Hagunda härads avrättningsplats
Hagunda härads avrättningsplats sedd från öster på väg mot Ramstalund.
Hagunda härads avrättningsplats sedd från väster på väg mot Uppsala.
Förra helgens vackra väder fick mig att ta en tur ut till Hagunda härads avrättningsplats. Det kanske inte är ett utflyktsmål som de flesta skulle ha valt en solig morgon men jag tyckte det var dags. Jag misstänker att de flesta som svischar förbi här inte känner till den.
Precis som med många andra gamla avrättningsplatser är den ganska osynlig idag. Landskapet såg antagligen annorlunda ut förr i tiden och idag försvinner de små kullarna när skogen tar över. I det här fallet finns det dessutom en tät granplantering i öster.
Avrättningsplatsen hittar ni längs väg 55 på vänster sida när ni kommer körandes från Uppsala mot Ramstalund. Ni hittar skogsdungen precis i efter Söderby golfbana. Det ligger en liknade skogsdunge strax före denna på en lite högre kulle. Det är lätt att ta fel så se till att ni pekar på rätt dunge när ni i blåser förbi här och berättar om er nyfunna kunskap.
Karta över Bärby ägor, 1738.
Karta över Navesta ägor, 1763. Stegelkärret.
Karta över Sätra rusthåll, 1793.
Nu till de äldre källorna. En karta från 1738 visar med en tydlig bild att detta var en avrättningsplats. Även en karta från 1763 visar detsamma. När vi sedan kommer fram till 1793 verkar det som om man öppnat en krog på platsen, självklart med namnet Galgkrogen.
Enligt en uppgift i ortnamnsarkivet skall denna krog ha varit en beryktad ”supstuga”. Det sägs också att ”spögubben”, det vill säga skarprättaren, bodde här. Nu är det svårt att kolla upp det så jag låter sanningshalten i detta bedömas av er läsare. Det fanns ett så kallat profossboställe i Navesta by, gård nr 2, vilket ligger en bit söderut. Jag undrar varför profossen skulle bo på krogen när han hade en egen gård?
Det står lite om krogen i kartbeskrivningen från 1793. Marken som tidigare var en avrättningsplats ligger inom Navesta rörgång (ägogräns). Den flyttades över till Sätra rusthåll med krogrörelse enligt en kunglig resolution från 1776. Det är ju möjligt att när det var slut på hängningarna öppnade skarprättaren en krog för att få in lite pengar.
När det kommer till namn hittar jag ”Huvudskalleplatsen” i Ornamnsarkivet. Det namnet dyker faktiskt upp på fler gamla avrättningsplatser så jag misstänker att det var en vanlig benämning på dessa.
På andra sida väg 55 hittar vi ett kärr med det passande namnet Stegelkärret. För den som inte vet vad stegling är kan ni läsa mer här på Wikipedia. Idag är det inte mycket kvar av denna vattensamling och resterna verkar ha blivit en privat badsjö.
Självklart trängde jag mig in bland snåren och här verkar döden leva kvar. Jag vet inte varför de ligger så mycket benrester från djur inne i dungen men de fanns överallt. Annars var det inte mycket att se. En liten blockrik höjd döljer sig inne bland träden men annars är det mest snår där inne.
Ekonomiska kartan 1951.
I södra delen av dungen går det att skymta en stump av den gamla landsvägen. Tidigare gick landsvägen söder om avrättningsplatsen. På kartan har jag ritat ut vägen och streckat avrättningsplatsen. Som ni ser var delar av den gamla vägen bortodlade redan 1951.Vägen fortsätter in på golfbanan där den fortfaran används av spelarna.
Länk till platsen på Google Maps.
Dela med andra:
kl. 13:29
Vägkarta 1797; visar både Eköpingsvägen fram till Ramsta och vägen från Flottsund
till Uppsala. Och Galgkrogen benämns här som du säger Sätrakrog. Inte många meter därifrån (innemot U-a) låg Sörbykrog.
kl. 13:30
glömde bifoga länken till historiska kartor /karta 1797
Länk till kartan.
kl. 13:46
Tack för länken till kartan. Jag snyggade till länken lite eftersom den inte ville radbryta.
kl. 22:38
Frågan är om profossen som bodde på Navesta nr 2 verkligen var bödel för Hagunda härad? Visserligen kunde en bödel i vissa sammanhang kallas profoss, men en profoss med eget boställe bör väl ha varit en militär profoss, alltså en underofficer/militärpolis. Jag har svårt att tro att han också fungerade som Hagunda härads bödel. Så det är fullt möjligt att det fanns en bödel som bodde på krogen och en profoss som bodde på sitt boställe en bit därifrån.
kl. 11:54
Har läst någonstans att här gick också Eriksgatan, kommer dock inte nu ihåg vem som skrev men jag tror det var en som ägt mark däromkring som gav ut en bok om detta för ett antal år sedan.
Skall rådbråka hjärncellerna men kanske någon annan därute kan?
kl. 18:47
Jomenvisst gick Eriksgatan där förbi. På Enköpingsvägen ut till Säva, sedan svängde den ner mot Ransta – Ölsta sedan avvikning mot Husby kungsgård och vidare mot Gryta-Salnecke- Örsunda.
På UNTJulnummer 1933 sid 15 och 16 finns lite om detta.
http://bookit.uppsala.se/services/servlets/services.servlets.ResourceDb?res_id=467&data_source=jdbc/bookit0
Scribo; nu blev det en lång länk igen. Hur gör man för att göra den kort och enkel?
kl. 20:56
Hej tommyO
Det där med långa länkar är inget problem. Jag rättar dem gärna ifall de inte radbryter. Jag ser det mer som ett estetiskt problem. Om man nu vill fixa snygga länkar så får man helt enkelt skriva in hela HTML koden i kommentaren. Brukar fungera på de flesta bloggar. Om man inte är helt säker hur det skall göras är det oftast enklast att strunta i det. Det är som sagt inga problem för mig.
Koden för att skriva in en snygg länk ser ut på följande sätt:
<a href="http://www.din-långa-länk.se">Text som skall ersätta länken</a>Klipp in din länk mellan citationstecknen och skriv din egen text mellan större än och mindre än tecknen som i exemplet ovan.
När vi ändå talar om kommentarer. Om man lägger in fler än två länkar en kommentar måste jag godkänna den innan den syns. Detta för att hålla undan de som spammar.
kl. 21:25
Enligt Ramsta sockens husförhörslängd 1787-1818 så fanns det både ”Profossbostället” och ”Profosstorpet” i socknen. Troligen så låg de inte alltför långt från varandra eftersom båda listas under ”Navesta ägor”. Jag har vid en snabbtitt inte hittat något som skulle peka på att det bodde en bödel på något av ställena, men jag har blivit nyfiken och jakten fortsätter…
Profossen var ju som tidigare sagts regementets/kompaniets ”polis” och det var också han som verkställde de olika kroppsstraff (spöslitning, gatlopp, trähästen m.m.) som soldaterna dömts till. Huruvida det även ingick att verkställa dödsstraff vet jag inte.
kl. 22:52
Min gissning är att Profossbostället var det boställe profossen innehade och troligen även var bosatt vid. Profosstorpet var antagligen ett torp under denna gård och arrenderades antagligen ut av profossen till någon annan.
Här finns det för övrigt mer information:
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/205/9250.html
Jag kan ha haft fel, civila (härads)profosser har funnits, men i fallet som nämns här är det helt klart frågan om ett militärt profossboställe (om man läser husförhörslängden för Ramsta):
I slutet av 1700-talet bodde på ”ProfossBostället vid LifRegementet” i Navesta by bonden Olof Mattsson (1759-) med familj, ”Herr QvarterMästaren Grandins Husfolk” rättaren Olof Ky…ling (1752-) med familj och bonden Isak Ersson (1771-) med familj. På bostället fanns alltså tre familjer men ingen profoss. Min gissning är antingen att profosstjänsten vid denna tidpunkt var indragen eller att profossen arrenderade ut sitt boställe till andra.
I ”Profosstorpet” som låg på Navesta ägor bodde vid samma tid torparen Anders Andersson (1754-) med familj. Vid Sätra krog (också på Navesta ägor, Sätra krog = Galgkrogen??) bodde trädgårdsmästaren Olof Aspegren (1737-) med familj och sedan trädgårdsmästaren Anders Norgren (1765-) med familj och så Daniel Hellsing (1744-) med familj (för honom nämns inget yrke).
Jag har svårt att tro att någon av dessa var bödel.
kl. 0:10
Jag håller med Anders – Ramstas befolking verkar inte ha varit särskilt våldsam av sig, möjligen med följande undantag som jag hittade i handlingarna från år 1779:
”Afsk[edade] Profossen Anders Granholm, 61 år, utöfvade fylleri och dryckenskap. Död den 22 april, begravd den 19 maj
Öfwerlastad af starka drycker blef han d. 20:e ut[—] på marken, där han låg till d. 21:e, då han hemfördes, och dagen därpå dog. Efter laga rannsakning och dom wid wederbörlig domstol, får han Christerlig begrafning.”
Enligt en kollega som forskat om indelningsverket på 1700-talet var det inte alls ovanligt att framförallt underbefäls- och officersboställen brukades av arrendatorer och att det i många fall inte bodde någon militär där. Inkomsterna från bostället användes då bland annat för att finansiera andra befattningar i rullorna.
kl. 22:33
Det kan mycket väl ha varit så att profosstjänsten kopplad till profossbostället i fråga var indragen och att arrendet användes för att finansiera annat inom regementet. Alternativt kan det ha funnits profoss, men att denne arrenderat ut gården och bodde någon annanstans. I det senare fallet borde dock detta kanske ha framgått i husförhörslängden, så jag gissar att profossbostället arrenderades ut direkt av regementet och att profosstjänsten i fråga var indragen.
Om det trots allt fanns en profoss kopplad till bostället i fråga vid den här tiden, så kan jag inte tänka mig att han också fungerade som bödel. Han var ju underofficer, alltså en man med någorlunda hög status, och skulle väl aldrig kunna tänka sig att extraknäcka som bödel.
Dessutom måste man tänka på att antalet avrättningar i Hagunda härad måste ha varit litet, kan tänka mig att det gick decennier mellan avrättningarna. Min gissning är att man hyrde in en bödel från Stockholm eller Uppsala när en avrättning skulle verkställas.
kl. 21:36
Jag har gjort en del forskning på skarprättarsläkter och kan bekräfta Anders antagande att profossen som bodde i trakten inte hade någonting att göra med Hagundas avrättningsplats, det var Uppsala läns bödel som skötte den sysslan. Som exempel kan nämnas Uppsalabödeln Gabriel Meijers order 1760 att avrätta en barnamörderska (ur Uppsala landskanslis diarier):
”1497 Ordres Til Skarprättaren Meijer i sam-
ma mål.
Som qwinspersonen Kierstin Olofs-
dotter ifrån Jerlåsa Sochn kommer
efter kongl. Maijts och Riksens höglof.
Swea hofrätts utslag at d. 20 näst-
[…] aug. för begångit Barnamord
på Hagunda härads wanliga afrätts-
plats at halshuggas och i båle brännas,
hwartil desutom han åttonde nästinstundan-
de October eller om Onsdag åtta da-
gar til ut[…] är; altså beordras
härmed Skarprättaren Gabriel Meijer, then-
na Execution öfwer Kierstin Olsdotter på
berörda dag och ställe behörigen at för-
rätta, hwarföre han sedan enligt kongl. Maijt
Taxa af d. 3 aug. 1736 har af Kronobefallnings-
man Jerling, efter mina til honom therom,
med mera, nu afgående Ordres, Tio dal.
Silfrmt emot qwitto at undfå, hwarjem-
te ock, likmätigt samma Taxa, Skarprät-
taren til och ifrån Executions platsen fri
skiuts på en häst af almogen bestås,
therutinnan så wäl, som hwad eljest til
thenna Executions förrättande kan erfor-
dras wederbörande Kronobetienter böre
honom, wid erfordran promt til handa
gå, samt al nödig handräckning meddela.
Upsala Slott d. 27 September 1760.”
kl. 21:25
Hej och tack för intressant information från ert galgkrogsforskande. Jag ser med tillfredsställelse att vi både kan ge och ta från varandra. Här är min text om Sätra krog/Galgkrogen
Sätra krog/Galgkrogen. Ramsta sn, Hagunda härad. 6633500-1593520.
En serie kartor redovisar bebyggelseutvecklingen på denna plats. Två Navestakartor 1694 och 1763 visar ingen bebyggelse på platsen. Däremot berättar 1763 års karta att det är Hagunda härads afrättsplats. 1793 års karta visar krogtomten med stuga och texten Galgkrogen. Det ligger väster om sockengränsen norr om vägen, inom Navesta bys rågång, men är kronomark som förr varit avrättningsplats, står det i beskrivningen. Funktionen som avrättningsplats upphörde 1773. Anders Johan Blomberg på Sätra Rusthåll begär att få inrätta och bedriva krognäring, vilket landshövdingen beviljar den 24 maj 1776 med motiveringen att ”denna ringa plats… är en kronans tillhörighet, som efter omständigheterna kan disponeras” . Blomberg får alltså disponera så stor plats han behagar, så länge herrar Compagnie Cheferna därvid inte har några invändningar. På detta följde ett utminuteringsbrev daterat 13 maj 1776 där landsfiskalen ålades accis på 60 kannor brännvin. År 1781 deklarerar han sig villig till 60 kannor, men taxeringsmännen sätter ner det till 30 kannor. I samband med krogtaxeringen 1791 åtar sig Överstelöjtnanten Ehrengranat accisen för Sätra krog. Innehavare av krogen förefaller nu vara Anna Christina Brandt, änka efter häradshövdingen Brandt . År 1797 heter stugan Sätra krog och är inritad exakt på sockengränsen och hörde till Sätra rusthåll som ligger 1 kilometer från krogen . Den före detta avrättningsplatsen är tvistig mark mellan Navesta och Sätra, vilket blir föremål för kartläggning 1801. På den kartan är krogstuga och Grindstuga ännu i behåll. Slutligen finns Laga skifteskartan för Navestad 1864, där den gamla avrättningsplatsen är helt obebyggd, men nu tillhör Navesta . Skarprättaren uppges ha varit bosatt i Navesta by , vilket stämmer med 1763 års karta där 3/8 mantal är Profossboställe under Kongl. Lifregementet.
Gränsen mellan byarna och socknarna justerades i samband med laga skiftet, så att de tidigare märkliga utbuktningarna i byagränserna försvann. Några bestämda bebyggelserester går inte att identifiera på grund av uppodling och skogsplantering. En stensamling i skogen anses vara grundrester. Cirka 100 meter av den äldsta vägen förbi krogstugan är fortfarande identifierbar, men för övrigt är även vägen uppodlad.
Illustration/Foto: galge från karta Ramsta sn 4:2 Bärby.
SLUT
Jag deltar gärna vidare i kunskapsutbytet om så önskas.
Stefan