Lyssnaängens gamla tegelbruk.
Igår tog jag mig en morgonpromenad runt Lyssnaängsbadet. Solbadarna hade redan börjat dyka upp och glassbilen levererade varor. Det var dock inte vädret som fått mig att åka hit utan jag hade helt andra saker i tankarna. Som ni ser på kartan från 1732 så låg det ett tegelbruk här nere vid vattnet. I en vild förhoppning tänkte jag att det kanske fanns några rester kvar. Marken har visserligen brukats men några stora förändringar har inte skett de senaste seklen.
Mycket riktigt hittar man rester av tegel i buskarna bakom kiosken. Det mesta är i kornstorlek men jag hittade två stora bitar, en tegelsten och en takpanna. Jag kan inte avgöra om de är 300 år gamla men de är absolut inte inköpta i någon byggbutik de senaste åren. Några fler lämningar kunde jag inte se men det är möjligt att de täta snåren döljer fler intressanta saker.
En liten fundering om namnet. När jag växte upp så kallades badet för Granebergsbadet. Lyssnaängen eller Lyssnaängsbadet upplever jag som en mycket senare uppfinning? Är det fler som har samma uppfattning eller är jag helt ute och cyklar?
1732 kallades den här platsen för Tegeludden. På en yngre karta från 1816 är bruket borta och området heter då Fäboängen. Enligt dokumentationen till kartan skall en av åkrarna brukats av inhysesmannen Anders Ersson (om jag tolkat det rätt) som bodde i torpet Lysnan. Det är detta torp som senare har fått ge namn åt Lyssnaängen. Stavningen med två s verkar komma från en häradsekonomisk karta från början av 1900-talet.
Lyssnaängsbadet på Google Maps
Dela med andra:


kl. 16:36
Jag har också tänkt på detta. När jag var barn sa man att ”nu cyklar vi till graneberg och badar”. Det var först för två-tre år sedan jag hörde namnet ”Lyssnaängen”. Jag trodde först att det rörde sig om två olika badplatser.
kl. 17:06
Jag tror att det alltid har stavats och uttalats Lyssnarängen.
kl. 18:20
@Mohamed, ungefär så upplevde jag det också. Om jag någon gång har ett ärende upp till Fritids- och naturvårdsnämnden skall jag fråga. Det kan ju vara så att Granebergsbadet var något man kallade det i brist på annat. När sedan kommunen skulle börja skylta valde man detta namn. Jag har försökt att hitta något officiellt beslut om namnet men inte hittat något, därmed inte sagt att det inte finns.
kl. 18:32
@Motkulturens presbyt. Du är inte ensam. Det är många som uttalar det på just det sättet. Jag gjorde det faktiskt själv i början men när jag upptäckte att ena vägen ner till badet hette Lyssnavägen för några år sedan förstod jag att det inte stämde. Vägen har hetat så enligt uppgift redan från slutet av 1930-talet så namnet är inte helt nytt.
kl. 19:12
Lustigt… när jag just kommenterat stavningen på Lyssnaängen så ser jag att jag själv skrivit Lyssnarängen (med r) på flera ställen i bloggposten. Det är rättat men det kanske är så att det ligger bättre i munnen och därför blir det fel :)
kl. 21:41
Jag kan inte ge någon källa på namnet ”lyssnaängen” direkt, men ”lyssnavägen” beslutades 1948 enligt Stadsbyggnadskontoret. Eftersom ett ”r” saknas även här verkar ”lyssnar” vara ett närmast missförstånd, kanske ett exempel på hyperkorrektion då det nog låter bättre i de flestas språköra.
http://www.uppsala.se/Upload/Dokumentarkiv/Externt/Dokument/Trafik_o_gator/Gator_Stadsdelar_jan2010.pdf
Sedan vad anmärkningen 1937-1940 betyder, det vet jag inte :-D
kl. 21:57
Förresten, torpets namn Lysnan är bestämd form av ”lysna”, som enligt ”SAOB” betyder ”ljusssken”.
Det ska också enligt SAOB vara en sidoform av ”lysn”, som jag tidigare hört i en annan betydelse som kan vara dialektal (dalmål): En siktlinje genom en skog. Så man kan tänka sig att namnet kommer från det ljus som ekoln ger på sommarkvällar, eller att det fanns just en siktlinje ner mot Ekoln :-)
kl. 23:55
1948 är årtalet då namnet inkorporerades med Uppsala. De äldre årtalen brukar vara årtalet på den tidigaste källa där man hittat gatunamnet eller när den fick sitt namn innan inkorporeringen. I detta fall verkar man vara lite osäker.
I boken Uppsalas gatunamn står det att det kommer från torpet Lyssna (två s) som skall finnas på en karta från 1861. Det är härifrån man tagit namnet, därav två s.
Lyssna har också tolkats komma från det gamla ordet lyssen som betyder glänta m.m. Det som är lite intressant att man tolkat ordet Lyssna och inte Lysnan som är äldre, Kanske är du något spännande på spåren :)
En betydligt vildare tolkning jag läst är att det det hela skulle bestå av ett helt bekvakningssytem där Lyssna skulle just betyda lyssna. Om någon skulle ta sig in i genom sundet vid Lurbo blåste de i sin lur. Vid Lyssna lyssnade man och blåste sedan i sin lur. Uppe vid Sunnerstaborgen lyssnade man och tände en kase eller något som sedan kunde ses i Uppsala eller gå vidare till Vaksala för att slutligen nå Gamla Uppsala. Den här teorin är dock svår att tro på i alla fall när det gäller Lyssna :)
Att det funnits ett bevakningssystem är däremot troligt. Ursprunget till namnet Vårdsätra tror man kommer från ett gammalt ord för vakthållning och då kanske en vårdkase. Kasåsen som slottet står på har också fått sitt namn på grund av att man tror att det funnits en vårdkase här. Mycket spännande att läsa om men själv överlåter jag tolkningarna till proffsen på Namnarkivet.
kl. 11:42
Tack, spännande. Och klokt att lämna härledningarna åt proffsen om man eftersträvar vederhäftighet :-)
Lyssen och lysn, undrar ifall de är stavningsvarianter av samma ord.
kl. 13:16
Jag har läst en hel del tolkningar av ortnamn och förstått att det är inget jag skall hålla på med :) Inte nog med att man behöver kunskap i fornsvenska och förstå hur språket utvecklats genom att bokstäver läggs till eller tas bort och utal förändras, man måste även ta höjd för olika dialekter men även andra språk. I Norduppland hade vi ju t ex. en stor grupp Valloner som säkert påverkade språket och namnsättningen. Det är alldeles för många parametrar för att ens våga sig på :)
kl. 0:52
När vi for och badade på sjuttiotalet var det till ”Lyssnaängen”, fast ”Granebergsbadet” fanns som ett sällan använt alternativ. En möjlighet kan ju vara att senare, kanske till större del, inflyttade, generationer har föredragit det namn som lät mer officiellt. Rent gissningsvis.
kl. 15:04
Hej.
Kan det möjligtvis vara så att personer boende nära Lyssnaängen kallade badet så och personer boende längre ifrån använde Granebergsbadet för att på ett säkrare sätt ange platsens adress. Det vill säga att Lyssnaängen var en lokal benämning. I min ungdom (60-talet) bodde jag i Ekeby och vi sade alltid Granebergsbadet.
kl. 0:36
Det finns flera olika badplatser, dels Granebergsbadet som idag mer har blivit en campingplats. Utmed stranden längre västerut ligger Alnäs, och därefter finns badplatsen Lyssnaängen. Antagligen har lera tagits till tegelbruket från den platsen, med resultatet att det blivit en ”urholkning” av marken. Senare visade det sig bli en skyddad och lugn badplats.
kl. 23:10
När det gäller namnet, kan jag som namnforskare komma med en kvalificerad gissning.
Försöken att knyta namnet till verbet ”lyssna” kan avfärdas som folketymologier, dvs. försök att ge sakligt innehåll till ett namn man inte längre förstår, eftersom den ursprungliga namnbildningen glömts och genom språkets förändring blivit obegriplig för yngre generationer. I det fina belägg du har från 1816 stavas nämligen namnet med bara ett ”s” och det kan antas att uttalet då också varit med långt ”y”.
Namnet hör alltså samman med vårt ord ”ljus” som har en variantform med y, inte bara i dialekter, utan också i t.ex. norskan och i ord som ”lyse”. En direkt parallell finns då i älvnamnet ”Ljusnan” inte alltför långt bort, och det namnet tolkas väl antingen som ’den ljusa’ eller ’älven som bildar en (ljus) öppning (i skogen)’. Förr om åren var våra trakter nämligen mer skogsbeklädda och en öppning i skogen, där solljuset kunde ses, var utmärkande nog för att ge namn åt en plats. Oftast rörde det sig då om röjd åker- eller ängsmark som öppnade för solljuset.
I ljust det här fallet kan man väl misstänka att odlingsmarken runt torpet, kallat ”Lysnan”, utgjorde en utmärkande öppning i relation till omkringliggande skog, kanske om man såg det som nu är Lyssnaängen från vattnet. Just i längs stranden vid Graneberg har väl mycket skog röjts undan det senaste seklet, men man kan jämföra t.ex. med den skogiga stranden längs Morga hage och Kungshamn, eller varför inte Skolandet, hur iögonfallande de få partierna av åker- eller ängsmark är där. Eftersom ”Lysnan” i sig i viss mån från början talade om att det var ängsmark det var frågan om är väl det tillagda ”-ängen” i dagens namn något pleonastiskt.
Min tolkning utan vidare kontroll av källorna blir alltså att namnet betyder ’den ljusa öppningen (i skogen längs stranden)’, men egentligen borde väl Mats Wahlberg ha skrivit något om detta rätt intressanta Uppsalanamn. En kontroll av den mer precisa betydelsen av älvnamnet ”Ljusnan” skulle heller inte skada för den noggranne.
kl. 10:02
Är uppväxt i Sunnersta på 1970- och början av 80-talet. Som jag minns det användes båda namnen men skulle nog säga att Lyssnaängen var det som användes mest. Om man särskilt ville poängtera att det var badet som avsågs kanske Granebergsbadet kändes lite enklare att säga än det otympligare Lyssnaängsbadet.