Stenen och kyrksalen vid Österplan
Hej igen. Nu är det dags för ett nytt mysterium. Jag har sugit på den här karamellen ett tag eftersom jag först ville gräva runt lite på Stadsarkivet. I vanlig ordning drog det ut på tiden.
Tipset fick jag av en läsare redan i mars. Han skickade en bild på en sten som sitter inmurad i det gamla tingshuset i korsningen S:t Olofsgatan och Storgatan. Han funderade på om detta kunde vara en rest från huset som tidigare stod här?
Tingshuset uppfördes 1956-1957 och ersatte en byggnad som gick under namnet ”Kyrksalen vid Österplan” eller ”Österplans kyrksal”. Det var en imponerande byggnad och idag förvånas man över beslutet att riva den.
Kyrksalen, bild tagen från järnvägen. Foto: Alfred Dahlgren 1901-02
Kyrksalen, bild tagen från korsningen S:t Olofsgatan och Storgatan. Foto: Alfred Dahlgren 1901-02
Salen uppfördes troligtvis 1891. Jag har hittat en situationsplan över kvarteret godkänd i juni 1892 där byggnaden finns avritad.
Enligt uppgift byggde man kyrksalen av två anledningar. Den ena var för att man inte tyckte att Domkyrkan passade för vardagsgudstjänster. Detta berodde troligtvis på Helgo Zettervalls stora ombyggnad av Domkyrkan (1886-1893). Den andra anledningen var att skolorna öster om järnvägen saknade en samlingslokal. Nedanstående ritning över kyrksalen har en tydlig rubrik som säger ”Samlingssal för folkskolan”.
Ritning över kyrksalen vid Österplan.
Tyvärr hittar jag inget årtal på ritningen. Det gör det svårt att avgöra om det är den ursprungliga ritningen eller om den beskriver en ombyggnad. Ritningen är stämplad med namnet C. A. Ekholm som var stadsarkitekt i Uppsala mellan åren 1887 och 1913. Det bör nämnas att runt 1890 så pågick en diskussion i kyrkostämman om en ny kombinerad skol- och kyrkobyggnad. Det fanns även ett färdigt förslag på en ny byggnad i kvarteret Nanna som senare avslogs.
Nå, åter till den mystiska stenen. Jag kan konstatera att den inte finns med på arkitekten Bengt Kockens ritning från 1956. Det som är intressant är att även muren saknas. Den har alltså uppförts vid ett senare tillfälle.
Det är möjligt att man hittat stenen i samband med murbygget och valt att återställa en bit av kyrksalen. En annan tanke är att det är ett ganska dåligt droppskydd för den glipa som finns mellan muren och fasaden. Marmorstenen är onekligen en udda detalj vilket får en att börja fundera.
Det hade varit kul att hitta en ritning på muren och se om stenen fanns med. I väntan på att den dyker upp får det här mysteriet nog vara olöst. Själv tänker jag ändå låta stenen, oavsett dess ursprung, påminna mig om den vackra kyrksalen som en gång stod här.
Dela med andra:
kl. 8:49
Mysteriernas mästare , de e du de..
Kanske står hoppet till att ta reda på vilken firma som byggde och om det finns någon som var med och byggde?
Man får väl hoppas på att någon vet. Det gör det säkert – problemet är att hitta personen.
God jul på dig!
kl. 10:14
Bara en gissning, men mitt intryck är att det är den inmurade stenen kan ha varit del av någonting annat som har tagits bort. Kan det ha suttit en skylt på stenen? En lampa?
kl. 18:37
Kockens ritning är enligt NAD framtagna under 1948 – så mycket kan väl ha ändrats tills de slog pålarna i marken. Det bästa vore ju att få tag i någon som var med. Var det Diös som byggde? Kan det finnas något på Landsarkivet?
kl. 18:42
Förresten verkar det som att Bengt Kocken själv lever och bor i Uddevalla, 92 år gammal…
kl. 10:56
Hejsan,
Ville bara önska GOD JUL och tacka för intressant läsning
Elisabeth
kl. 2:00
Hej Scribo! Tänkte höra om du stött på information om ”jontes stuga” övre slottsgatan 3 då du suttit och gått igenom olika arkiv? Ligger mittemot Clasonska gården. Är intresserad då vi fått vetskap om att den har någon form av kulturminnes märkning. Vore oerhört tacksam om du kunde dela med dig av någon information om denna stuga eller har tips på var man ska leta.
Tack på förhand
VH Jesper
kl. 7:05
Hej Jesper. Det du frågar om är gården som kallas Geijersgården och det är ett statligt byggnadsminne. Det finns en hel del skrivet om denna gård på nätet. Jag såg att man även refererade till en hel del olika källor, till exempel en artikel av Ola Ehn i årsboken Uppland 1984. Den hittar du både på stadsbiblioteket och Upplandsmuseet. Jag vet tyvärr inte varför en del kallas ”Jontes stuga”. Idag används lokalen av Juridiska fakulteten, kanske de vet mer?
kl. 9:46
Tack för snabbt svar. Tyvärr var jag lite otydlig i min beskrivning av var stugan ligger. Den ligger på samma gårdsplan som Clasonska gården. Mittemot inne på gården.:P Den används idag av Juridiska Föreningen.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Clasonska_g%C3%A5rden
På bilden är det den lilla stugan som skymtar bakom Clasonska gården.
mvh
kl. 17:20
Det var en annan femma :) Jag hittar ingen information i de böcker jag har förutom att den byggdes om 1981. Jag har sett en del texter angående kvarteret Ubbo eftersom man vill bygga ett hotell där. Jag misstänker att man gjort utredningar om byggnaden i samband med detta. Söker man på Ubbo i stadsbiblioteket dyker en artikel upp, ”Kvarteret Ubbo” med beskrivningen ”Om gårdarna i kvarteren Ubbo, Prosten och Slottskilen”. Kanske är det en start?
kl. 14:11
Intresserar mig för det s.k. gamla tingshuset i korsningen Storgatan-S:t Olofsgatan.
Byggdes det som tingshus? Hur länge varade det? Jag minns bara att Musik i Uppland höll till där tills det blev Pensionärsföreningarnas ”Storgatan 11”.
Det finns tydligen fler gamla tingshus i närheten, ett vid Salagatan och ett vid Järnvägspromenaden – ?
kl. 21:29
Ytterligare datering: I tidningen Upsala 20/6 1893 skriver man att ”kyrkosalsbyggnaden vid jernvägsesplanaden är nu färdig derhen att endast målning och inredning kvarstår”. Så 1893 var den färdig.