Broar över Fyrisån, Flottsundsbron

flottsundsbron-1.jpgflottsundsbron_angbat.jpg

Ja då har vi kommit till sista bron över Fyrisån nämligen Flottsundsbron. Flottsund har varit den södra infarten till Uppsala sedan staden grundades, det gäller både till sjö och till land. Nu handlar den här serien om broar så vi koncentrerar oss på landvägen.

Vadet

De äldsta spåren som tyder på att det funnits ett vad eller annan överfart här hittar vi strax öster om dagens bro. I detta område finns ett av Uppsalas mest omfattande system av hålvägar. Dessa medeltida ”stigar” visar vart folk tog sig fram innan man började utveckla vägnätet på 1500-talet. Som ni ser på kartan här nedanför ansluter många av dem ner mot Flottsund.

halvagar_flottsund.jpg

Tyvärr upptäckte jag för några år sedan att skogen var perforerat av djupa däckspår. Man hade nyligen gallrat i området och det var sannolikt i samband med detta arbete som man kört sönder marken. Jag skulle faktiskt bli förvånad om alla hålvägar klarat sig utan skador.

Om man går till de skrivna källorna finns det inte mycket information om vadet. Det berättas dock att 1521 red ärkebiskopens fogde Bengt Biugg över vadet jagad av svenska soldater, ”när han redh öffuer wadet j Flötesund”. Det skall även ha uppförts en tillfällig pontonbro inför Erik XIV kröning 1561 som lät det kungliga processionståget passera över ån.

Färjan

flottsund_1693.jpg
Karta från 1693.

På 1500-talet börjar man med färjetrafik över ån. Några så tidiga källor har jag inte hittat men på en karta från 1685 kallas platsen på norra sidan för Färjestaden. En annan karta från 1693 tycker jag är intressant. Uppe vid Kungseken låg Upkrogen, på den södra stranden hittar vi Nederkrogen och på den norra sidan av överfarten låg Färjekrogen. Flottsund var onekligen en viktig knutpunkt med flera ställen där man kunde få sig en bit mat och något att dricka. Skötseln av färjan auktionerades ut och betalades med avgifter. Det var dock inga höga avgifter och färjkarlen tvingade ofta ha en bisyssla.

flottsund_1787.jpg
Flötsund 1787. Målning av Johan Gustav Härstedt. UUB

granssten-brostuga.jpg

Målningen här ovan visar hur färjeläget såg ut i slutet på 1700-talet. Om ni tittar noga så ser ni en sten på andra sidan Fyrisån. Den är rest till minna av Gustav III födelse men märker även ut gränsen mellan Uppsala och Stockholms län.  Den restes av landshövdingen i Stockholm 1746. Som ni ser på den nytagna bilden är stenen kvar men stugan är troligtvis av ett senare datum.

karta-farjestaden-1793.jpg
”Charta öfver djupet i Färjestaden vid Flotsund 1793″

Färjetrafiken forsätter ända fram till 1820-talet om jag kunnat tolka saken rätt. Flottsunds färja finns markerad i en karta från 1816. Ritningen ovan över djupet i ån är visserligen från 1793 men det finns ett tillhörande brev som verkar daterat 1822. Här skriver man att arrendatorn Edman snart är befriad från arrendet av färjan och krogrrörelsen vid Flottsund. Landshövdingeämbetet önskar därför att lantmätaren tillsammans med jägarmästaren och kronofogden snarast utser en ny plats för kroghus och diverse åbyggnader. Detta var tydligen ett krav för att man skulle kunna ordna ett nytt arrende.

Prins Gustafs bro

flotsundsbron-1911.jpg
Prins Gustafs bro. Bild tagen från öster. Foto: August Fredrik Schagerström, 1911. UM

prins-gustavfs-bro-1910-talet.jpg
Prins Gustafs bro 1910-talet. Fotograf och årtal okänt.

I början av 1800-talet ersätts färjan med en pontonbro, exakt när och varför är oklart. Pontonbron blir inte långlivad för ganska snart börjar man planera för en öppningsbar bro. Man startar till och med ett bolag, Prins Gustafs Bro Bolag, för att finansiera bygget.

Någon gång runt 1830 sätter man igång och enligt uppgift slutbesiktigas den nya bron 1832. Konstruktionen var en rullbro av trä vilande på två stenpelare. Bron fick namnet ”Prins Gustafs bro” efter prins Gustav ”Sångarprinsen” som föddes 1827.

flottsund-gamla-brofastet.jpg
Gamla brofästet.

I boken Mälarens minnen från 1844 berättar C. J. Bergman följande:

Att följa sina hemresande vänner till Flottsund är nu, snart sagdt, en skyldighet för hvarje intimare förbindelse. På höjden af Prins Gustafs bro tager man vintertiden den egentliga Fälknäppen. Och hösttiden, när Studenten, rekreerad till både kropp och kassa, återvänder från hemmet, möta de honom redan här, de såta, förbindliga, men utarmade bröderna, som öfversomrat i Upsala.

Nu var det väl ganska självklart att följeslagaren vände vid bron. På samma sätt som med färjan tog man ut avgifter av dem som ville passera över bron. År 1886 kostade det till exempel 25 öre för en vagn med två hästar, 1 öre för en gående och 5 öre för en ko. I början av 1900-talet tillkom nya fordon och avgiften för en bil var 1 krona och en moped 25 öre.

Det bör väl nämnas att på 1800-talet tog man även upp tull vid bron. Det gällde i huvudsak varor som skulle skeppas upp till staden. På grund av tullavgifterna pågick därför en livlig byteshandel söder om ån.

Flottsundsbron

Untitled-2.jpg
Flottsundsbron. Nere till vänster ser ni brovaktarstugan som bränndes ner 1985. Uppe till vänster det gamla brofästet. Foto: Oscar Bladh 1934-37 (crop)

1923 startar diskussionen om en ny bro. Den gamla bron var då i så dåligt skick att den inte ansågs värd att reparera. Man beslutade att en ny bro skulle uppföras norr om den tidigare bron. Uppdraget gick till ingenjörsfirman Unader & Jonson. De ritar en svängbro av stål med en total längd på 60,6 meter. Från början var den handriven och vridmekanismen var placerad under en lucka på bron. Här fäste brovakten en stor spak och sedan fick han gå 18 varv för att bron skulle öppnas helt. Bron invigdes 1924.

Som ni säkert har märkt har bron sina brister och den har renoverats ett flertal gånger. Redan 1932 förstärktes bron och ungefär samtidigt elektrifierades den. 1984 blev den automatiserad och fjärrstyrdes från Kungsängsbron. Tydligen gick det inte så bra för idag är det personal från en vaktbolag som åker ned till bron och öppnar den.

flottsundsbron-4.jpgflottsundsbron-3.jpg

Nu finns det planer på att bygga om den nuvarande bron. Enligt Uppsala kommun skall detta ske mellan september 2014 och mars 2015. Det är tråkigt att vi antagligen förlorar ännu en vacker nitad järnkonstruktion från början av förra seklet. I det här fallet kan jag dock förstå behovet även om det gör ont i hjärtat.

Namnet

Namnet Flötasund (1295) senare Flottsund tror man kommer från ordet flöte som i det här fallet tolkas som ‘det som flyter med ett vattendrag och uppgrundar detta’. En ganska bra beskrivning då Fyrisån är mycket slambärande. Ända sedan Gustav Vasas tid har det kommit kungliga påbud som uppmanat till nya muddringar. Jag misstänker att det kommer vi tvingas fortsätta med så länge vi vill ha en fungerande sjötrafik i ån.

Flottsundsbron på Google Maps.

Detta är inlägg 46 i serien om broar över Fyrisån

Dela med andra:

Facebook  Twitter  Bloggy 

18 kommentarer

  1. tommyO skriver:

    Snyggt! Bra jobbat !

  2. Maria Ekholm skriver:

    Väldigt trevlig läsning! Håller med TommyO, vilket jobb!

    Synd att läsa om att hålvägarna kanske blivit skadade, det borde ingå obligatorisk utbildning av de som ska jobba i skog etc….åtminstone läsa på en karta…

    Åter till bron, nu fick jag förklaringen till den lilla parkeringen som finns till höger innan bron om man kommer från Sävjahållet. Jag har funderat på vad som funnits där eftersom det finns rester av en slags trädgård. Mycket intressant läsning! Tack för det! Vi får väl hoppas att det byggs fler broar i Uppsala så att det blir mer att skriva om!

  3. Scribo skriver:

    Tack Maria och tommyO.

    Nu är det inte riktigt slut på broar. Jag har några fler idéer angående detta, men det kommer nog inget förrän i vår då man kan ge sig ut med kameran utan att frysa ihjäl :) Det finns dessutom många vackra gamla broar runt staden som absolut behöver lite uppmärksamhet.

  4. Maria Ekholm skriver:

    Den gamla stenbron vid Funbo kyrka är ju rätt fin! Men den gör sig nog bäst i slutet på april!

  5. Scribo skriver:

    Ja den är väldigt fin. Jag har svängt förbi där några gånger både för att försöka få en bild av aspleken och bron. Inga aspar har det blivit och bron är antingen dold bakom buskar eller så måste man kliva in på en privat trädgård och tampas med motljuset. Kanske skall prova en molnig vinterdag :)

  6. Steff skriver:

    Apropos bränder.. med tanke på alla bränder som förekommit i stan (minns en del men åren går och man kan inte riktigt hålla koll på alla ), där har du ett uppslag till ”fåtöljstudier” i fall du inte vill ge dig ut i kylan såhär års. Visste inte ens att det funnits ett hus vid brofästet, däremot känns det symptomatiskt för Uppsala att det brann ner till sist…

  7. Peter skriver:

    Jättebra artikel Scribo! När det gäller elektrifieringen av bron på 30-talet så kan jag komplettera: Fortfarande på 70-talet vreds bron med muskelkraft, jag har själv varit med och vevat när jag var i tioårsåldern. Vi höll till mycket nere kring ån, bron och båtvarvet, och ibland var brovaktarn Hilding tacksam för ett handtag. Om han hade ovanor så var nykterhet inte en av dem. Efter att bommarna fällts så lyfte man bron några cm mha elektriska motorer så den blev fri att svänga runt. Sedan öppnade man locket för vinschmuttern mitt i vägbanan och kopplade på den tunga långa spaken. Sen var det bara att knuffa runt spaken med allt man hade, varv efter varv. Och så samma manöver åt andra hållet. Hilding var förstås med och hade i alla falll nån uppsikt över det hela. Bilisterna undrade möjligen varför det var smågrabbar som öppnade bron, men vi kände oss viktiga!

  8. Scribo skriver:

    Hej Peter
    Oj vad spännande att du varit med och vevat runt bron. Jag är mycket tacksam att du delar med dig av dina erfarenheter och jag misstänker att det är fler än jag som verkligen uppskattar sådana här berättelser. Ofta blir faktauppräkningar lite torra och det är härligt när någon som varit med kan fylla i luckorna. Tack igen för att du tog dig tid och berättade!

  9. Peter skriver:

    Hej igen Scribo!
    Här är ett dokument som berättar en del Flottsundsminnen av Olle Ek, bl a uppteckning nr 31 om en olycka vid Gamla brofästet på 30-talet. En bil med ungdomar körde fel och brakade igenom bommarna och ner i ån.
    http://www.sunnersta.org/Olle%20Ek_material.pdf

  10. Scribo skriver:

    Mycket intressant Peter. Nu fick jag äntligen koll på vart restaurang Brostugan låg. Den har faktiskt dykt upp i några texter. Det som är synd är att man rivit den ursprungliga brovaktarstugan som låg på norra sidan. Den finns inte med i Olle Eks beskrivning men på denna bild ser vi den gamla stugan (nu ersatt med en stor villa). Länk till bilden.

  11. Peter skriver:

    Jag igen! Här på lantmäteriets ekonomiska karta från 50-talet finns stugan på bilden med, och man får en mer exakt placering på restaurang Brostugan och andra byggnader – Olle Eks skiss är ju ganska schematisk. Men man har också angivit stugan på södra sidan som Gamla Brovaktstugan.
    http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?showmap=true&archive=RAK&sd_base=rak2&sd_ktun=52414b5f4a3133332d31314936613534&archive=RAK

  12. Scribo skriver:

    Hej igen. Ja det är ingen tvekan om att den södra stugan är utmärkt som ”brovaktarstuga” på kartan från 1952. Inget konstigt med det då arrendet av överfarten med all sannolikhet skiftat mellan åren.

  13. tommyO skriver:

    Sprättar en gammal bok från 1937/en vägbok för uppsala län/. När gjorde man detta senast!. Under ett avsnitt om gamla o nya broar hittar jag en bild av Gamla Flottsundsbron från Sthlm-sidan. Där värdshuset hela långsida ses.
    Något du har eller vill ha ??

  14. Scribo skriver:

    Hej tommyO. Tack för att du frågar. Ja, jag vill gärna ha bilden för man vet aldrig när de kommer till användning. Gamla bilder är alltid spännande.

    Sprätta böcker är väl inget man gör nuförtiden. Själv har jag i och för sig bara gjort det en gång med en bok jag hittade på ett antikvariat. Jag upptäckte att man får ta det varligt så man inte river av sidhörnen.

  15. Lena Palm skriver:

    Hej
    Jag bor Vid Flottsundsbron sedan 1989 och före dess mellan 1972-1982. Jag känner till Hilding och hans vevande på bron. Sen byggdes en mast uppe vid kurvan, då var det tänkt att broöppningen skulle skötas från Stäket, men det lyckades inte. Istället fick de fortsätta med ett vaktbolag. Hilding fick sluta för att ersättas elektroniskt var det tänkt. Hilding fick förstås flytta när uppdraget som broöppnare upphörde. Huset brändes sen ner för att ge plats till en parkering. Min pappa fick också hjälpa till med broöppning när Hilding försov sig pga onykterheten.

  16. Georg Stark skriver:

    Under början på 1900-talet fanns det en kraftledning som passerade Fyrisån norr om Tunaberg. Där den passerade ån fanns en hängbro som förmodligen inte var för allmänt bruk men som vi ungdomar tyckte var spännande att använda. Finns det någon dokumentation om denna hängbro.

  17. Karl Kling skriver:

    Och nu är det en ny, bredare bro med bredare vägbanor och g/c-banor på plats.

Trackbacks & Pingbacks

  1. Alla broar över Fyrisån, från Dannemorasjön till Flottsund - Scribo — perspektiv på närmiljön

Lämna din kommentar