Sandkällsparken i norra Luthagen
Jippie! Den 3 februari antog namngivningsnämnden mitt namnförlag på parken norr om Fyrisvallsgatan 3. Parken heter nu Sandkällsparken men det tog sin tid. Förslaget skickade jag in redan i september förra året så det har varit en lång väntan. Jag måste erkänna att det faktiskt känns stort och evigt på något sätt att få namnsätta en park i Uppsala.
Från början hade jag två namnförslag men efter ett möte med kommunen valde vi att gå vidare med det som hade bäst dokumentation och en koppling till stadens historia. Namnet kommer från Sandkällan som tidigare låg i östra änden av parken. Idag är den borta men jag hoppas att man tar fram den igen eller åtminstone märker ut den på något sätt.
Arbeten vid Sandkällan. Uppe till höger ser ni Upsala Norra Tegelbruk.
Om ni läst mitt inlägg om Fyrisvallsbron så har ni hör namnet förut. Mellan åren 1876 och 1961-62 (se rättning av årtal nedan) pumpade man upp delar av Uppsalas dricksvatten från denna källa. Tyvärr skadades ledningen vid grävarbetena för den nya betongbron och källan förorenades så svårt att den inte gick att använda längre.
Sandkällsvadet på en karta från 1670-talet ur Olof Rudbecks Atlantica.
Ytterligare en koppling till namnet är ett vadställe som tidigare låg väster om parken enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök. På en karta från 1670-talet är en väg ritad över Fyrisån mellan Librobäcken och Svartbäcken. I boken Uppsala stads historia del 1 kallas detta vad Sandkällsvadet och ni ser det uppe i vänstra hörnet i kartan.
Karta över salpeterbruket, 1635-36
Salpeterbruket. Karta utan årtal men här ser man Sandkällan lite tydligare. Ängen till vänster om källan motsvara dagens park.
Området har en mycket gammal industriell historia. På 1600-talet visar gamla kartor att här låg ett salpeterbruk. Gustav Vasa skall ha placerat ett salpeterbruk i Uppsala redan på 1500-talet och man kan misstänka att det är samma bruk. Källan och vadet kan ha varit orsaken till att man valde just denna plats. Det var mycket jord, dynga och salpeter som skulle transporteras hit och dit och rent vatten var kanske en förutsättning för att få en bra kvalitet på salpetern. Tyvärr har jag ingen kunskap i ämnet men jag hittade en mycket intressant sida om salpetersjudare som jag måste tipsa om. Det ger en liten bild av verksamheten och de många pålagor som drabbade bönderna under denna tid.
Hur var det då med det andra namnet. I en gammal skifteskarta hade ängen namnet Flottholmen men det var det enda belägget. Inte mycket att komma med även om namnet går att spinna vidare på. Namnen Flottholmen och Flottsund (vid Fyrisåns mynning) har kanske samma ursprung? De som kan det här menar att namnet Flottsund har en koppling till ordet flöte ”det som flyter med ett vattendrag och uppgrundar detta”. Andra likheter finns men jag kan bara gissa.
Det är synd att jag inte har några bra bilder på parken. När jag var där tog jag bara de som behövdes för ansökan eftersom det var iskallt och duggregnade. Det är en mysig park med två fina bryggor att sitta på och i ena änden en hängmatta. Jag får försöka på nytt i vår men tills dess skall jag skriva på några nya namnförslag som ligger och gror i huvudet :)
Uppdatering: Årtalet när källan förorenades är ändrat. Jag trodde det var när den första bron byggdes men det var fel. Det skedde när man schaktade för den nya Fyrisvallsbron som invigdes 1962. Ursäkta för felet.
Svartvita fotot: Romson.
Sandkällsparken på Google Maps.
Dela med andra:
kl. 13:37
Då bugar jag mig djupt och ber att få gratulera på namnsdagen. Eller vad det kallas…
kl. 18:31
Tackar så mycket Mira :)
kl. 18:31
Jag måste meddela att ett lite fel har smugit sig in i mina poster om Sandkällan. Årtalet när källan förorenades är ändrat. Jag trodde det var när den första bron byggdes men det var fel. Det skedde när man schaktade för den nya Fyrisvallsbron som invigdes 1962. Ursäkta för felet.
kl. 18:38
Grattis!!
Vad roligt att dom antog ditt namnförslag. KUL
kl. 0:21
Tack Ulrika!
kl. 15:08
Kommentar till Fyrisvallsbro. Namnet kommer från Fyrisvalls Tegelbruk som har legat bakom nuvarande Fyrishov, lite norrut intill Svartbäcksgatan, inte att förväxla med Norr Bruket (Uppsala Nya Tegelbruk). Bruket brann ner 1940 och finns inte på flygfoton. Ägaren till Fyrisvalls tegelbruk, Kallenberg, ville leverera tegelstenarna till Seminariets byggandet, därför bekostade han bron.
Hälsar
Theresa
kl. 15:40
Salpetersjuderi:
Salpeter, som var nödvändig råvara vid kruttillverkning, importerades förr till vårt land men detta blev dyrt i svåra ofredstider. Därför beslöts under Gustav Vasas tid att göra landet självförsörjande beträffande salpeter. Jorden under stallar, ladugårdar och uthus innehöll gödselavfall och det användes för att på naturlig väg utvinna salpeter. Denna jord blev helt enkelt förklarad som Kronans egendom. Då inrättades så kallade salpetersjuderier och i de flesta byar fanns sådana.
Tillverkningen gick till så att jord, sand och avfall från vedhuggning dränktes in med urin från ladugårdar och blandades noga. Denna blandning urlakades sen med vatten vilket fick sjuda i stora pannor eller malmgrytor. Den insjudna vätskan hälldes sen i låga, vida träbunkar för avduntning. Salpeter avsatte sig då på väggar och botten i kärlet och kunde sen skrapas ihop samt förpackas för leverans.
Det sägs att korna, innan de släpptes ut på bete för dagen, kittlades under magen med en liten kvist för att släppa sin urin hemma i ladugården. Så värdefull var urinen.
Tagen från Salpetersjuderi i Håknäs
kl. 17:22
Hej Theresa
Tack så mycket för dina kommentarer och informationen! Det om Fyrisvallsbron var mycket intressant. Jag måste ta chansen och fråga eftersom du verkar ha koll på bruken. I kartan från 1635-36 som du ser i inlägget markeras byggnaderna nedanför salpeterbruket som Domkyrkans tegelbruk. Jag försökte hitta information om detta när jag skrev inlägget men jag hittade inget. Vet du något om det?
kl. 16:46
Hej nScribo!
Jag skulle gärna vilja se på kartan – har du den hemma? Skriv då till min e-post adress. Du kanske har mer som intresserar mig. Det är alltid förrädiskt när man inte har en norrpil synligt! Det fanns en lertäkt vid ån. Jag citerar Tjernberg (1949): Lertäkten som ligger ovan Svartbäcken vid ån och i förra tiden tillhört klostret i Uppsala..) ur förläningsbrevet från Johan III till Uppsala stads borgmästare och råd från 1529 – 04-08.
Det kunde vara din lertäkt på kartan.
Jag håller på med ett examensarbete om Uppsalas tegelbruk och kakelfabriker, deras lergropar, fyllningar och eventuella föroreningar. Den tidigaste tiden är egentligen inte intressant för arbetet, men jag har stött på en del intressant i alla fall. Arbete kommer att reviderar en hel del av vad som är känd om detta i Uppsala
Hälsar
Theresa
kl. 17:07
En anmärkning till: Det finns en diskrepans mellan de olika kartorna. På kartorna finns alltid denna lilla ön i Fyrisån ritad – det var man noggrann med tidigare. Så salpeterbruket på kartan utan ö i Fyrisån borde ha legat på en annan plats, eller?
kl. 18:40
Jag är säker på att det är samma plats då jag gått igenom alla kartor som finns tillgängliga. Det fina i är att allt finns på Internet. Du måste installera en plugin (DjVu) på datorn för att se kartorna men sedan finns dom i hundratal :) Läs mitt inlägg om dessa kartor här http://www.scribo.se/upptack-din-hembygd-lantmateriets-historiska-kartor
Här har du länkarna till båda kartorna…
På sidan 4 i denna karta: Länk till kartan.
I denna utan årtal: Länk till kartan.
kl. 21:49
Tack så mycket!
Men nu fick jag mycket ny information: Se du i hagen (i tegelhagen från 1600-tals kartan) bredvid Salpetersjuderiet de säregna byggnaderna? Det ser ut som en lerlada och ett torkhus, kanske t.o.m. en brännugn i något av de mindre husen där. Det borde vara området från f.d. Fyriså kolonilotterna. Jag har väl mina misstankar att det var en lertäkt där – på Häradskartan finns ett tegelbruk utmärkt ungefär där Karl-Johans Gårdana slutar idag på andra sidan ån. Och så finns ju Sandkällavadet. Därav min fråga. För det finns ju också Upsala Gamla Tegelbruket som existerade vid den tiden. Det var Upsalas officiella tegelbruk – varför skulle det finnas ett till där?
Hälsar
Theresa
kl. 0:29
Jag tycker inte det vore helt omöjligt att kyrkan hade ett eget tegelbruk. Även om Gustav Vasa tog över vissa egendomar från kyrkan drev de säkert en hel del verksamhet i egen regi även efter detta. Det var säkert bra pengar eller så ville man vara säkra på att ha material när det behövdes.
I en karta från 1699 kallas området ”Domkyrkians Tegelbruks Tompt”, 1780 ”Domkyrkans Tegelbruks åker” och i en skifteskarta från 1857 ”Tegelbruksängen” och ”Tegelbrukshagen”.
Nu är det väl så att tegelbruk verkar ha funnits lite över allt under olika tider. Tittar du på denna karta från 1732 sid 3 verkar området runt badet i Graneberg varit tegelbruk. På sidan 2, kallas området som idag motsvarar Stadsparken för Tegelhagen. Det kanske kan härledas till ett bruk? Jag har läst någonstans att man skeppade lera härifrån till Rörstrand men där är jag osäker. Om jag inte missminner mig fanns det även ett bruk vid Vårdsätra gård. Länk till en karta.
kl. 13:26
Om du söker under Gustaf Wilhelm Palm 1810-1890, Uppsala slott och Domkyrka, kommer du att hitta en fin tavla över området. Det kallades för Slottstegelhagen och ligger vid nuvarande stadsträdgården. Också jag har uppgiften att det exporterades lera från Uppsala redan under 1700-talet.
kl. 18:28
Theresa, det var en fantastiskt fin bild. Vips så blev den till en bakgrundsbild på datorn :)
kl. 12:35
I ett nummer av UNT sommaren 1937 står det om en strömsimning/stafettsimning på fyrisån. Den startade vi sandkällan/abborrgrundet 525 meter från fyrisbadet, där första växling
skedde, nästa växling var vid klapphusbryggan vid ålderdomshemmet,
efter ytterligare 265 meter, därefter kallbadshuset (325 m), Haglunds bro
(442 m) och målet vid Saluhallen (275 m). Totalt 1832 m.
Om man räknar 525 meter norrut från Fyrisbadet kommer man väl lite
längre än till parken vid Fyrisvallsgatan? Jag får det inte att stämma riktigt.
Hälsningar från en gammal uppsalabo
kl. 17:54
Hej Hjördis
Tack för kommentaren och kul med lite ny information. Jag försökte också mäta på en karta och som du säger så hamnar man strax ovanför parken. Det är här Fyrisån bryter igenom en sandås och det är även här det gamla vadet låg. Kan det vara så att det är denna plats man kallar Abborrgrundet? Jag spekulerar fritt nu men benämningen sandkällan/abborrgrundet kanske mer talar om för läsaren ungefär vart starten gick. Det fanns kanske inga andra riktmärken eller kända namn i närheten som man kunde referera till och då nämnde man båda. Det kan ju även vara så att Sandkällan var mer känd än Abborrgrundet och för att läsarna skulle förstå ungefär vilket område man pratade om så tog man med Sandkällan i texten. Som sagt är det bara spekulationer från min sida.
Det är ju jättekul att namnet Abborrgrundet dök upp som troligtvis är ett bortglömt namn. Jag är lite svag för sådana :) Tack för att du tog dig tid och berättade om det.
kl. 18:57
Hej!
Har ju letat information om det starkt rivningshotade huset på Norrlandsgatan13. Upptäckte då att om man jämför kartan från 1909 där Stabby Allé går ner till det huset vid Stabbylund, med en karta från 1699 och låter åns och gamla landsvägen kurvaturer följas åt så visar det sig att på 1600-talskartan (som ju är fantastiskt välgjord) så fortsätter den vägen ( alltså Stabby Allé ) förbi huset ända ner till ån, till en samling byggnader. På en annan karta som är odaterad ser man att det är Salpeter bruket. Så jag googlar på Salpeterbruket Uppsala och kommer in på denna hemsida med den fina redogörelsen, och båda kartorna finns där redan, redovisade. Tack för det!
Om man på kartan från 1699 följer vägen från Salpeterbruket uppåt mot landsvägen kommer man alltså fram förbi huset. Det finns fortfarande en bit av gammal kullerstensväg med större huggen sten i mitten kvar längs med huset. Har du nån aning om hur gammal den stenläggningen kan vara ?