Planket vid södra slottstornet
Del av målning av Carl Abraham Rothstein (1826-1877).
Jag letar efter och tittar väldigt ofta på gamla bilder av Uppsala. Det finns i princip inga fotografier på Uppsala före 1860 så vill man se mer av den äldre staden är det konsten som gäller.
Om man skärskådar några tavlor av Uppsala från början av 1800-talet kan man se att det pågår något vid foten av slottets södra torn. Jag har länge funderat på vad detta kan vara? Vid en första anblick ser det ut som om det är någon form av reparationsarbete och min första tanke var att man försökte stadga upp tornet på något sätt.
Del av litografi av Elias Fredrik Martin (1804-1854).
Nu visade det sig att jag hade helt fel. Det södra tornet användes som stadens fängelse möjligtvis från slutet av 1700-talet samt under 1800-talet. Det är inte förrän 1862 då det nya cellfängelset vid Dag Hammarskjölds väg slår upp portarna som man lämnar hålorna på slottet. Det jag tyckte såg ut som reparationsarbete är egentligen ett högt plank. Det skapade en fånggård där de intagna kunde gå ut och få en nypa frisk luft.
En annan intressant bild är från någon gång i mitten av 1700-talet? Här saknas det södra tornet. Man får väl anta att det är ett resultat av den stora stadsbranden 1702.
Del av väggmålning. Konstnär okänd, 1700-talet.
Ja se där, alltid lär man sig något nytt.
Dela med andra:
kl. 11:23
Du skriver att det i princip inte finns några fotografier på Uppsala före 1860. Visst stämmer det, men det finns (minst) två fantastiska fotografier från ca 1845, det ena är taget från öster (ungefär från där konserthuset står i dag, det andra från slottsbacken ner mot domkyrkan. På dessa bilder får man verkligen känsla av vilken liten stad Uppsala var före industrialiseringen och urbaniseringen. Större bruksorter måste ha tätt sig som Forsmark eller Lövstabruk måste ha tätt sig mer storslagna än Uppsala före 1800-talets mitt. Frågan är om de inte också i något fall var mer folkrika…
kl. 21:41
Hej Anders, har du några länkar eller referenser till bilderna? Jag har säkert sett dem tidigare men kan inte påminna mig om när. Det vore kul att se dem igen.
kl. 23:04
Hej! Här är den ena bilden från 1845:
http://sphotos-g.ak.fbcdn.net/hphotos-ak-frc3/t31.0-8/1421142_630164057031724_1261091289_o.jpg
kl. 2:45
Tack Anders. Den där bilden hade jag inte sett tidigare.
kl. 10:34
Hej! Båda bilderna på Uppsala från 1845 finns att se på Upplandsmuséets pågående utställning ”Människan och staden”.
kl. 14:34
Hej igen!
Den här kommentaren har eg inte alls med fängelseslottsgården att göra (även om det var en udda o kul grej).
Däremot kom jag att tänka på en sak aprpå din mening om att titta på gamla Uppsala-bilder, nämligen ett märkligt torn som stod på Östra Ågatan. Kika tex på http://www.upplandia.se/bilder/Uppsala/Uppsala%20-%20Vykort%20%20%C3%96ster%20om%20Fyris%C3%A5n/slides/Uppsala%20-%20%C3%96stra%20%C3%85gatan%201921.jpg och http://www.upplandia.se/bilder/Uppsala/Uppsala%20-%20Vykort%20%20%C3%96ster%20om%20Fyris%C3%A5n/slides/Uppsala%20-%20%C3%96stra%20%C3%85gatan%201921%20(2).html
Vet du, som verkar ha koll på ett och annat i Uppsala, vad det var och när det byggdes/revs? Min enda gissning är att det är ett gammalt telefontorn, som det i Sthm som brann ned på 50-talet (tror jag).
kl. 23:45
Det är helt korrekt ett telefontorn, ägt av Stockholms allmänna telefoni AB. Svårt att veta när det är taget men det fanns en hel del telefontorn i Uppsala i början av förra seklet. Finns mer att läsa i ”Uppsalas tekniska historia, 1995” utgiven av Stadsarkivet.
kl. 23:08
Hej Scribo, tack för en fantastisk hemsida om Uppsala! Angående Uppsala Slott, jag gick nerför grusgången nedanför Carolina, bredvid Drottninggatan, och såg upp mot slottet. Där syns en rygg i gräsmattan, som jag tolkar som en gammal vägbank, en infart till slottet, innan den nuvarande byggdes (närdå?) Se bild på länk:
http://www.panoramio.com/photo/118177588
kl. 16:42
Staffan : Gammal infart till slottet före nuvarande infarter är det knappast även om det är en gammal vägbank.
Slottet påbörjades i mitten på 1500 talet. Efter storbranden 1702 förföll det några årtionden för att börja återuppbyggas i mitten på 1700talet. Hela tiden har det nog bara funnits två infarter.
Den södra infarten kommer via en av ”linjalvägarna” för de som kom vägen över Flottsund och går till ”kung Jans port”. De som hade ärenden till Staden vek av ner till ”Slotts Tullen” som låg nedanför slottet.
De som kom västerifrån (Enköping, Västerås mm) hade infart via Fjärdings tullporten som låg ungefär där Carolina nu ligger, och därifrån ”Drottning Kristinas väg” upp till slotten.
Området runt slottet verkar till en början ha hållits ganska ren på växtlighet av försvarstaktiska skäl men har sedan 1700 talet och återuppbyggnaden blivit trädplanterat.
Men givetvis så kom det folk även norrifrån via Svartbäckstullen och Gamla Uppsala samt söderifrån via Kungsängstullen eller Sätunatullen. I långa tider var det ju vägen via Falebro som var Stockholmsvägen eftersom överfarten vid Flottsund begränsade framfarten.
Om dessa skulle upp till Slottet så tog de säkert vägen ner från staden upp över den vägbank som du såg. Likaså skulle ju folk ner från slottet till staden. På stadskartan från 1858 finns den och ett flertal andra vägar/stigar utmarkerade
Beträffande den bit av DagHammarskjöldsväg som nu går framför slottet och ”klyver” Botaniskaträdgården så är den inte så gammal. Det sägs att den kom till när man skulle frakta sten till bygget av Carolina i början på 1800talet. Vägen drogs fram över den näst nedersta trädgårdsterrassen.
Men till sist : vem var Kung Jan??
Är det någon som vet?
kl. 18:56
Tommy: Kung Jan = Johan III. Det står så på en informationsskylt söder om södra portalen utanför Sturevalven. Kung Jan var en folklig benämning.