Galgbacken i Uppsala

Två kartbilder från 1600-talet, avrättningsplatsen vid Galgbacken är markerad

Se vad jag hittade på två gamla kartor från 1600-talet. På den första från 1699 ser vi en galge och texten ”Justitia platz” och på den andra, som troligtvis är något äldre, hittar vi också något som liknar en galge bredvid landsvägen. Platsen heter Galgbacken och ligger i norra Svartbäcken.

När jag upptäckte detta tänkte jag att ond bråd död har ju alltid engagera folk och det borde finnas mängder med information om platsen. Efter ett antal timmar bland luntorna på Upplandsmuseet och Stadsarkivet kan jag bara konstatera att jag hade fel. Någon menade dessutom att platsen aldrig används som avrättningsplats men jag vill påstå att kartorna motbevisar detta. Riksantikvarieämbetets Fornsök tillförde inget utan man pekar bara på att det finns ”fornlämningsliknande bildningar” i området. Efter en kort vända runt åsen, tyvärr utan kameran, så upptäckte jag både kullar och högar bland träden. Det skulle vara spännande om detta var gamla gravar men eftersom Galgbacken har används som grustag under lång tid så gissar jag att det mesta är rester från denna verksamhet.

I boken ”Uppsalas gatunamn” hittar jag faktiskt några rader om Galgbacken och här nämner man att den siste som avrättades här var den ökände Dalpelle. Det var även Uppsalas sista offentliga avrättning och skedde i mars 1849. Om ni vill läsa mer så finns det finns faktiskt en intressant webbsida om Dalpelle. I UNT:s Julnummer från 1939 skriver rådman K. W. Herdin om händelsen.

Tidigt på morgonen fördes Per Andersson ut till ”den utom Svarbäckstull belägna avrättsplatsen”, vilken enligt skifteskartan för år 1849-1850 är utmärkt med namnet Justitieplatsen på Galgbacken. Den livdömde var enligt tidningarnas utsago mycket välberedd, lugn och visade, ehuru djupt uppskakad, ännu i sista ögonblicket den mest förvånande sinnesstyrka. Själv avtog han ”fracken” och uttalade med ljudelig stämma till de omkringstående 3 à 4.000 åskådarne ett farväl och en varning att icke beträda samma väg som han.

Något jag reagerade över när jag läste texten var mängden folk som följde halshuggningen. Uppsala hade runt 7000 invånare på 1850-talet så de måste ha gått man ur huse för att följa händelsen. Jag hade också velat visa kartan som nämns i texten men den gick inte att finna.

Här hittar ni Galgbacken på Google Maps.

Det här blev en dyster bloggpost men jag får väl skylla på den långa vintern.

Dela med andra:

Facebook  Twitter  Bloggy 

15 kommentarer

  1. Bo skriver:

    Jag blev mycket glad när jag läste den här texten, för då behöver jag inte skriva den själv. Jag läste Göran Lagers bok ”Döden i skogen” förra året och där saknas galgbacken i Uppsala och jag hade planerat att kolla upp den själv under våren. Men nu behöver jag inte göra grundarbetet.

    Precis som du skriver saknas galgbacken som just galgbacke i RAs databas och det är lite oroande. Vad jag förstår var regeln att lämningarna efter de avrättade grävdes ner på platsen efter en tid. Det skulle kunna betyda att det fortfarande finns lämningar kvar där. Att platsen inte är mer utmärkt i databasen tyder på att ingen har intresserat sig för vad som finns där. Det skulle kunna leda till att de stackare som avrättades kan utsättas för ett nytt övergrepp (eller är det för starkt) om byggplanerna för galgbacken sätts i verket utan att lämningarna tas om hand om de fortfarande finns kvar i marken. Först avrättade och nu bortschaktade. Jag hoppas det inte blir så.

  2. Scribo skriver:

    Jag är faktiskt själv lite förvånad över att det fanns så lite information om Galgbacken och det går ju bara att spekulera i varför. Kanske ville man inte skylta med att den största delen av stadens vatten pumpades upp ur en gamma gravplats? Sedan man började nyttja åsens vatten i slutet på 1930-talet så har man kanske inte velat hitta något i backen och därför har man inte grävt i det syftet. Haha, nu lät jag som värsta konspirationsteoretikern.

  3. Robert skriver:

    Hej,

    Kommer förbi lite väl sent men här är mitt bidrag i alla fall.
    Jag är förvånad över den angivna platsen för galgbacken. Jag har sprungit Röborundan under många år, första gången redan 1972 och fortsatte tills omkring 1990. Och galgbacken har alltid refererats till en annan plats än den som här omtalas, närmare bestämt nära den gamla E4:an, backen närmaste tunneln under E4:an där Swedenborgsgatan slutar.

  4. Scribo skriver:

    Hej Robert och välkommen hit.
    Intressant men jag undrar om det inte har skett en förväxling. I de kartor jag gått igenom där det funnits något namn så har platsen jag markerat som Galgbacken också hetat så. Den kulle du hänvisar till kallas idag för Lötenkullen. Nu vet jag inte hur länge den har hetat det men jag har inte sett något annat namn på den. Visst är det möjligt att hela området inklusive Lötenkullen någon gång har kallats för Galgbacken men det är inget jag stött på.

  5. Shirin skriver:

    Hej!
    Vet du om att området där Galgbacken ligger ska bebyggas? Åsen kommer att till stora delar omvandlas till park och parken som kallas Apladalen kommer att försvinna. Kul för oss som bor i närheten när ännu ett grönområde försvinner.

    Mer info på:
    http://kartor.uppsala.se/scripts/hsrun.exe/extwebb/dynamiskt2/MapXtreme.htx;start=HS_detaljplandetalj?diarieNR=20092&diarieAR=12&diarieDL=1

  6. Scribo skriver:

    Hej Shiri
    Jo jag har faktiskt sett att man skall bygga där. Nu är det fortfarande under samråd och inga beslut har tagits. Det går alltid att skicka in invändningar. Om det ändå slutar med att att man bygger så hoppas jag att man undersöker området noga. Normalt grävde man ner de avrättade runt galgen så det är inte omöjligt att det går att hitta rester av detta.

  7. Shirin skriver:

    Jodå Uppsala universitet har Dalpelles skalle i sitt förvar och benresterna ligger nedgrävda i åsen men det anses inte räcka för att bevara åsen som den är nu.

    Parken heter tydligen Apladalen i folkmun förresten!

  8. Shirin skriver:

    Eh såg inte att jag skrivit om parken innan, ska sluta tjata om den.

    Väldigt trevlig och intressant blogg, tack för det!

  9. Scribo skriver:

    @Shirin. Intressant att den fått ett namn och tack för informationen. Namn som är sprungna ur folkmun är alltid kul att ta del av och dokumenteras allt för sällan. Apladalen är vackert och jag undrar vad namnet kommer ifrån? Om jag inte missminner mig finns det väl några äppelträd i parken?

  10. bj.Katren skriver:

    Hur kan dom missa en så betydelsefull plats ? Det som är ännu mer förbryllande är att i stockholm är det samma sak galgbacken strax utanf skanstull (Tror Riksantikvarieämbetet låg vid pallandersgatan men dom är inte säkra på saken trots det har dom satt upp en skylt på platsen) Jag har däremot hittat en plats som icke finns utmärkt på gamla kartor ,det är en kulle på ca 7-10 meter bestående av stenblock allt är format som en kub och nedanför går en stenmur som nu är ca en meter hög ,på ena sidan kuben är det som em en urgröpt ränna ner den är precis i mitten på denna plats ! Jag är säker på att detta är en galgbacke så ska kontakta riksantikvarien om detta ! mvh Björn Katren

  11. Mats A skriver:

    Hej

    Bor precis vid Vattenverket på Swedenborgsgatan,fruns släkt är 4rde generationens Svartbäcksbor och backen precis ovanför pumpstationen har alltid kallats Galgbacken enligt svärfar.

    Hälsningar Mats

  12. Ann-Marie Lissmats skriver:

    Hej bäste bloggare!

    Hittade din blogg men jag ser att det gått en tid sedan du skrev det här inlägget. jag hoppas ändå att du har möjlighet att svara på mina frågor. Det var väldigt intressant att läsa och se kartan över Galgbacken där avrättningarna gjordes. Jag bor i Färnäs, Mora och håller på med en artikel om ”Dalpelle”. Dalpelle hette egentligen Djos Per Andersson och var född 1814 i Färnäs och var den sista att avrättas i Uppsala. Den 28 mars 1848 halshöggs han på den Galgbacken i Uppsala den plats som du hittade på de gamla kartorna från 1600-talet. Jag har sökt att få tag i texten där Rådmannen skriver om händelsen vid tiden för avrättningen. Kan jag ta delar ur texten till min artikel? Hoppas du kan hjälpa mig annars att hitta artikeln hans skrev då.

    Mvh
    Ann-Marie Lissmats Färnäs

  13. Scribo skriver:

    Hej Ann-Marie
    Jag har nu skickat Julnummret med rådman K. W. Herdins text till dig.

  14. tommyO skriver:

    Julnummer i olika skepnader finns det tydligen. Var ner på biblan/Fyriskälla för att titta i ett av UNTs Julnummer. De är nämligen bortplockade för tillfället men återkommer när det blivit flyttade till en annan webbleverantör. Hittade dock ej det jag ville ha , vilket berodde på att det finns Julnummer av Uppsalatidningen också.
    Hade jag inge aning om.

Trackbacks & Pingbacks

  1. Galgbacken i Uppsala, del 2 - Scribo – perspektiv på närmiljön

Lämna din kommentar