Området Tullgarn i Uppsala

Hallsjö brädgårds övergivna byggnader i Tullgarn
Tullgarn idag med Hallsjö brädgårds övergivna byggnader.

Karta över Tullgarn i Uppsala 1930
Tullgarn, karta 1930

En läsare har gjort mig uppmärksam på det försvunna området Tullgarn. Efter att jag tagit del av hans information kunde jag inte låta bli att fråga om jag fick använda materialet till en bloggpost. Det är på intet sätt fullständigt men jag tänkte att det är lika bra att jag skriver något istället för att sitta och trycka på det. Förhoppningsvis är det någon av er läsare som kan berätta mer.

Det som jag fastnade för var en berättelse från en person som bott i område fram till mitten av 1970-talet. Det skall ha funnits fem hus i området. Först bodde de i en 2.a på Tullgarn 1b som delades av 3 familjer. Senare flyttade de till en fyra på adressen Tullgarn 1c. Boendet var mycket enkelt och ville man till exempel tvätta sig fick man använda sig av en trätunna ute i tvättstugan. Vatten värmdes i en stor koppargryta över en eldstad.

Det som gör detta fascinerande är att vi pratar om mitten 70-talet. För mig som växt upp med dusch och andra bekvämligheter låter det helt främmande. Tänk att det fortfarande fanns bostäder i centrala Uppsala där man tvingades elda för att kunna få ett varmt bad. Nå, man kommer till nya insikter varje dag.

Gillbergska barnhemmet 1964
Gillbergska barnhemmet. Foto Ola Ehn 1964.

Tullgarn 1b, "Barnhuset" Uppsala
Tullgarn 1b, ”Barnhuset”. Fotograf och årtal okänt.

ullgarn 1c. Gillbergska barnhemmet eller Judiska barnhemmet 1964
Tullgarn 1c. Gillbergska barnhemmet eller Judiska barnhemmet. Foto: Ola Ehn 1964.

Tullgarns gjuteri och Tullgarnsparken, flygfoto 1937
Tullgarns gjuteri till vänster och Tullgarnsparken till höger i bild. Foto: Oskar Bladh 1937 (crop)

Området har en längre historia än dessa bostadshus även om det är svårt att avgör när den började. När man söker på namnet är det två saker som dyker upp förutom Tullgarnsparken och Tullgarsgatan, Tullgarns Gjuteri & Mek. Verkstad och Gillberska barnhemmet. Gjuteriet startades 1879 och fick sitt namn efter en ombildning 1899. Det är lite oklart vart det ursprungligen låg men på 1890-talet flyttar det till den byggnad som vi idag kallar ”Åsikten” längs med Östra Ågatan.

Barnhemmet inrättades 1895 och drevs fram till 1928 då det flyttade till Sysslomansgatan. Efter flytten skall husen i Tullgarnsparken stått övergivna fram tills 1939. Under kriget nekades judar politisk asyl i Sverige men genom ett privat initiativ öppnade man här ett barnhem för ensamma flyktingbarn. Enligt en berättelse i UNT var huset nergånget men verksamheten var omtyckt av de som bodde här. De sista flyktingbarnet flyttade ut runt 1946. Som berättelsen tidigare säger så hyrde man sedan ut husen som bostäder fram till mitten av 1970-talet.

Tullgarn och okänd byggnad, Uppsala 1908
Tullgarn. Gillbergska barnhemmet längst till höger bakom buskarna. Det två större byggnaderna saknar beskrivning. Foto: Alfred Dahlgren 1908.

 Tullgarn med park, Uppsala, 1882
Karta från 1882. Tullgarn med park.

Det är okänt varför området kallas för Tullgarn. Någon menar att det kan vara hämtat från Tullgarns slott i Södermanlands län men jag har inte hittat något som backar upp den teorin. Namnet verkar dock vara vedertaget för området redan 1872. Då startade man Tullgarns tändsticksfabrik söder om Ångkvarnen. Något jag inte lyckats ta reda på är vad de två större byggnaderna, som ni ser på bilden från 1908, hade för funktion. Det framgår inte om den användes av barnhemmet, var bostäder eller innehöll annan verksamhet. Någon av byggnaderna kanske var den ursprungliga tändsticksfabriken, vem vet?

Om ni vet något mer om Tullgarn är jag mycket tacksam för ett mail eller kommentar.

Dela med andra:

Facebook  Twitter  Bloggy 

31 kommentarer

  1. Jan Smedh skriver:

    Spännande ämne!
    Här finns mer info om tändsticksfabriken: http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/tullgarns_tandsticksfabrik.htm
    På kartorna ser det ut som att de stora husen på bilden ovan hörde till bebyggelsen som hade med barnhemmet att göra; tändsticksfabriken verkar ha varit inhyst i verkstadsområdet. Om man får tro pilen …
    Och här om ett monument som invigts till minne av de judiska flyktingbarnen:
    http://www.magasinett.net/start/doc.php?did=512
    Och här om Tullgarns pumpstation, som Leche ritade:
    http://www.marcstrom.com/uppsala/pump.html

  2. Scribo skriver:

    Det jag ställer mig lite frågande till är uppgifterna om tändsticksfabriken på tändstickssidan. Pilen på kartan visar på Tullgarns gjuteri. 1872 fanns nog inte denna byggnad eftersom den saknas på kartan från 1882 som jag visar. Det var därför jag föreslog att någon av de äldre byggnaderna som faktiskt finns med på den kartan kunde vara fabriken.

  3. Jan Smedh skriver:

    Det har du nog rätt i; pilen kan ifrågasättas. Jag hittade en mycket intressant artikel från Idun år 1900 som beskriver Gillbergska Barnhemmet mycket ingående och där nämns intressant nog hur barnhemmet kom att hamna där det hamnade.
    http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1900/pdf/1900_40.pdf
    Här också en intressant bild av Dahlgren från ett par år senare mot Vårby Brädgård där de mystiska husen syns: http://digitaltmuseum.se/things/vrby-brdgrd-frn-vster-ver-fyrisn-uppsala-1901/S-UM/AD369
    Tullgarns Tändsticksfabrik verkar för övrigt ha varit ett mycket kortvarigt äventyr.
    Inga klarheter, men intressant är det.

  4. Scribo skriver:

    Jan, det var en väldigt intressant artikel. Tack för den! Dessutom var det en väldigt fin brygga de hade söder om inrättningen. Det står i tidningen att bilden är tagen av Dahlgren så kanske finns det fler bilder av Tullgarn i våra arkiv. Jag får kolla upp det nästa gång jag gör ett besök på Upplandsmuseet. Nu måste jag skumma igenom alla nummer av Idun för att se om det finns något annat spännande om Uppsala. Puhh :)

    Den där bilden av Vårby brädgård har jag skärskådat tidigare men faktiskt glömt bort. Bra att du nämner den så andra kan få se den.

  5. stefan skriver:

    Apropå standard och bekvämligheter; jag har hört uppgifter om att den kommunala tömningen av utedass i centrala Uppsala upphörde i mitten av 1980-talet, 1984 för att vara mer exakt. Är det någon som kan säga huruvida det stämmer?

  6. Andreas Löfström skriver:

    Hej S!
    Du vet väl att ”judiska barnhemmet” förekommer en hel del i den film som visas nu på Upplandsmuseet i samband m utställningen Skuggor och ljus!

  7. Anders skriver:

    Kan säkert stämma att det fanns något enstaka hus med utedass i centrala Uppsala så sent som 1984. Kan möjligen Grillska gården (innan den renoverades) ha varit den sista fastigheten med utedass i centrala Uppsala:

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Grillska_g%C3%A5rden

  8. zx skriver:

    En förflugen idé om namnet: kan det vara lokalt? ”Garn” lär kunna avse något långsmalt med eller vid vatten, som en udde, holme, vik eller något sådant. Kan där ha funnits något sådant före utdikning eller bebyggelse? Och kan det i så fall ha legat tillräckligt nära tullstaketet för att kunna bestämmas med hänvisning till det?

  9. Scribo skriver:

    Jag läste alldeles nyligen på Stockholms läns museums hemsida en förklaring av slottet Tullgarns namn. ”Namnet Tullgarn har inget med tull att göra utan härleds från tylle, talldunge. Garn är ett namn för en smal vik”. Du har rätt när det gäller ordet garn. Kanske låg det en talldunge här med en liten vik eller dike i närheten.

  10. tommyO skriver:

    Risk för önsketänkande?? Härledningen av slottet Tullgarn kan kanske inte kopieras över till vårt Tullgarn. Visserligen har väl stadsdiket runnit ut där någonstans , men kan det jämställas med en vik?

  11. Scribo skriver:

    @tommyO. Jovisst är det önsketänkande så länge ingen kommer upp med en bevisad teori. Personligen är jag ganska övertygad att namnet Tullgarn i Uppsala aldrig kommer att få någon säker förklaring. Även om jag är en faktanörd så älskar jag när de som hittar hit faktiskt tar sig tid att dryfta sina teorier. Det ger ofta nya infallsvinklar vilka jag själv aldrig hade kunnat komma upp med.

  12. Liraman skriver:

    Kul at läsa om Tullgarn, håller själv på med att samla en del material just om judiska barnhemmet, vars föreståndare var min farmors syster. Det finns en hel del berättelser men ganska få bilder från 1939-46. Efterlyser härmed sådant bildmaterial.
    På följande länk
    http://www.gelsenzentrum.de/familie_back.htm
    finns en del berättelser om pojkhemmet fast på tyska. Där finns också en bild av pojkhemsgrabbarna med personal troligen med Fyrisån i bakgrunden

  13. RolfS skriver:

    Tack för informationen hittills om Tullgarn.
    Jag har just hamnat där i släktforskning. Min mormors far flyttade till Uppsala från Skutskär 1884 för att bli maskinist på Ångsågen i Tullgarn. Ägare tycks ha varit Grönbäck&Krantz, men ägarna bodde inte där. Det gjorde däremot min mormorsfar med familj och några sågare, enligt hfl.
    Är det någon läsare som vet mer om Ångsågen? Är det vad som senare blir Vårby brädgård?

  14. Scribo skriver:

    Hej RolfS
    Det verkar finnas väldigt lite information om Upsala Ångsåg. Jag hittade denna artikel från 1891. Jag kopierade den maskinöversatta texten vilken innehåller en del fel men är läsbar.

    ”Stockholm d. 11 aug., kl. 2,5 e.m. II p s a 1 a. Vid halt fyratiden i morgse nedbrunno Upsala ångsåg invid Fyrisån, intill sågen liggande Tullgarns gjuteri, slagtaren Almlöfs växthus, stall med in- bergadt hö samt ett slagthus. Ångsågens virkesupplag blef äfven lågornas rof. Så- gen jemte virkesupplaget var försäkrad till ett par hundra tusen kr. i Fenix. De öfriga hade försäkradt i Svea och Fenix.”

    Eftersom kartan visar Vårby brådgård 1882 och sågen skall ha byggs i början av 1880-talet så bör de funnits samtidigt. Om båda brann ner 1891 bör åtminstone brädgården ha återställts då den finns med på bilder från 1901-02.

  15. Krille skriver:

    Hej!
    Jag är uppvuxen i Stockholm på narvavägen.
    Vi fick växelström tror det var 73. När vi flyttade därifrån 78 så hadde vi fortfarande ingen dusch och varmvatten endast i köket. Flera av mina vänner hadde torrdass ute på gården på sent 60-tal.

  16. Erik skriver:

    Hej.
    Det var Mosaiska församlingen som drev barnhemmet under kriget. Harry Schein bodde där under ett år samtidigt som han jobbar som springpojke på apoteket Lejonet och som laboratoriebiträde på Ultuna. Mer info om barnhemmet finns i Mosaiska församlingens arkiv.

  17. Liraman skriver:

    Hej Erik,
    Det finns en hel del uppgifter, mer eller mindre sanna, om just Harry Schein. Sant är hur som helst att han själv inte ville låtsas om att han varit en pojkhemsgrabb, ja enligt vissa inte ens att han var jude. Springpojke på apoteket är nog sant, däremot anser de som bodde med honom i Tullgarn att Schein mest jobbade med djurhållning på Ulltuna. De kan fortfarande känna stanken från hans gödselstinkande overall som han slängde på sängen innan han bytte till kostym för att följa någon föreläsning på universitetet. En ambitiös ung man redan då.

  18. Magnus Gyllenspetz skriver:

    Hejraman!

    Min mor arbetade vid judiska barnhemmet förmodligen från 1939. Hon efterlämnade ett album med många fotografier. Både på miljön dom som arbetade där och på barnen. .

  19. Magnus Gyllenspetz skriver:

    Skall vara Hej! Liraman…

  20. Liraman skriver:

    Hej Magnus,
    såg inte din kommentar förrän nu. Vill förstås hemskt gärna titta på det där fotoalbumet. Försöker snarast kontakta dig på annat sätt.
    vänliga hälsningar
    Liraman

  21. Urban skriver:

    Jag bodde i tullgarn från jag föddes 1959 till 16 År och huset som ni ser på första bilden och vi hade utedass inne enda huset med det.och det var 6 hus massor av lägenheter min pappa jobbade i gjuteriet sen var det en skrot där som tog hand om vapen från det militära.om någon är intresserad så är det bara att skriva .kul se huset jag bodde i.

  22. Scribo skriver:

    Hej Urban
    Självklart vill vi veta mer, både hur det var att bo där och något om husen i området. Detta är jättespännande!

  23. Svante Larsson skriver:

    Jag bodde Tullgarn 1 från 1949-50 till 1969,alla lägenheter husen 1a-b-c-d hade torrdass inne de två husen på bilden från 1908 hade betäckningen 2a och 2b där var det lägenheter så läng jag kan minnas jag är uppväxt i tullgarn 1b har även bott i 1d med min nuvarande fru och ett barn

  24. Sonja Svensson skriver:

    Jag delade med en studentkamrat augusti 1963 till hösten 1964 lägenheten i nr I C mot gården och tog ett svartvitt kort av huset från den sidan – kanske det enda som existerar? Stadsmuseet visade dock inget intresse när jag sände det dit för flera år sedan. I lägenheten mot ån med glasveranda bodde en pensionerad sjökapten vill jag minnas. Och nog hade man det primitivt: utedass inne (amerikanska besökare sa ”You are really rustic here!”) stampat jordgolv i tvättrummet och självklart bara vedspis i köket. Hyran var dock bara 30 kr/månaden!

  25. Jan Winter skriver:

    Hej Sonja Svensson,
    Jag håller på och gräver kring det där pojkhemmet och vill gärna titta på bilden.
    Du når mig på följande e-postadress: jw@liraman.se
    Hälsningar
    Jan Winter

  26. Nils Eliasson skriver:

    Jag har i min ägo ett 248 sidor tjockt handskrivet men tryckt, illustrerat häfte ”Stinas bok” som tycks vara skrivet av författarinnan Viveka Heymans mor som nog var dotter till en av lärarna på Tullgarns pojkhem/skola i Uppsala. På sid 227 omnämns Harry Schein och på sid 229 Lerjo Leopold, sedermera Eli Lawie, avliden på en kibbutz nära Genesarets sjö ca 2008-2009 som tidigare ägt just detta exemplar. Det står mycket i detta häfte om pojkhemmet/skolan Tullgarn i Uppsala och om enskilda namngivna elever. Jag har läst hela texten för kanske 8-9 år sedan och gör det nog snart igen. Jag är villig dela med mig på lämpligt sätt till den som är intresserad.

  27. Jan Winter skriver:

    Hej Nils,
    Tack för erbjudandet, men det dokumentet har jag redan tagit del av.
    Stina Heyman var gift med Harald Heyman, bibliotekarie på Carolina. De var föräldrar till Viveka. Harald var inte lärare men väl ekonomiskt ansvarig i barnhemmets styrelse – och dessutom en omtyckt pappafigur bland pojkarna.
    JanW

  28. Jan Winter skriver:

    Och här kommer litet mer om Tullgarn, men mest om Harry Schein:
    http://www.unt.se/kultur-noje/pa-harrys-tid-4601994.aspx

  29. Annica Lundin skriver:

    hej, Min mormor bodde på Tullgarn 1C när jag var liten, den inglasade verandan på övervåningen har jag suttit på med mormor när jag var liten. Hennes sovrum var de två fönstren som man ser på bilden här ovan. Många minnen från barndommen väcks till liv, många ungar i blandade åldrar lekte gärna på gården som var stor.
    /Annica

  30. Jan Winter skriver:

    Hej Annica,
    Roligt att höra. Brevväxlar nämligen med en av pojkhemsgrabbarna som svär på att det inte fanns någon övervåning. Men det syns ju tydligt på bilderna och nu har du ytterligare bekräftat det hela.Troligen var det så att övervåningen inte var vinterbonad och därför inte användes. Från vilka år är dina minnen?

    hälsningar
    JanW

  31. Annica Lundin skriver:

    hej,
    Mina minnen är från slutet 1950 och i stort sett hela 1960. Att han säger att det inte fanns någon övervåning beror nog på att när man gick in till min mormor ledde ingången bara upp på övervåningen (som kanske var förbjudet områge för pojkhemsgrabbarna, vad vet jag)
    /Annica

Trackbacks & Pingbacks

Lämna din kommentar