Broar över Fyrisån, Fyrisspången
Historien om hur Fyrisspången kom till är ganska fantastisk. Det var nämligen så att under en period hade Fyrisskolan undervisningslokaler på båda sidorna av Fyrisån. För att nå sina klassrum i gamla Hästens skofabrik (Länsförsäkringar) på andra sidan ån tvingades eleverna ta svängen över Luthagsbron vilket var både irriterande och tog tid från lektionerna. Slutligen vände man sig till kommunen med önskemål om en ny gångbro över ån. För att minska kostnaderna erbjöd sig eleverna på yrkeslinjen att hjälpa till med bygget och kommunen var inte helt negativa till idén. Förslaget till bro var dock inte vad eleverna hade önskat. Det talades om att slå ner gamla telefonstolpar i ån och dessutom var stadsfullmäktige inte eniga.
Eleverna valde då att göra något helt oväntat. I hemlighet började man bygga en egen bro på skolan. En lärare tog fram ritningarna till en bågbro med dragband som skickades till Chalmers i Göteborg för ett godkännande. Pengar till bygget kom från teaterföreställningar som skolans teatergrupp anordnade samt en mindre del från sponsorer.
Tre år senare var bron klar och det enda som återstod var att få tillstånd att sätta upp den. För att lösa detta tog man en vild chansning. Skolan ansökte om att få uppföra en föreställning på Stora torget på en stor scen. Man fick tillståndet men istället för scenmaterial transporterade man dit bron i två delar och i skydd av mörkret monterade man ihop den. Nästa dag, under sång och musikföreställningen, meddelade man att bron skänktes till Uppsala kommun. Kommunen kunde inte annat än att acceptera gåvan och när man nu hade en bro var beslutet inte svårt. Redan efter ett dygn på Stora torget kunde bron lyftas på plats.
Fyrisspången uppfördes den 20 oktober 1981 och invigdes en vecka senare. Brons ursprungliga namn var Heimdalsspången efter kvarteret på åns östra sida men även efter guden Heimdall, väktare vid Bifrostbrons krön. Namnet byttes till Fyrisspången 2004 för att hedra de som byggt bron. Bron är 25 meter lång och 1,4 meter bred. För att testa hållfastheten ställde sig hundra elever (c:a 7 ton) på bron och den böjde sig inte mer än 1,2 cm. 2007 fick bron en ordentlig belysning vilket var ett elevprojekt tillsammans med kommunen och Länsförsäkringar.
Detta är inlägg 32 i serien om broar över Fyrisån.
Dela med andra:
kl. 0:12
Den lärare som omtalas är den framlidne Göran Bring och var en mycket originell lärare som även var med och utvecklade stridsflygplanet Draken. Han glömmer man aldrig.
kl. 23:56
Jag fick precis berättat att Göran belånade sitt eget hus för att finansiera denna bro och man genom Luciashower betalade lånet. Vore kul om någon bekräftade detta.
kl. 22:41
Nej, det var läraren och eldsjälen Stig Magnusson som låg bakom bron liksom många års spektakulära luciashower och nog den som belånade sitt hus. Man samlade in 10 000:- till brofästena också som kommunen fick. Göran Bring var en skicklig teknologilärare och säkert den som räkande på bron, liksom han räknade ut hur vi skulle kunna skruva upp ett 30 kubikmeters trä-akvarium i aulan på andra våningen för en undervattensshow. Det var väl året efter Romeo & Julia på is; en isbana med några tusen datorstyrda lampor på undersidan. Allt detta på 1980-talet förstås.
kl. 10:36
Ja, det var Stickan Magnusson som var eldsjälen bakom det hela och även han som belbelånade sitt hus. Jag var själv med i den ovan omnämda teatergruppen och var med både i isshowen och vattenshowen och några till. Härliga minnen!
kl. 12:21
Bron kom på trailer från Finland, farsan (som då var lastbilsåkare) jobbade i närheten och var (inte helt oväntat) intresserad av olika byggnationer och fick då höra detta. Är det möjligt att det är så, eller är det min farsas forna kollegor som fått något om bakfoten, det vet inte jag…
Mvh son till pensionerad lastbilsåkare!
kl. 5:34
Jag sökte på min fars namn, Göran Bring, tekn. lic. från KTH. Jag fann denna sida, Självklart har Göran Bring konstruerat Fyrisbron med sina elever!
Han älskade sitt lektorsjobb på Fyrisskolan, och var en stor beundrare av Stickan Magnusson, som förekommer flitigt i våra familjealbum med bilder av de fantastiska scenshowerna, i albumen som pappa skapade under alla år. Han pratade alltid med en enorm beundran och stolthet om Stickan Magnusson och dennes scenshower…
Göran arbetade under sju tjänstlediga år, 1970-77, på ESTEC/ESRO i Nooordwijk, Nederländerna, i sin egenskap av skicklig konstruktör från exempelvis Saab, där han konstruerat deltavingen till planet Draken, bland annat. På ESTEC konstruerade han ”boomsystems in space”, dvs mätinstrument som vecklade ut sig när satelliterna skulle inhämta olika information i rymden. Ok, tjejer/grabbar, jag är ingen teknolog, jag är bildkonstnär, så rätta mig om jag använder fel uttryck!
Under alla år som pappa arbetade på ESTEC (ett europeisk rymdforskningssamarbete som sedan Sverige gick ur för att bilda ESRANGE i Kiruna) så var han tjänstledig från sin lektorstjänst. 1977 återvände han så till Fyrisskolan.
Tyvärr fick han ”bara” fyra döttrar, varav ingen valt en teknologisk bana. Men pappa var, som hans elever säkert kan intyga, en fantastisk humanist också. Han var en baddare på språk. Han reste jorden runt och höll föredrag i rymdsammanhang på engelska. Han pratade tyska flytande. Hans arbetsspråk på ESTEC var givetvis engelska. Det pappa skänkte vår stora familj genom att låta oss insupa en internationell miljö på engelsk skola i Haag, har betytt oerhört mycket för mig och mina systrar. Märta Bring, hans yngsta dotter, äger och driver sedan många år, Luthagens Möbelateljé i Uppsala. Själv bor jag i Malmö.
Jag är ”partisk i målet”, för jag är ”pappas flicka”. Göran Bring införde som lektor i sina tekniska ämnen (matte, fysik, hållfasthetslära… ni vet bättre!) BRINGS LILLA SVARTA, där han dikterade förklaringarna till de teorem som arbetet i klassrummet byggde på, för eleverna. Har jag fattat rätt?
Ofta kom det elever hem till mina föräldrars villa i Nåntuna och uppvaktade pappa efter terminsslutet, har mamma berättat. Pappa levde för sitt jobb. Han älskade att hålla anföranden, att tala inför publik. Jag vet att han har berättat otaliga av sina berömda ”historier” för sina elever, kanske med blandat mottagande?
Han åtog sig också, tyvärr, en alltför tung arbetsbörda på Fyrisskolan, sent under sin lektorsgärning. Han arbetade 1,5 tjänster. Han led av slarv, skräp i korridorerna. Jag vet att han inte var den bäste att uthärda sin pedagogiska uppgift med vissa elever som inte riktigt förstod, trots hans ansträngningar. Då kunde han nog tyvärr vara vass och ironisk…
Det sorgliga för mig, som Göran Brings dotter, är att pappa dog i förtid, endast 69 år gammal. Han fick bukspottskörtelcancer, som upptäcktes när det redan var för sent. Metastaser hade redan uppstått. Men en glädjande detalj var att ett helt gäng av hans forna kollegor från Fyrisskolan kom på begravningskaffet i pappas sista hem i en vacker bostadsrätt på Kyrkogatan i Strängnäs! Tack till er alla, för detta!
kl. 5:37
Angående huslånet är jag lyckligt okunnig. Stickan eller Göran? Vet ej. Lever Stig Magnusson fortfarande? Vore fint att komma i kontakt med honom.
kl. 18:59
Hej Anna Bring
Tack för för den personliga berättelsen om Göran Bring. Trevligt att få ett namn på konstruktören.
kl. 13:12
Intressant läsning.
Jag gick i skolan under den tid bron togs fram. Om jag minns rätt pryddes bron med en graverad plåt med namnen på de som ingick i gruppen som snickrade ihop den. Nämner ett, av ca 10-20(?), som gjort en rejäl karriär inom byggbranschen, Peter Wågström. Ha har suttit 6 år som koncernchef för NCC.
Göran Bring fångade annars mig i ett annat av sina stora intressen där han också var framgångsrik, fäktning.
kl. 12:42
Hej Anna!
Tyvärr så lever inte Stickan längre, han dog för typ 10 år sedan.
Det var Stig som belånade sitt hus.
Luciashowerna gick bra och finansieringen av bron hanterades.
Luciashowerna blev hans ”drog”.
Tyvärr fick han lite ”övermod” och satte upp en föreställning på sommaren 1986 i hamnen, i anslutning till Uppsalas 700 års jubelium.
Det projektet haverade och den föreställningens finansiering var hans hus…
Jag var med under 3 år 1982-1985 och är djupt imponerad av hans kraft, vilka och ovanliga ledarskap, i arbetet med tonåringar. Där är han en riktigt förebild.
kl. 23:00
Intressant att följa flödet!
Jag var en av vad jag kan komma ihåg 10 elever som på vår fritid byggde bron. Limträbalkarna köpte Stickan någonstans och levererades med lastbil till skolgården där vi höll till och byggde. Kan mycket vara att de välvda balkarna kom från Finland. Har tyvärr inte svar på det.
Finansiering var som skrivs bla belåning av Stickans hus, showerna men även företagssponsring. Tror att jag fick ihop ca 100.000 kr från olika Uppsala företag till bron.
Roligast var nog ändå när vi flyttade bron en natt till Storatorget med hjälp av två stora truckar. Efter att jobbat hela natten sov vi en stund ovan på bron före staden vaknade till liv. Bron var som ni skriver ansökt att vara scen för show uppträdanden.
Ursprungligen fanns en graverad plåt på bron med namnen på oss som byggde bron. Så här 40 år senare blir man osäker över vilka som var med. Om jag inte miss minner mig så var bla Carl-Peter Thorwid, Erik Ljungberg, Erik Lindskog med i gruppen.
kl. 18:30
Nu i dagarna (sista oktober 2021) är snart Fyrisskolans gamla lokaler för ”yrkeslinjerna” borta/rivna. Om bron byggdes på den sidan eller på Hästens sida vet jag inte.
Bron lär bli kvar , men på området närmast efter Luthagsleden där det ny är parkering, ska man bygga ett bostadshus.
enl Bjerkingsundersökningar så varierar Lerdjupet från 34 meter upp mot Götgatan till ca 58 meter ner mot Luthagsbron, så rejäl pålning behövs.
Och vi hoppas de slipper ”hundraårsregn” och översvämningar
kl. 21:55
Göran minns jag varmt. Han var en energi och glädje. Han lixom svävade runt i klassrummet under det att han karismatiskt och ur minnet läste upp hela sin teknologilära undet det av vi elever nedteknade densamma i vårt svarta va häfte. Många historier bjöd han också på till allas förtjusning, det kunde vara om världens godaste Vodka i Polen på någon sommarvarm bilresa till en fäktningsturmerimg eller om detaljer i flygplanskonstruktionee. Allt blev lika levande i hans utläggningar.
I varmt minne
kl. 22:50
Jag gick på Fyrisskolan 1977-1981 och hade Göran Bring som lärare. Han var udda, men kort sagt fantastisk och underbar. Vi förstod att han rent tekniskt var oerhört överkvalificerad för att vara lärare på den här nivån. Men engagemanget handlade inte bara om ämnet. (nedan) Lektionerna byggde på att han ritade för hand på tavlan och såg till att alla elever ritade samma sak i sina anteckningar. Det var väldigt fina detaljer. Någonstans har jag kvar min anteckningsbok. Återkommer när den dyker upp.
Han hade ett mycket starkt engagemang för eleverna. Exempelvis tillbringade han ofta rasterna med att gå ut och försöka övertala eleverna att sluta röka. Det förekom till och med att han gav elever en femma (vilket var värt något på den tiden!) om de lovade att sluta röka – eller försöka sluta. Han var verkligen bekymrad över tonåringarnas rökande, vilket visar vilken fin man det här var.
Det fanns några verkliga stjärnor i skaran lärare på Fyrisskolan under de här åren. SKulle säga att de var 5-6 lärare som var exceptionella. Göran var definitivt en av dem och jag tror han hade fina år där. Trots en och annan bångstyrig elev som rökte och skräpade ner. Han gjorde intryck och jag är säker på att han gjorde världen bättre.
Tack, Göran! För din gärning och för bron.