Dekanhuset, den där kostiga stolpen
När jag vandrar runt i Uppsala upptäcker jag ständigt nya saker som väcker mitt intresse. Man får väl säga att det är en av orsakerna till att den här bloggen överhuvudtaget existerar. Nyfikenhet är trevligt men när svaren inte dyker upp känns det ibland som en förbannelse.
Stolpen utanför Dekanhuset vid Odinslund är precis en sådan tingest som jag inte kan sluta fundera på. Som ni ser är den formad som en kräkla med ett rovfågelshuvud i slutet av spiralen. Det som gör att jag inte kan släppa tanken på den beror på de där krokarna som fågeln håller i munnen. Det betyder att den kan vara något mer än bara en fin stolpe. Visst, det är möjligt att man bara hängde upp lite pelargoner här när det var fest men det skulle till exempel kunna vara en belysningsstolpe.
Dekanhuset före 1830 med sina förrådsflyglar. De revs i samband med att byggnaden gjordes om till skola. Det lilla huset framför Dekanhuset är Odens brunn eller Biskopspumpen.
Katedralskolan (Dekanhuset) 1842. Barnen leker på skolgården.
Stolpen tillkom med stor sannolikhet i samband med att man byggde om Dekanhuset till skola på 1830-talet. Om man spånar vidare på tanken att det är en belysningsstolpe så bestod gatubelysningen vid den här tiden i huvudsak av oljelampor. Gasbelysningen kom inte förrän runt 1860 och elen långt senare. Tänk om detta är den enda bevarade stolpen i Uppsala som var avsedd för rovoljelampor. Visst skulle det vara spännande? Antagligen är det bara önsketänkande men man vill ju vara säker :)
Jag har talat med flera insatta personer men inte blivit speciellt mycket klokare. Nu är det kanske inte så konstigt då ingen av dem ens förstod vilken stolpe jag pratade om. Jag har även försökt få fram byggritningar till skolan. Min förhoppning är att de skall avslöja mer om stolpen. Tyvärr har varken Statsarkivet eller Fastighetsverket något i sina arkiv.
Nåja, svaret dyker säkert upp när man minst anar det. Fram till dess får ni gärna hålla ögonen öppna. Det är kanske någon som läser detta och kan se om ritningen finns i Carolinas eller Upplandsmuseets samlingar. Jag kommer säkert att hitta dit så småningom ifall ingen annan gör det.
Dela med andra:
kl. 10:21
Helt klart har något hängt i den… Jag tänkte först att det hängande då borde stött i den underliggande spiraldelen, men ser när jag tittar närmare, att det sitter några runda bultar där, alldeles nedanför örnhuvudet. Skummelt. Jag väntar med spänning på förklaringen.
kl. 17:09
Jag har också funderat på de där bultarna och jag bör väl namna att det sitter två till på andra sidan. Tänk er en lampa som hängde i två pinnar med öglor i toppen. Då skulle man kunna haka i öglorna i krokarna och sedan klämma in pinnarna mellan bultarna på var sin sida av spiralen. Det gör att lampan inte kan gunga hit och dit i när det blåser men är ändå lätt att sätta upp och plocka ner. Det här är rena spekulationer från min sida. Jag har aldrig sett en lampa med den konstruktionen men det borde fungera :)
kl. 21:02
Jag blev ju sådär sjukt intresserad, som vanligt, och har suttit och googlat dryga timmen på allt möjligt. Jag hittade en uppsats om gatubelysningen i Falun och där hittade jag något som liknar lite grann den vackra Dekanhusstolpen, en ”båglampsstolpe”. En liten bit på väg mot gåtans lösning? Länken nedan är till den sidan. Intressant läsning. I min vidare ”googling”, så hittade jag en föreläsning på Arkivcentrum:
Onsdagen den 15 februari, 2012
Erik Lindblad
Stad i ljus. Om gaslyktor och kandelabern på Stora
torget.
Välkomna till Arkivcentrum
von Kraemers allé 19, Uppsala
Föreläsningssalen, plan 3
Tel. 010-476 84 00
Fri entré, vi bjuder på enklare förtäring (www.riksarkivet.se)
http://dalea.du.se/theses/archive/14067f23-2a76-428e-8a4b-233eedf6815c/94c0db03-3402-4932-a8eb-31523c6c840d.pdf
Denna Erik Lindblad kanske vet mer?
Håller med Mira, väntar med spänning!!! Gott slut och Gott Nytt År!
kl. 22:46
@Maria. Visst är det intressant och tack för länken! Jag skall självklart försöka reda ut detta även om jag känner mig lite osäker på om det lyckas. Hur som helst är det lite av tjusningen med detta rännande runt saker i Uppsala, man vet aldrig vad man kommer att stöta på och om mysteriet blir löst eller inte. I detta fallet tror jag att jag läst allt som finns på nätet om argandska lyktor och verkligen försökt hitta bilder och annat som kan ge en förklaring. Jag skall dock vara ärlig och säga att jag är tveksam om jag kommer att hitta en lösning.
kl. 19:39
Om jag inte missminner mig påminner lyktkrokarna på universitetshusets sydostgavel ganska mycket om Dekanhuskroken, trots att de är väggfasta. De lyktor som dessa krokar bär upp är idag elektrifierade, men när huset färdigställdes år 1887 måste de ha drivits av gas eller fotogen, troligtvis det senare då universitetet varit ökänt frikostigt när det gällde det nya husets uppförande och drift.
kl. 12:57
Jag menar givetvis ”troligtvis det tidigare” i inlägget ovan. Fotogenlyktor skulle absolut inte passat universitetshusets framtoning eller tidsepok.
kl. 19:41
Jo det finns lampfundament/fästen på Universitetshusets vägg
se: http://goo.gl/maps/flD5h
men de är väldigt dekorerade. Inte alls samma stil som ”Kräklan”
Även Gamla Gillet har liknande lampfästen se: http://goo.gl/maps/Ms4iA
I Stockholm finns lampor utanför de två entreerna till Stadion på Valhallavägen
se : http://goo.gl/maps/G2cY3
Universitetslamporna hänger i kraftiga krokar och de andra tror jag sitter fast direkt i kättingen.
Men fortfarande finns inga belägg för att det funnits lampor på ”Kräklan”. Har själv varit på Biblan,+ UpplandsMuseet , samt försökt fråga på Carolina
Men ingen kan hitta eller tipsa om mera info.
kl. 11:56
Det är sant att universitetshusets lyktkrokar är långt mer dekorerade, men jag hävdar fortfarande att de har samma grundläggande form. Då denna typ av krokar som du själv påpekat uppenbarligen använts som lampfästen på flera olika fasader från 1800-talets andra hälft tycks lyktteorin vara det enda rimliga, trots att några bildbevis inte tycks finnas.
kl. 5:23
Detta med lyktstolpens utformning tror jag är en återvändsgränd. Formen av en kräkla verkar ha varit en vanlig utformning av stolpar, till och med lamporna runt studenternas idrottsplats var formade som kräklor på 1910-talet. På den här bilden syns kräklan tydligt men saknar lampa. Jag har dock sett liknande bilder där lampan finns med men nu hittade jag tyvärr inte dem. Jag tror inte att lösningen på mysteriet finns här utan vi måste söka oss längre tillbaka.
http://art.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?file=12719
kl. 18:36
Idag (9/juli-15) gick jag förbi Dekanhuset och den där eländiga ”Kräkel-stolpen” som Scribo skrev om för drygt 3 år sedan. Fortfarande olöst problem – kanske någon nytillkommen läsare har någon idé ?
kl. 12:23
Hej tommyO. Ja, det har varit ovanligt tyst. Jag brukar få tips om saker men just den här stolpen fortsätter att vara en gåta.