och var tydligen ökänd på sin tid. Det brukar vara ett gott tecken när man vill lära sig mer. Inte i det här fallet. Jag gissar att platsen inte var tillräckligt fin för att någon skulle ta sig tid att skriva ner dess historia.
Feithska tomten i slutet av 1920-talet. S:t Johanneskyrkans torn syns i fonden. Foto: okänd.
Feithska tomten. Foto: Josef Ärnström, 1910.
Enligt boken Industristaden Uppsala kommer namnet från Hans Jessen Feith & Söner. De var prisbelönta bagare som drev bageri i både Uppsala och Stockholm på 1800-talet. Deras rörelse låg faktiskt på Östra Ågatan och inte här vid vid Kungsgatan. Det lustiga är att det är osäkert om familjen Feith någonsin ägde tomten i kvarteret Oden Ygg. Däremot skall de ha haft planer på att uppföra ett nytt bageri/konditori på platsen och det räckte tydligen för att ge den dess namn.
Åtminstone från slutet av 1800-talet och i början av förra seklet användes Feithska tomten som marknadsplats. I huvudsak var det cirkusar och tivolin som ställde upp sina stånd och attraktioner på gården. Om jag förstått det rätt så var det hit vanligt folk gick för att roa sig. Här kunde man se på olika uppträdande men även hitta skräckkabinetter, mekaniska dockor och spelautomater. Kvällarna kunde avslutas med olika sorters fyrverkerier.
Jättedamen Viola. Foto: Josef Ärnström, 1910.
”Glada Kalle med grisen” från Feithska tomten. Foto: Okänd.
En uppfattning jag fått var att platsen inte hade speciellt bra rykte. Den verkar ha dragit till sig all sorts folk, bra som dåliga. Nedanstående är två exempel från gamla notiser och skulle man börjar gräva i tidningsarkiven hittar man troligtvis fler.
I en tidningsartikel från 1884 skriver man om en äldre herre som skulle gå in på den ”s. k. Feithska tomten för att taga der pågående förlustelser i betraktande”. Då skall en yngling dykt upp med en blottad kniv och hotat mannen. Ynglingen blir tillrättavisad av en stationskarl som ser det hela. Den unge förövaren vänder då sig mot stationskarlen och hugger denne i ljumsken.
1889 skall två svarta män som vanligtvis uppträdde på Feithska tomten blivit fulla och ställt till med kravaller i staden. Den ene var så våldsam att det krävdes 6 poliser för att gripa honom.
Feiths barnkläder i korsningen Kungsgatan – Vaksalagatan. Foto: J Liljeholm, 1966.
Ett sista minne av platsnamnet skall vara Feiths barnkläder som låg i den gamla tullbyggnaden i korsningen Kungsgatan – Vaksalagatan.
Om man bara tittar på de uppgifter jag presenterar här har marknadsplatsen funnits i nästan ett halvt sekel. Trots det har det varit svårt att hitta några referenser. Jämför man med det samtida nöjesetablissemanget Rullan på andra sidan Vaksalagatan blir det fånigt. Där har det skrivits spaltmeter och dess historia har även getts ut som häfte 1936.
Som ni säkert förstår har jag inte möjlighet att läsa varenda bok som går att uppbringa men lite mer hade jag hoppats på. Har ni några tips eller trevliga historier om Feithska tomten tar jag tacksamt emot dem.
Dela med andra:
kl. 20:36
Som vanligt blir man så där tokigt nyfiken!
Först förstod jag inte riktigt var platsen ligger men så kände jag igen mig. Moster min bor väldigt nära!
Jag var tvungen att googla lite vidare och det fanns ju, som du skriver, inte mycket att hämta.
Jag hittade lite skönlitteratur där Feithska tomten nämns, så det blir bra julklappstips åt maken (till mig alltså)!
Ha det gott! /Maria
kl. 16:34
Varför heter då kvarteret “Oden Ygg” ?
Eftersom jag inte tänkt så mycket på just detta kvarter som i våra tider domineras av Sparbankshuset utefter Kungsgatan, så var det den första fråga som dök upp för mig. Kvarteret Oden ligger ju annars uppe vid domkyrkan?
Området Oden-Ygg låg “utanför” Uppsala ända fram till mitten av 1800 talet. Ett Stadsdiket gick längst med Kungsgatan. Utanför diket hade man flyttat ut alla ladorna från stadsbebyggelsen pga brandrisker. På 1870talet så dras järnvägen över området och lite bebyggelse börjar växa upp utanför “staden”.
En stadsplan kom till med kvartersnamn och tydligen så fick ett antal kvarter utefter Kungsgatan namn från fornordiska gudasagorna. “Konceptet” togs fram 1862 av bla professor Säve.
Tex är Stadshuskvarteret benämnt Frigg som var Odens maka.
Enl Wahlberg/Uppsala gatunamn så tror en del (efter att ha granskat ursprungsdokumenten) att dubbelnamnet är en missuppfattning av det Säveska förslaget. Oden torde aldrig ha benämnts med båda namnen samtidgt. Men det är lite av spekulation.
Ygg var ett av de väldigt många tillnamn som Oden hade och kanske var det ändå medvetet att döpa till OdenYgg för man kunde ju inte ha två kvarter med samma namn!
Jag tror också det kan vara svårt att hitta så mycket mer om Feithska tomten.
Sidan mot Kungsgatan har dominerats av Sparbanken som byggde sitt första hus där 1892, tillbyggnad 1926 och hel nybyggd 1967. Troligen är det gamla bankhuset som skymtar på din bild2 ovanför Automathall-skylten.
Tingshuset mot hörnet StPersgatan /Järnvägen byggdes 1901
Mot Vaksalagatan har vi som du visar, haft ett flertal kommersiella fastigheter och även Vålamagasinet som då bör ha legat mellan “Feitskahuset” (sista bilden) och järnvägen.
Så mycket verksamhet eller personer som genererat dokumenterade händelser finns kanske inte.
Men innanför alla husen har det alltså varit lite av allmän plats och marknadsplats ibland i början på 1900 talet. Hittade även bild på långväga gäster: renar och “lapptält” på bakgården ?
https://digitaltmuseum.se/011014039488/kvinnor-barn-man-och-renar-pa-feithska-tomten-kvarteret-oden-ygg-uppsal?aq=owner%3A%22S-UM%22+text%3A%22oden%22%2C%22ygg%22&i=15
Man kan undra om de var på genomresa eller där som attraktion på nöjesfältet?
Men Vaksala tullen låg ju i kvarteret och där hände det väl ett och annat som som finns dokumenterat. Det kunde vad jag förstår bli lite dispyter vid tullportarna.
kl. 21:09
Svartvita bilder från seklets början.
Johan Lundin var en av de som fotade ”ursprungsbefolkningen” på Feitska tomten. Och ett antal av hans bilder finns här mest från Björklinge o Funbo trakterna – väldigt bra
https://www.flickr.com/photos/uppmus/sets/72157626186578164/with/5494132236/
kl. 21:19
Tack tommyO för informationen.
Följande får ses som rena spekulationer då jag saknar källor. Det är små brottstycken från olika saker jag läst och som ger någon form av känsla av vad som hänt…
Tidigare så ställdes tydligen tivolin och annat upp lite var som helst i staden. Vad jag förstått så på 1870-talet ansåg man att så kunde det inte fortgå utan man började hänvisa dessa till kvarteret Oden Ygg. Sen verkar ju marknadsplatsen levt vidare väldigt länge. Jag har läst att en affärsman (minns inte namnet) köpte tomten 1907 med avsikt att bygga bostäder på tomten. Det verkar ha gått i stå. Uppenbart är att marknadsplatsen var kvar så sent som i slutet av 1920-talet. Det första dokumenterade bostadshuset (förutom banken och Uppsala läns södra domsaga) uppförs 1936.
Det är det här som gör mig förvånad. Det borde finnas mer information om något som var allmänt känt, besökt av många, och har existerat i relativt modern tid i nästan 50-60 år. Det är ovanligt.
kl. 21:48
@tommyO
Fantastiska bilder!
kl. 12:00
Tips: Att läsa för den som inte sett denna bok: Uppsala gatunamn av MatsWahlberg
Finns på Bibliotek och Fyriskällan, samt att köpa
Innehåller ”gatu- och kvartersnamnen inom Uppsala kommuns tätorter.
Namn på gator, torg och broar från äldsta tid fram till den genomgripande regleringen av stadens gatunät som genomfördes på kungligt påbud 1643.
Översikt över namnskicktets utveckling 1643-1800-talet.
Namnbeståndet från och med 1671 års karta över den nyreglerade staden fram till dags dato, samt i en särskild avdelning, namnen från de mindre samhällena i övriga delar av kommunen.”
Men den finns även digitaliserad som pdf-fil (acrobatReader) via Institutet för Språk och Folkminnen.
http://www.sprakochfolkminnen.se/download/18.5850f85e15732ead0b31a25/1474374215279/Uppsalas+gatunamn.pdf
Visst är det trevligare med en bok att bläddra i men en fördel med pdf varianten är att man kan söka på ett ord (gata) och få fram alla ställen där den finns nämnd.
kl. 15:17
Tack tommyo för att du sprider info om boken. Den är fantastisk! Själv har jag av någon anledning två exemplar :-) En extra pdf-kopia är perfekt när man inte vill bära med sig den. Jag skriver ju en hel del när jag reser och då kan det vara bra att ha den digital.
kl. 12:38
Detaljplanförslag
http://bygg.uppsala.se/samhallsbyggnad-utveckling/detaljplanering/detaljplaner-oppna-for-synpunkter/del-av-kvarteret-oden-ygg/
Här kan du läsa mera om hur man tänker sig förändra delen som ligger mot S.t Persgatan. (se delen Planbeskrivning) och under sista delen kulturmiljöanalys finns lite mera intressant om områdets historia
Det finns även info om kopplingen till byggandet av tunnlar under järnvägen.
kl. 14:31
Stämmer nog det där med kvalitetren på stället. Mamma berättade om ”skäggiga damen” och liknande.