Viby by, en oskiftad klungby
För ett tag sedan besökte jag en radby och tänkte att det kunde vara kul att se en annan variant av bystruktur. Denna gång gav jag mig iväg till Viby by strax norr om Sigtuna som är en oskiftad klungby. Vad som kännetecknar en sådan by är att husen ligger spridda utan någon egentlig ordning och det är landskapet som fått bestämma dess placering.
Som jag tidigare berättade i mitt inlägg om Huddungeby radby så splittrades de flesta byarna under de skiftesreformer som genomfördes på 1700- och 1800-talet. Orsaken till att Viby by inte drabbades av samma öde berodde på att all mark tillhörde Venngarn. De som bodde i byns gårdar var torpare och ägde ingen mark som behövde delas upp.
Ett litet tips är att besöka Ekeby by som ligger närmare Uppsala. Den är visserligen ingen klungby utan en radby men den är sagolikt vacker och helt unik med sin bevarade ringgata.
Viby by har en lång historia som troligtvis började redan på 1100-talet. Man har hitta murrester i byn som man misstäker är ett klosterbyggnad. Enligt en källa skall några munkar ha börjat resa klostret 1164. Tyvärr blir det inte långvarit för tjugo år senare flyttar man det till Julita gård i Södermanland.
På 1500- och 1600-talet bestod byn av tre gårdar vilket hade vuxit till åtta på 1700-talet. Husen som vi ser idag är från 1700- och 1800-talet.
Klungbyn var den bystruktur som var vanligast i mellansverige innan skiftesreformerna. Trots det är Viby by unik i Sverige eftersom den är bevarad i sin helhet. Byn blev statligt byggnadsminne 1940.
Dela med andra:
kl. 17:08
Intressant att det finns byar som bevarats oskiftade. Ungefär så här såg det mesta av bebyggelsen ut i Sverige i mitten av 1800-talet. I dag är det mycket ovanligt. Sedan vet jag inte hur representativ Viby by är när det var frågan om torp snarare än bondgårdar. Man kan väl anta att husen var något större i en vanlig bondby, alltså lite mer som byggnaderna på Disagården i Gamla Uppsala.
kl. 17:58
Det stämmer att Viby inte är en oskiftad klungby, även om turistinformationen hävdar det. Byn med två gårdar ersattes i etapper med åtta torp och i mitten av 1700-talet var den processen helt genomförd. Däremot ligger torpen troligen på samma mark som den ersatta byn, och utgör på så vis en klunga av byggnader. Innehavaren av godset Venngarn kunde tack vare fler brukare få ut fler dagsverken till driften, vilket var den främsta drivkraften till förändringen. Något skifte var alltså inte aktuellt då bebyggelsen inte längre var en by i formell bemärkelse. Om detta och om torparnas liv i Viby, skriver jag tillsammans med Bo Jansson i en årsskrift (2025) utgiven av Sigtuna hembygdsförening.