Scribo — perspektiv på närmiljön

Utsnitt ur karta över ”Gambla Vpsala kyrkiebyn”, 1640-41.

I brist på nya utflykter fortsätter jag att tipsa om olika källor jag använder när jag letar information. Denna gång handlar det om Sveriges äldsta storskaliga kartor. Det här är en databas som innehåller runt 12 000 kartor från åren 1630-1655

De här kartor hittar ni även bland Lantmäteriets historiska kartor som jag tidigare har berättat om. Det som gör just den här tjänsten speciell är två saker:

För det första så har man låtit tolka kartorna. Det gör att man har möjlighet att läsa vad det står på kartorna även om man kanske inte förstår allt. Innan denna tjänst kom på plats brydde jag mig oftast inte om dessa kartor just på grund av att de var så svåra att läsa.

Det andra som är bra är att man har försökt placera kartorna på den plats som den beskriver. Det kan tyckas som en liten sak men dessa kartor är många gånger väldigt svåra att placera. De har få likheter med dagens topologi och därför blir det ofta ett väldigt pusslande innan man har hittat platsen.

Tjänsten är väldigt lätt att använda då den bygger på Google Maps, som ni säkert redan kommit i kontakt med. För att titta på kartorna zoomar ni in i kartan och klickar på någon av de många olika markeringarna. Nu dyker det upp en informationsruta. Här måste ni klicka på fliken ”Akter” (1) för att sedan välja någon av akterna (2). Klickar ni på någon av dessa öppnas kartan i en ny flik eller i ett nytt fönster lite beroende på hur er webbläsare är konfigurerad.

När väl kartan är uppe kan ni zooma in och ut med den med hjälp av + och – knapparna uppe i verktygsfältet. Klicka i kartan med vänster musknapp och håll den nere så kan ni dra er runt i kartan precis som i de flesta andra karttjänsterna på webben. Ta er en titt bland kartorna. Kanske hittar ni något spännande.

Länk till Sveriges äldsta storskaliga kartor.

Om ni är intresserade av information om Uppsala vill jag tipsa om Uppsala kommuns kartverktyg. Här hittar man mer information än vad som går att beskriva i ett inlägg. Letar ni efter aktuella detaljplaner, valresultat, skolor eller kanske en naturvårdsinventering så hittar ni det här.

I detta inlägg tänker jag beskriva hur man hittar information om pågående planuppdrag, det vill säga vad som är på väg att byggas här i kommunen. Det är något som jag hoppas de flesta är intresserade av.

Bild1. Pågående planuppdrag.

Bild 2. Vertygsfält i kartverktyget.

Gränssnittet är inte helt självförklarande så en liten guide underlättar. Välj pågående planuppdrag under menyn Fysisk Planering i vänsterspalten ( bild 1). Zooma in på kartan och drag dig runt i kartan med ”handverktyget” (bild 2, ring 1). När du hittar något intressant, byt verktyg i menyn över kartan till ”Info-knappen” (bild 2, ring 2). Klicka på det blåstreckade området som du vill veta mer om.

Bild 3. Informationsruta med länkar ”Läs mer om detta planuppdrag”.

Bild 4. Länkar till alla dokument som finns angående bygget.

Nu poppar det upp en liten inforuta med länkar som tar dig sidan med plankartor med mera (bild 3 och 4). Här hittar ni byggplaner, utredningar och hur långt man kommit i arbetet, allt en engagerad Uppsalabo kan önska sig.

Ur detaljplanen för kv. Skytteln i Kungsängen.

Nu när ni har hittat hit kan är det bara att klicka runt i vänsterspalten och testa andra lagren som till exempel kvartersnamn eller historiska kartor. De senare brukar jag själv ofta titta på då de är lättillgängliga.

Jag vill också nämna att den här sajten är den mest detaljerade och bäst uppdaterade när det kommer till nya namn och gator i staden. Google maps och andra kartor ligger långt efter. Lycka till med informationsletandet.

Länk till Uppsala kommuns kartverktyg.

Uppe bland lagerhyllorna på Carolina Rediviva hittar vi denna lilla ”läshörna”.

Det här får ni inte missa! Nu kör man igång igen med visningarna av Uppsalas historiska kvarter. Det här är något Statens Fastighetsverk började med förra året och de är riktigt bra. Inte nog med att man får en trevlig vandring runt Uppsalas äldre kvarter utan man får även besöka platser som man normalt inte får komma in på. Thunbergssalen, Carolina Rediviva, Bastionen, Slottet och Universitet. Ni kommer att bli förvånade över allt det fascinerande och vackra som finns där bakom de låsta dörrarna.

Trots att jag räknar mig själv till kategorin ”påläst” när det kommer till Uppsala så var de här turerna otroligt givande. Det är något helt annat att vara på plats och få höra om människorna och deras liv och leverne istället för att bläddra i en årtalsrabblande historiebok. Guiderna var dessutom väldigt kunniga vilket gör det hela ännu bättre.

I år skall jag försöka komma med på de vandringar jag missade förra året. Att gå runt och titta på vackra och spännande saker är ett perfekt sätt att spendera några lediga timmar på. Det gör ju inte ont att det dessutom är gratis :)

Uppdatering 2011-09-17: Årets turer verkar vara slut så jag pekar om länken nedan till startsidan.

Boka gör ni på sidan www.visituppsala.se.

Ortnamnsregistret… vilken fantastisk guldgruva detta är. Jag misstänker att många redan klickat runt i detta register. Det brukar dyka upp när man söker på udda saker men jag undra om alla förstått vad det är man hittat. Jag skall erkänna att det tog ett tag innan jag själv förstod nyttan med det. Problemet är att registret inte är speciellt publikfriande och det krävs lite grundkunskaper.

Vad innehåller Ortnamnsregistret?

Namnet säger väl allt men i mycket korta drag fungerar det så här. På institutet sitter man och går igenom gamla dokument. När det dyker upp ett ortnamn eller en plats i en text försöker tolka och placera in namnet geografiskt. Platsen, namnet, uttalet och en hänvisning till källan skriv sedan in i små arkivkort som sorteras sockenvis. Det är dessa arkivkort man nu hittar på nätet. Ortnamnsregistret är faktiskt världens största ortnamnssamling med 3,7 miljoner inskannade kort!

Ovanstående kort är en av 84 träffar på ”Ulva” i Bärlinge socken. Det visar det äldsta omnämnandet av vadet som verkar vara 1329. Som ni ser är korten lite kryptiska men det finns en guide och en förkortningsordlista på hemsidan. Just i detta fall går det faktiskt att hitta en översättning av hela texten eftersom det den ligger i Svenskt Diplomatarium (SD). Hur det fungerar får jag förklara i ett annat inlägg eftersom jag inte är helt överens med det arkivet ännu. Här har ni en länk till originalet.

Vilken nytta kan jag ha av Ortnamnsregistret?

Skriver man om en bygd är det självklart här man skall börja. Med en enkel sökning kan man hitta alla gamla källor som nämner platsen. Personligen har jag använt registret mest när jag försökt hitta namn på gamla vad, källor och broar. Möjligheterna är dock oändliga. Har du ett namn men ingen plats är det här du skall börjar leta. Jag har till och med använt registret när jag försökt tolka gamla kartor. Genom att jämföra träffar ur registret med kartan går det att oftast att reda ut en krånglig handstil. Kombinerar man register med Historiska kartor och Fornsök brukar man komma ganska långt ifall man är ute efter information. Det mesta jag skrivit om har jag kollat upp i dessa tre register. Ofta är det Ortnamnsregistret som fixar den sista pusselbiten.

Det som gör detta register så fantastiskt i mina ögon att det innehåller mer än bara klassiska ortnamn och referenser. Här hittar man namn på ängar, åkrar, gravhögar, åar, smeknamn på byggnader och gårdar och mycket mer. Det är riktigt spännande att bara klicka runt bland alla konstiga namn och se vad som dyker upp.

Hur gör jag för att söka i Ortnamnsregistret?

Det första är att välja län (1). Sedan är det bara att göra en fritextsökning i fältet ”Ortnamn” (3). % före ordet betyder att det kan vara bokstäver eller ord före sökordet och sätter du % efter sökordet så är det tvärt om. Det går självklart att sätta ett % både före och efter om man är osäker. I fältet ”Lokal” (4) kan man söka på klassificeringsord som äng, byggnad, vad, bro, osv. om man vill. Det tar ett tag innan man får kläm på dessa ord men det går ju att använda % även här. Jag rekommenderar alla att försök att minska sökningen genom att specificera socken (5). Registret är långsamt och blir det stora sökningar tar det en evighet att få upp resultaten.

Som jag nämnde tidigare går det att klicka runt bland alla namn i en socken. Då får ni klicka på länken ”sök i sockenlistan” (2) på registrets startsida. Sök på socken (6) och ta sedan fram hela tabellen genom att klicka på pilen längst till vänster (7). Det är här man kan hitta massor av kul namn. Den lilla pilen till vänster finns i alla sökresultat även när ni söker på enskilda ord.

Länk till Ortnamnsregistret
Länk till Användarguiden

Glöm inte bort min guide om hur man hittar sockennamnen. Ut och sök efter något du inte redan visste :)

Självklart skulle jag ha börjat med det här tipset när jag startade serien ”Upptäck din hembygd”. Det brukar nämligen underlätta en hel del om man vet vilken socken något befinner sig i när man letar information. Många arkiv i Sverige är sorterade efter socken och besöker du till exempel Upplandsmuseets faktarum så kommer du ingen vart utan den informationen. Likadant är det när man måste gör avancerade sökningar bland Lantmäteriets historiska kartor och andra liknade tjänster.

Jag letade under flera år efter en vettig sockenkarta utan större framgång. Det visade det sig att lösningen på problemet var ganska enkel och självklart var det Riksantikvarieämbetets Fornsök som briljerade.

Om ni klickar på kartinställningar (1) och sedan bockar i socken (2) bland alternativen som dyker på högerkanten så visas sockennamnen och gränserna på kartan. Nu går jag alltid hit för att kontrollera vilken socken det rör sig om innan jag går vidare och letar i andra källor. Tack Riksantikvarieämbetet för att ni bygger så bra tjänster.

Här har ni länken till Riksantikvarieämbetets Fornsök. Tänk på att ni måste zooma in något innan ni kan använda funktionen.

Här kommer nästa tips i serien Upptäck din hembygd. Gamla kartor har alltid fascinerat mig och på Lantmäteriets hemsida finns de i överflöd. Mängden kartor kan ibland kännas övermäktigt men det gör det möjligt att följa utvecklingen av många platser på en ganska detaljerad nivå. De sätter också igång fantasin och det är spännande att försöka förstå varför man har namngett eller byggt på ett visst sätt.

På en kart från 1670 hittar vi slottet Tre Kronor, Stockholm. På en karta utan årtal ser vi Beridarebanan vid Hötorget i Stockholm där man anordnade tornerspel och annat skoj.

Med kartorna följer också en hel del dokumentation som skiftesbeskrivningar (enskifte, storskifte och laga skifte) och innehållsförteckningar. Oftast är de mycket svåra att läsa men den som tar sig tid kan säkert hitta små guldkorn. Senast läste jag om en arrendator i Kvarnbo i västra Uppsala som fått tillstånd att uppföra en ateljé åt Bruno Liljefors. Med tillståndet som ursäkt hade de byggt en hel drös med hus och nu ville man ha betalt för dessa om man inte fick köpa loss marken.

Man skulle kunna tro att ju äldre desto bättre men mina favoritkartor är de ekonomiska kartorna över Sverige från början av femtiotalet. Det är ett fantastiskt tidsdokument som visar Sverige före 60- och 70-talets rivningshysteri, innan häradsvägar blev trafikleder och innan gårdar och byar som namngett våra stadsdelar försvann.

För att komma åt kartorna behöver man tyvärr installera ett plugin (DjVu) men det är inte svårt. Ni hittar den här eller genom en länk på kartsidorna och det finns en en enkel handledning på sidan.

När väl pluginen är installerad så kan ni börja söka bland de historiska kartorna. Beroende på var ni hamnar så så kan ni behöva klicka på ”sök via karta” uppe i högra hörnet (1). Välj sedan vilket län och kommun (2) som ni vill söka i och sen är det bara att dra sig runt på kartan och zooma in (3) över ett område och klicka på sök (4). Om man får meddelandet om för många träffar får man zooma in mer och försöka igen.

Tips: När man söker via kartan så får man ibland inte träff på alla kartor över ett området. Genom att ta fram kartor över de närmsta byarna eller centralorten så brukar man hitta de stora kartorna som även täcker ytterområden. Ett exempel är när jag letade broar. Söker man där bron ligger hittar man inget men när man söker på den största herrgården i området så hittar man kartor över ägorna som ofta inkluderade broarna.

Det enklaste sättet att söka är genom kartan men när det gäller till exempel Stockholms innerstad så blir det för många träffar och då fungerar det bara med den avancerade sökningen. Den avancerade sökningen ger ett bättre resultat men kräver mer lokalkännedom. Man får dessutom göra sökningar i tre olika arkiv med lite olika sökfönster. Ni får experimentera lite så kommer ni säkert underfund med hur det fungerar. Lycka till!

Länk till pluginet DjVu.
Länk till Lantmäteriet Historiska kartor.

Den här prisbelönta tjänsten har säkert många redan sett men eftersom det är en favorit så börjar jag med den. När jag för fösta gången klickade runt här undersökte jag självklart området där jag växte upp. Döm om min förvåning när det visade sig att det bästa cykelhoppet i skogsdungen som vi lekte i som små var en vikingagrav. Även en liten grop bland ormbunkarna som var perfekt att gömma sig i visade sig vara resterna av en grav. Av någon konstig anledning känns det lite läskigt så här i efterhand men det visar vad man kan hitta.

Numera kan man nog kalla mig för en ”fornsöksjunkie” och jag går ingenstans utan att först ha kollat upp platsen. En utflykt blir betydligt mer givande med lite förkunskaper och fler saker har hamnat på bild efter att jag började använda tjänsten. Som ni förstår har även utflykter startat här när jag hittat något spännande. Jag skall erkänna att jag till och med har kollat upp området runt någon jag skall besöka bara för att ta med mig ett samtalsämne till middagen.

För att komma igång väljer ni län och kommun i rullgardinsmenyerna (1) och sedan klickar ni på sök (2). Kartan på högersidan hoppar då fram till platsen ni valt och sedan är det bara att dra sig runt på kartan och zooma in över ett område för att markeringarna med ett run-R på skall dyka upp. Klicka på knappen med ett i (3) och sedan på någon av alla markeringar i kartan så kommer det fram information i vänsterspalten. Klicka på knappen med en hand (4) om ni vill förflytta er igen eller använd pilarna. Ni känner säkert igen detta från andra karttjänster som Eniro och Google.

Det finns fler sätt att söka och filtrera information som kan vara bra om man är ute efter något speciellt. Jag tänker inte fördjupa mig i detta men under Utökad sök (5) till vänster kan man specificera saker som till exempel broar, hällristningar eller varför inte det senaste jag så att man lagt till, fartygs-/båtlämning med sonarbilder. Lycka till med era efterforskningar.

Länk till Riksantikvarieämbetets Fornsök. Ni ser inte markeringarna förrän ni zoomat till nivå 7.

Nu är det dags för en ny kategori med inlägg som jag tänkte kalla för ”Upptäck din hembygd”. Tanken är att jag skall beskriva de tjänster och samlingar jag använder när jag letar information om Uppsala. Det blir nog inga djupdykningar utan mer som en ”komma igång guide” och jag hoppas att de kan inspirera fler att börja gå ut och vända på stenar.

Inget är riktigt planerat ännu för jag fick idén häromdagen när min hylla med Uppsalaböcker bestämde sig för att uppdraget var slutfört och släppte från väggen. Det var tur att det stod några lådor under hyllan för nu hänger den bara lite käckt på sned.

När jag började intressera mig för Uppsala var det biblioteket som gällde och Internet bestod mest av hemsidor med text i olika färger och animerade gif-bilder. För att slippa ta mig dit började jag leta böcker på antikvariat istället och så har det fortsatt genom åren. Jag tycker dessutom att de mest intressanta böckerna lämnade tryckeriet för många år sedan. Dagens utbud med Uppsalaböcker följer kokbokstrenden med mer glammiga bilder och mindre innehåll och det är väl ok om man inte är en nörd som jag.

På internet är det precis tvärt om. Fler och fler arkiv digitaliseras och görs tillgängliga för allmänheten och det är bara att applådera utvecklingen. Idag kan man göra det mesta av sökandet från datorn även om det ibland krävs att man går ut i det verkliga livet och rotar i arkiven. Jag skall erkänna att många av mina utflykter faktiskt har startar i något arkiv. I jakten på information så bläddrar man igenom ganska stora mängder fakta och det är nästan oundvikligt att inte sitta där med en hel drös med nya uppslag. Ett angenämt problem som jag kanske kan sprida vidare.