Bäcken Svartbäcken
10 februari 2022
Svartbäcken och Mikaelskyrkan 1937. Norra änden av Kungsgata var fortfarande en ganska smal vägstump . Foto: Okänd.
För en tid sedan fick jag se denna fantastisk bild med Svartbäcken bredvid Mikaelskyrkan. Då kändes det som att det var dags att att skriva några rader om bäcken.
Den vanligaste frågan brukar vara ”var låg den?”. Många känner nog till att utloppet fortfarande ligger strax norr om Haglunds bro. Det man undrar är var själva bäcken slingrade sig fram innan den blev helt överbyggd. Jag har försökt titta lite på vad som var bäckens avrinningsområde och lite annat som dyker upp när man börja fördjupa sig i något.
Om vi börjar med namnet så finns det nämnt redan på 1300-talet vilket innebär att det säkert är äldre. Att den kallas just Svartbäcken beror på att vattnet ibland är väldigt mörkt och beror troligtvis på att den rinner genom jordlager med mörk lera. Här får gärna någon kunnig kommentera.
Karta ur Olof Rudbecks Atlantica.
Titta vi på dess utbredning kan vi börja med en karta från slutet av 1600-talet ur Olof Rudbecks bok Atlantica. Det är den äldsta jag hittat. Jag vill påpeka att mycket i denna bok bör tas med en nypa salt då Rudbeck med boken försökte bevisa att Uppsala var Atlantis. Man kan säga att han skarvade rätt mycket. Förhoppningsvis är kartan någorlunda korrekt.
Karta 1882.
Nästa karta är från 1882 och här ser man bäckens sträckning över Kapellgärdet. Tyvärr visar denna karta inte hela bäckens sträckning men det var en av de få från tiden som överhuvudtaget hade den utritad.
Karta 1952. Avrinningen markerad i blått.
Flygfoto 1955-61. Mikaelskyrkan längst ner i vänstra hörnet.
I yngre kartor kan man se att avrinningen startade i Nyby vid Gunilla Lindbergs park och tog sig genom Von Bahrska häcken vid Heidenstams Torg och sedan söderut. Den ursprungliga sträckningen är dock svår att få en uppfattning om. Området har brukats och dikats i hundratals år så det är nästan omöjligt att säga vad som egentligen är kvar av det som var Svartbäcken.
Karta 1839.
Här ser vi Svarta bäckens eller Svartbäckens färd genom kvarteret Edda 1839. Här ansluter även stadsdiket som gick längs med Kungsgatan.
Karta 1909.
Innan man uppförde Mikaelskyrkan i början på 1890-talet har man dragit om och rätat ut bäcken mellan Spårvinkeln och Fyrisån. Kartan från 1909 illustrerar det bra. Spårvinkeln var tidigare ett vedertaget namn för området där järnvägen delar sig mellan Ostkustbanan och Dalabanan.
Råbyvägen.
Idag är Kapellgärdet, Löten och Nyby bebyggda. Dessutom gräver Råbyvägen ner sig under järnvägen där bäcken tidigare hade sitt flöde. Var bäcken har sitt flöde idag vet jag inte. Jag har försökt hitta något men våra kartor över vatten och avlopp kanske inte är offentliga. Det som är intressant är att vid kraftiga skyfall så färgas vattnet fortfarande svart vid utloppet i Fyrisån. Det borde innebära att någonstans har flödet kontakt med marken.
Idag finns inte mycket som minner om bäcken förutom utloppet under de nya bryggorna vid Svartbäcksgatan. Lite längre tillbaka i tiden har utloppet varit stensatt. Senare ersattes stenbron med en betongbro. Jag har tyvärr inget årtal på de äldre bilderna ovan. Det bör nämnas att denna bro tidigare kallades för just Svartbäcksbron och går att hitta i skrivna källor så tidigt som 1400-talet.
Det finns faktiskt en annan sak som man kan se idag. Det finns en lång upphöjning i Mikaelsparken där det går en grusstig. Upphöjningen beror antagligen på att marken sjunkit runt den kulvert där Svartbäcken rinner idag. PS, den här bloggposten var verkligen en utmaning. Jag tror att jag aldrig lagt ner så mycket tid på ett inlägg. Det finns i princip inget skrivet om Svartbäcken förutom kvartersnamnet. Om ni stöter på något som jag missat så skicka en länk eller kommentera. Nu till nästa utmaning.
Kuriosa. Det finns 33 stycken vattendrag med namnet Svartbäcken upptagna i Svenskt vattendragsregister.
