Scribo — perspektiv på närmiljön

Ja se där, ett inlägg om Källbro var lite oplanerat. Precis som de flesta svischar man förbi platsen och funderar inte närmare på saken. Under min jakt på information om det närliggande Kuggebro började jag ändå fundera lite på dess historia. Något sensationellt har inte dykt upp men eftersom ingen annan har skrivit om Källbro tillåter jag mig att presentera några rader.

Karta över Kungsängen från 1636.

Karta över Gnista bys ägor från 1690 .

Om vi börjar från början eller rättare sagt från den tid där jag kan hitta information. Den äldsta kartan är från 1636 och visar att Källbro ursprungligen var en del av Kungsängen. Söder om den gick ett stort dike som enligt karttexten skilde Kungsängen och Nyängen. En yngre karta från 1690 visar att den lilla trekanten väster om landsvägen tillhörde Gnista by (Gnista by bytte senare namn till Fyrislund). Den yngre kartan visar också att det fanns en bro här längs vägen mellan Nöden (tidigare Komötet) och Pinan (tidigare Kopinan).

Häradsekonomiska kartan från 1859-63

Den första byggnaden på platsen dyker upp några århundraden senare. I den häradsekonomiska kartan från 1859-63 hittar vi några hus med förkortningen Bs. Bs betyder backstuga vilket var en bostad som saknade egen jord. Här bodde möjligtvis en dagavlönare eller så användes den som fattigstuga eller vad vi idag skulle kalla ett äldreboende.

Tyvärr har jag inte lyckats gräva fram något mer om Källbro. Gården verkar ha levt ett stilla liv där ute på Uppsalaslätten. Nu är det som sagt inte Uppsalas mest intressanta plats men har man lite fakta är det dumt att inte skriva ned det.

En sak som är lite kul är att en stump av den gamla landsvägen finns kvar vid Källbro. Det är väl bara jag som är lite nördig som blir glad av det. Men vem kan tycka illa om något som antagligen fanns redan på 1500-talet?

Fyrislundsbäck och järnvägsbron. Källbro i fonden.

Jag har ingen aning om hur länge eller varför stället kallas för Källbro. Ortnamnsarkivets databas bjuder inte på någon ytterligare information. Efter att ha läst dussintals med namntolkningar vet jag däremot att jag saknar den kunskap som behövs för att göra en korrekt tolkning. Det hindrar mig dock inte från att vidarebefordra några tankar jag har om saken.

Om man gör det mest uppenbara och antar att namnet är en sammanslagning av orden källa och bro blir det hela ganska enkelt. Det står helt klart att det funnits en bro här under lång tid. Det visar ett flertal äldre kartor. Med tanke på att även järnvägen tog sig tid till att bygga en stenbro alldeles bredvid kan man ana att det var ett ganska stort dike. Numera är bron vid Källbro borta och största delen av bäcken nedgrävd eller överodlad.

Karta över Norrby ägor från 1764.

Förledet käll- kan säkert ha flera förklaringar men om man antar att det kommer från ordet källa går även det att förklara. Vattnet i diket kom faktiskt ursprungligen från en källa. Utloppet hittar ni vid det som numera kallas Gnista gård, strax bakom långtidsparkeringen vid Almungevägen. Idag får den väl räknas som uttorkad om det inte är det lilla pumphuset bredvid som tar hand om vattnet. En karta från 1764 visar källan ovanför mjölnarstugan och den väderkvarn som en gång stod där.

Jag har försökt hitta äldre namn på bäcken och källan men det enda som dykt upp är Fyrislundsbäck från Trafikverkets databas och Gnista källa ur en karta från 1902.

Uppdatering 2015-02-16: I en karta från 1763 över Kungsängen säger rågångsbeskrivningen att bäcken kallas för Kjällbäcken. En sådan gammal hänvisning gör att namnet Källbro känns mer ”föklarat” om man nu kan säga så. Källbro – bron över Kjällbäcken.

I satellitbilden på Google maps ser man  det överodlade diket som ett mörkt band i åkern

Källbro på Google Maps.

Dela med andra:

     

Det går alldeles utmärkt att kommentera äldre inlägg. Hittar ni något intressant, skriv en rad.
Inlägget publicerat kl. 7:41 under kategorin Hus & Byggnader.