Valsätra

Tre bilder på Valsätra gård

Namnet på stadsdelen kommer från Valsätra gård som är en utskiftad gård från Malma by. Under 1800-talets jordbruksreform Laga skifte så försökte man slå ihop böndernas många och små lotter till större sammanhängande åkrar. Målet var att effektivisera jordbruket men det splittrade också många byar då bönderna tvingades flytta ut till sina nya marker.

Själva flytten skedde 1854 och varför det blev just namnat Valsätra kan man bara gissa. De som kan lite mer om detta menar att antingen kommer det från ordet val, vindfälle el rishög, eller det mer sannolika alternativet att det är namnet på gårdens ägare Wallén som gett förleden till namnet. Efterledet säter betyder utmark på fornsvenska och passar väl som hansken men de kunde lika gärna vara så att man var inspirerad av det närliggande Vårdsätra när man döpte gården. Ni förstår, det är mycket om och men när det kommer till gamla namn.

Broar över Fyrisån, Ensta

Två träbroar över den gamla kvarnrännan vid Ensta, Fyrisån

När jag första gången letade efter broar på Google Maps hittade jag inga längs den här sträckan men när jag senare såg namnen Gamla Uppsala kvarn och Ensta stampen på en karta från 1854 blev jag nyfiken. Kvarnar brukar innebära broar så självklart åkte jag dit för att kolla läget och se vad jag hittade, två fina broar och resterna av en kvarnränna. Båda broarna går över rännan så man kan inte ta sig över ån torrskodd men vill man ändå försöka så finns det ett vad här som användes långt in på 1900-talet.

Som vanligt är det dåligt med brofakta men det finns lite annat intressant att berätta. Tillsammans med kartan finns det en delningsbeskrivning, Nr 161 Handlingarna angående laga skifte å alla ägor till Ensta, från 1854-1866 och där hittar vi följande text: Ensta eller Gla Upsala kvarn, 1 wattenkvarn med 2 par stenar, enligt utdrag ur Upsala Läns Special Jordebok för år 1825. Kvarnen är utrifven och wattnet, tillhörigt Kongl. Academien dirfver en stamp.

Utrag ur handlingar för laga skifte i Ensta 1854-1866

När jag hör ordet stamp så tänker på vadmal. Det skall ha funnits vadmalstillverkning i Gamla Uppsala men det är oklart om det skedde just här eller om stampen användes till något annat. Vad som är helt säkert är att från slutet av 1800-talet och fram till 1960 låg det ett garveri här och det kallades i folkmun för ”Stampen”. Vattnet drev sex hammare som bearbetade skinnet och den huvudsakliga produktionen bestod av sämskskinn. Man hade en egen handsktillverkning med butik i Uppsala men levererade även till militären och polisen som t ex. Stockholmspolisens vita handskar.

Kuriosa: delar av stumfilmen Karl XII (1925) med Gösta Ekman d.ä. i huvudrollen spelades in här vid Ensta. Uppsalamilitären agerade statister och ett av garveriets torkrum fick vara kuliss med galler målade på fönstren. Källa: Storvretabygden, årsbok 1994. Man måste ju framhäva de små egenheter som Uppsala har och vi kan ju inte springa omkring och klappa oss för bröstet i all evighet för att några scener ur Fanny och Alexander spelades in i staden ;)

Broarna på Google Maps

Detta är inlägg 20 i serien om broar över Fyrisån.

Spår 0, Uppsala Centralstation

informationskylt för spår 0 Uppsala centralstation

Vårt fina Spår 0 är på väg att försvinna i samband med byggandet av Uppsala Resecentrum. Jag har alltid trott att detta var någon kufisk speciallösning för Uppsala men efter ett samtal med Banverket fick jag klart för mig att det finns tydliga regler för hur spåren skall numreras.

När man kliver ut från en station mot spårområdet skall man alltid mötas av spår 1. Det är själva grundregeln och sedan fylls det på i nummerordning bort från utgången. Spår som ligger vid sidan om stationen hamnar då naturligtvis före spår 1 och om det bara är ett spår får det nummer 0 som i vårt fall. Om det finns fler spår vid sidan eller bakom stationen använder man inte negativa tal vilket skulle bli förvirrande, utan då brukar man ge dem en egen nummerserie som till exempel 21, 22 osv.

Lite googlande visar att vi inte är ensamma om spår 0 och det finns fler stationer med denna egenhet som till exempel Alingsås Station. Tänk vad man inte visste :-)

Broar över Fyrisån, Fyrisvall

Träbron över Fyrisån vid Fyrisvall, Ärentuna socken

Bron vid Fyrisvall, Ärentuna socken. Jag fick en fråga om denna bro för någon vecka sedan men kunde inte svara och tänkte att de vore tusan om det inte finns något skrivet om den. En sista utväg brukar vara Upplandsmuseets bibliotek som är en riktig guldgruva. De har bedrövliga öppettider men lyckas man ta sig dit blir man sällan besviken. Även denna gång blev jag glatt överraskad och i en pärm med byggnadsinventeringar från 1976 hittar jag ett handskrivet A4 med några intervjuanteckningar. Man har talat med den som ägde gården mellan 1921 och början på 1970-talet och han berättar lite om dess historia.

I slutet av 1880-talet köptes det som var kvar av den gamla byn Vallby upp och slogs ihop till en enhet. Köparen ändrar samtidigt namnet till Fyrisvall och det är även han som bygger bron och vägen öster om ån. Bron genomgår en ombyggnad 1954 och jag antar att det är denna version vi kan se idag.

En annan intressant sak som går att läsa i anteckningarna är att 1950 bestämde man sig för att flytta mangårdsbyggnaden som tidigare stod nere vid åkanten. På TV har man ju sett när hus flyttas med hjälp av jättemaskiner och hur man minutiöst mäter och väger allt. Vid flytten av Fyrisvall använde man hästar och spel och det ”gick mycket bra” enligt ägaren. Huset, som är från början av 1760-talet, är ingen liten kåk som ni kan se på bilderna och jag är mycket imponerad. Tänk om man kunde fått vara med när flytten gjordes.

Uppdatering: Jag hittade en gammal bild från 1943. Detta är alltså innan man flyttar byggnaden och renoverar bron. Jag kan väl även nämna att öppettiderna på Upplandsmuseet har ändrats sedan jag skrev inlägget och är betydligt bättre.

Fyrisvall 1943 som visar den gamla träbron som ersattes på 50-talet

Bron på Google Maps.

Detta är inlägg 19 i serien om broar över Fyrisån.

Svartvita bilden: Paul Sandberg, dec 1943

Broar över Fyrisån, Lilla Skärna

En spång över Fyrisån vid Lilla Skärna

Jag blev riktigt glad när jag såg den här bron eller rättare sagt spången vid gården Lilla Skärna. Trots att jag inte hittat någon information om den tycker jag att den är en av de mer intressanta av Fyrisåns broar. När jag under de senaste månaderna plöjt igenom en stor mängd böcker och kartor så hittar man då och då referenser till olika spänger. Jag har inte haft någon riktig bild av hur dessa kan ha sett ut men här har vi faktiskt en på riktigt.

Det var ett återkommande problem att vårfloden rev med sig broar och spänger så jag gissar att denna spång inte är sekelgammal. Nu blir man inte speciellt mycket klokare genom att bara spekulera så om någon vet något mer vore det jättekul om ni kunde skriva en kommentar och berätta lite.

Här hittar ni bron på Google Maps.

Detta är inlägg 18 i serien om broar över Fyrisån.

Uppsala, gissa bilden

En vacker skorsten i tegel på ett tak i Uppsala

Jag blev lite inspirerad av min tidigare postning och gick ut för att fotografera lite detaljer och hittade denna skorsten. Om ni liksom jag tillhör kategorin människor som faktisk kan tycka att ett tegeltak kan vara vackert så kanske ni också kan gissa vart denna bild är tagen. Jag skulle nog själv gå bet på det men vi gör ett försök och om ingen kommer på det så är det hur som helst en trevlig bild. Bilden är tagen i centralaste delarna av Uppsala och många passerar här dagligen.

Husen som inte blev klara

Ej färdibyggt hus på Sysslomansgatan i UppsalaEj färdibyggt hus på Drottninggatan i Uppsala

Det var ett tag sedan jag vandrade runt i Uppsala centrum och det kanske är dags att nyupptäcka denna del. Lyfter man blicken ovanför skyltfönstren finns det mycket att se och oftast blir man glatt överraskad. Ibland krävs det lite mera tålamod och själv kan jag gå samma gata flera gånger och ändå upptäcka nya saker och det kan vara allt från tokiga skorstenar till texter och spännande utsmyckningar.

De här två byggnaderna tycker jag är typexempel på spännande saker som man kan hitta i staden. Det är uppenbart att huset på den första bilden inte är färdigbyggt men det är betydligt svårare att se det på det andra huset. Båda har mittenpartier som inte är centrerade och det saknas några rader fönster på ena sidan. Tyvärr har jag inte hittat något om varför de inte blev klara men det gör inte detta mindre originellt. Hur ofta bygger man halvfärdiga hus numera?

Huset på den översta bilden har adressen Sysslomansgatan 9 och är uppfört enligt ritningar godkända 1888. Arkitekten var Carl Axel Ekholm som var stadsarkitekt vid tiden. Bottenvåningen gjordes om till affärslokaler 1937 enligt ritningar av Gunnar Leche.

Det andra huset är uppfört enligt osignerade ritningar godkända 1886 och ligger på Drottninggatan 14. Det var meningen att det skulle fortsätta ända fram till korsningen Nedre Slottsgatan men så blev det inte. Här hittar vi istället det pampiga Fabriks- och Hantverksföreningens hus vilket stod klart 1915.

Broar över Fyrisån, E4 norr om Fullerö

Två motorvägsbroar över Fyrisån vid Fullerö

Det här två broarna över Fyrisån stod klara 2006. De var en del i det stora motorvägsprojektet Uppsala-Mehedeby som innehöll över hundra nya broar.

Som ni kanske förstår finns det inte mycket att berätta om en så här ny bro. Den följer inga tidigare färdvägar och området har de senaste seklen varit åkermark. När jag letade information så fann jag trots detta några sidor som har med broarna att göra. Den första är en sida som visar bilder från själva bygget och sånt gillar jag. Den andra är den arkeologiska årsberättelsen som gjordes i samband med vägbygget. I den första rapporten från 2002 kan man läsa lite om området runt broarna och det är texterna om Fullerö och Skärna som är intressanta. Rapporten är faktiskt ovanligt pedagogisk och var ett riktigt nöje att läsa. Inte så mycket för broarnas skull utan mer för att den på ett enkelt sätt förklarar hur det arkeologiska arbetet fungerar.

En annan ska som bör nämnas är vägbeläggningen som är lite ovanlig. Här har man valt betong istället för asfalt och orsaken att den håller betydligt längre. Asfalten måste läggas om vart 7:e år medan betong bara behöver slipas ner vart 20:e år. En annan bieffekt är att den ljusa vägbanan gör att man kan minska belysningen med 30% vilket inte är så illa.

Bron kan ni se här på Google Maps.

Detta är inlägg nummer 17 i serien om broar över Fyrisån.

Broar över Fyrisån, Skärmansbro

Skärmansbro över Fyrisån vid StorvretaSkärmansbro 1927 och idag

Den här bron väster om Storvreta är byggd 1984 eller rättare sagt den senaste versionen av bron är byggd 1984. I slutet av 1930-talet rätade man ut den gamla landsvägen och väg 290 fick sin nuvarande sträckning. Det som är kul är att namnet på bron har fått vara kvar och det är en av de få broar längs Fyrisån som faktiskt är namngiven i Vägverkets databas. Namnet har funnits med länge och på den äldsta karta jag hittat över området, som är från 1640, är bron utmärkt med namnet ”Skiermansz broo”. Det är onekligen ett rekord bland de broar jag hitintills gått igenom.

Jag tog med en gammal bild för de är alltid kul att titta på och jag skall faktiskt försöka hitta fler till framtida inlägg. Bilden är tagen 1927 och visar Skärmans bro innan man rätade ut vägen. I den nedersta bilden har jag försökt fotografera från samma plats som den tidigare fotografen. Träd och buskar hindrade mig från att ta en bild från åsryggens topp men jag hoppas att den ger en liten bild av hur det ser ut idag. Det hade varit bättre med en vinterbild där de gamla brofästena varit mer synliga men jag vill komma vidare i min brospaning så vi väntar inte.

Här är bron på Google Maps.

Gammalt fotografi taget av August Fredrik Schagerström 1927

Detta är inlägg nummer 16 i serien om broar över Fyrisån.