Scribo — perspektiv på närmiljön

Längs med Östunagatan, bakom bryggeriet Holmen och Bil 3:an, ligger ett hus som ser ut som om det är på väg att rivas. Jag är inte helt säker på att man faktiskt skall riva det men det kändes ändå som det var läge att börja rota lite. Det visade sig att byggnaden hade en väldigt brokig historia. Jag hade önskat att jag hade kommit närmare huset för det brukar alltid finnas små kul saker att fotografera i gamla industribyggnader. Denna gång gick det inte för området är omgärdat av ett högt staket.

Byggnaden mot gatan uppfördes 1939  åt Uppsala läns hushållningssälskap, TBC-avdelningen. Här startade man en vaccinfabrik åt jordbruket. Arkitekten var en herre vid namn Olov Stylin. 1944 bygger man ett hisstorn på gårdssidan på fabriken.

1954 tar Riksglass över fabriken och man uppför då gavelbyggnaden till vänster om hisstornet (nedre bilden). Det framgår inte om man faktiskt tillverkar glass här eller om det bara fungerade som ett lager. Några år senare inrättas ett livsmedelslager i en del av byggnaden.

På 1980-talet fanns här kontor och kurslokaler och i gavelbyggnaden huserade en karateklubb. Det som saknas på mina bilder är en funkisgavel med runda hörn som stod framför hisstornet. Den uppfördes som kontor 1955 men är tydligen redan riven.

Den gula baracken på tomten som ni ser delar av uppfördes 1959 och byggdes om 1970. Det som är intressant är att på samma plats låg en barack som tillhörde Svenska Gummiforskningslaboratoriet. Den den skall ha funnits här redan 1944, under slutet av andra världskriget. Man hade länge försökt tillverka syntetiskt gummi eftersom vanligt gummi var en bristvara under kriget. Nu har jag ingen aning om denna lokal var en del i denna forskning men det var vår kände Uppsalaprofessor och nobelpristagare Theodor Svedberg gick i spetsen för denna verksamhet.

Ja vad säger ni? Med lite bakgrundsfakta tycker jag att det anonyma huset blev betydligt intressantare…

Huset på Google maps.

Som ni ser har inte mycket hänt på snöhögsfronten. Den ser likadan ut som när jag var här för en månad sedan. Möjligtvis är den skitigare eller rättare sagt sanden som följde med snön har börjar samlas på ytan. Eftersom jag är vuxen och tycker att det är fjantigt att klättra omkring på snöhögar så offrade jag mig för att ni skall få se på utsikten ;)  Haha, i samma ögonblick som jag bestämde mig för att fota snöhögen visste jag att det inte fanns något som kunde stoppa mig.

Utsikten var riktigt bra men det var skräpigt där uppe. Jag misstänker att det blir värre, det som göms i snö…

Gammal bild när min hylla med böcker om Uppsala lossnade från väggen. Den har utökats med minst 15 böcker sedan dess.

Som ni säkert märkt har jag inte varit jätteaktiv med att publicera nya inlägg. Jag har däremot tagit mig tid till att börja bläddra i min hyllmeter med Uppsalaböcker. Det har gjort mig uppmärksam på ett fenomen som gör mig lite ledsen. Precis som rubriken säger upplever jag att en del av vår historia håller på att försvinna.

Jämför man nya böcker med äldre från till exempel mitten på förra seklet är skillnaderna stora. Författarna verkar ha varit mycket friare förr utan att för den delen tumma på bevisen. Båda rabblar upp fakta, statistik och källhänvisningar men sen slutar likheterna. Meningar som börjar med ”Det berättas att…” eller ”Kan det vara möjligt att…” hittar man inte i nya verk. Ord som vacker, fantastik eller enastående verkar dessutom numera vara helt bannlysta. Det som är riktigt tråkigt är att detta även genomsyrar lite friare texter. Jag vet inte om orsaken är att man är rädd för att inte uppfattas som professionell men resultatet är ofta urtrist.

Det är helt korrekt att man skall dra sina slutsatser från det man kan bevisa. Det jag tycker är tråkigt är att man många gånger helt utelämnar det som är lite tveksamt som om det aldrig har funnits. Texterna är ofta som små koncentrat av information och mycket av det där som sätter in händelserna i historien saknas. Om någon skulle försöka sammanfatta Uppsalas historia enbart från de senaste böckerna skulle det bara bli en rad med årtal. Jag vill påstå att detta gör att delar av vår historia sakta men säkert kommer att glömmas bort.

Jag vet att när man letar efter fakta sitter man ofta med en hel del lösa trådar och saker som spretar. Tänk om det blev praxis att varje avhandling skulle innehålla ett kapitel med detta så att andra kunde leta vidare. Jag lovar, det vore det första jag skulle kasta mig över :) Nåja det är sol ute så jag skall inte sitta här och sura. Det finns ju tack och lov antikvariat man kan botanisera i.

Ortnamnsregistret… vilken fantastisk guldgruva detta är. Jag misstänker att många redan klickat runt i detta register. Det brukar dyka upp när man söker på udda saker men jag undra om alla förstått vad det är man hittat. Jag skall erkänna att det tog ett tag innan jag själv förstod nyttan med det. Problemet är att registret inte är speciellt publikfriande och det krävs lite grundkunskaper.

Vad innehåller Ortnamnsregistret?

Namnet säger väl allt men i mycket korta drag fungerar det så här. På institutet sitter man och går igenom gamla dokument. När det dyker upp ett ortnamn eller en plats i en text försöker tolka och placera in namnet geografiskt. Platsen, namnet, uttalet och en hänvisning till källan skriv sedan in i små arkivkort som sorteras sockenvis. Det är dessa arkivkort man nu hittar på nätet. Ortnamnsregistret är faktiskt världens största ortnamnssamling med 3,7 miljoner inskannade kort!

Ovanstående kort är en av 84 träffar på ”Ulva” i Bärlinge socken. Det visar det äldsta omnämnandet av vadet som verkar vara 1329. Som ni ser är korten lite kryptiska men det finns en guide och en förkortningsordlista på hemsidan. Just i detta fall går det faktiskt att hitta en översättning av hela texten eftersom det den ligger i Svenskt Diplomatarium (SD). Hur det fungerar får jag förklara i ett annat inlägg eftersom jag inte är helt överens med det arkivet ännu. Här har ni en länk till originalet.

Vilken nytta kan jag ha av Ortnamnsregistret?

Skriver man om en bygd är det självklart här man skall börja. Med en enkel sökning kan man hitta alla gamla källor som nämner platsen. Personligen har jag använt registret mest när jag försökt hitta namn på gamla vad, källor och broar. Möjligheterna är dock oändliga. Har du ett namn men ingen plats är det här du skall börjar leta. Jag har till och med använt registret när jag försökt tolka gamla kartor. Genom att jämföra träffar ur registret med kartan går det att oftast att reda ut en krånglig handstil. Kombinerar man register med Historiska kartor och Fornsök brukar man komma ganska långt ifall man är ute efter information. Det mesta jag skrivit om har jag kollat upp i dessa tre register. Ofta är det Ortnamnsregistret som fixar den sista pusselbiten.

Det som gör detta register så fantastiskt i mina ögon att det innehåller mer än bara klassiska ortnamn och referenser. Här hittar man namn på ängar, åkrar, gravhögar, åar, smeknamn på byggnader och gårdar och mycket mer. Det är riktigt spännande att bara klicka runt bland alla konstiga namn och se vad som dyker upp.

Hur gör jag för att söka i Ortnamnsregistret?

Det första är att välja län (1). Sedan är det bara att göra en fritextsökning i fältet ”Ortnamn” (3). % före ordet betyder att det kan vara bokstäver eller ord före sökordet och sätter du % efter sökordet så är det tvärt om. Det går självklart att sätta ett % både före och efter om man är osäker. I fältet ”Lokal” (4) kan man söka på klassificeringsord som äng, byggnad, vad, bro, osv. om man vill. Det tar ett tag innan man får kläm på dessa ord men det går ju att använda % även här. Jag rekommenderar alla att försök att minska sökningen genom att specificera socken (5). Registret är långsamt och blir det stora sökningar tar det en evighet att få upp resultaten.

Som jag nämnde tidigare går det att klicka runt bland alla namn i en socken. Då får ni klicka på länken ”sök i sockenlistan” (2) på registrets startsida. Sök på socken (6) och ta sedan fram hela tabellen genom att klicka på pilen längst till vänster (7). Det är här man kan hitta massor av kul namn. Den lilla pilen till vänster finns i alla sökresultat även när ni söker på enskilda ord.

Länk till Ortnamnsregistret
Länk till Användarguiden

Glöm inte bort min guide om hur man hittar sockennamnen. Ut och sök efter något du inte redan visste :)