Exercitiegården
Vy från Slottet. Exercitiegården (Stallgården) ser ni till höger i bild. Foto: Henri Osti 1870-talet (crop).
Vy från Domkyrkan. Exercitiegården (Stallgården) nere till vänster. Observatoriet i fonden. Fotograf okänd 1860-1879
Som vanligt hittade jag några bilder som jag bara måste få visa. Denna gång är det två bilder på Exercitiegården eller Stallgården som den också kallades. De upptäcktes så sent som 1987 i Carolinas samlingar och är antagligen de enda existerande bilderna på denna byggnad.
Exercitiegården uppfördes 1663-65 på mark som universitetet fått i gåva av drottning Kristina 1648. Ansvarig för bygget var vårt eget universalsnille Olof Rudbeck. Här fanns redan ett gammalt stall som Gustav II Adolf låtit uppföra på 1620-talet och man tror att denna byggnad införlivades i den nya gården.
Anläggningen var efterlängtad och var ett försök att locka adeln till Universitetet. Här fick man lära sig det som ansågs nödvändigt för en stadsman, det vill säga ridning, fäktning, språk och dans. Vi den här tiden kunde det bliv väldigt pinsamt om man inte förde sig fint och kände till de senaste danserna. Denna brist ansågs till och med kunde sätta stopp för en framgångsrik karriär.
Kartan ovan är från 1702. Exercitiegården hittar ni uppe i vänstra hörnet. Den runda byggnaden i hörnet av gården är en tornruin från den så kallade biskopsborgen som revs i början av 1600-talet. Tornruinen kallades för ”Rundeln” och har gett Rundelsgränd sitt namn. Låt mig återkomma till detta i en senare bloggpost. Exercitiegården revs i samband med att man skulle uppföra den nya Universitetsbyggnaden på 1880-talet.
Dela med andra:
kl. 19:24
Din kartbild är intressant och liknar en karta i JB Busser ”Utkast till beskrifning om Uppsala.”
På sid 60 /Tab 10/ finns där : ”Utdrag af Chartan …författad av Hoffstedt.”
Och om man skärskådar den, och din karta, så finns det nere vid S:t Erikskälla en liten streckad linje som går upp emot Oxtorget (St Erikstorg) mot Rundeln. Jag har funderat på om det är början på vattenledning till slottet.
Busser skriver att man 1649 inrättade en vattenledning och pump vid källan. Ett vattenhjul och två hävare tryckte vattnet genom järnrör och tackjärnspipor under Oxtorget förbi Gustavianska akademien och upp till Slottet.
Efter stora branden 1702 var ledningen inte nödvändig och man fick 1726 tillstånd att gräva upp den och metallen såldes.
kl. 5:56
Hej tommyO
Likheten beror nog på att min bild är ett urklipp ur en annan av Hoffstedts kartor. Jag har faktiskt sett den där streckade linjen förut och funderat i samma banor. En vattenledning vid den här tiden var ju en riktig innovation så det är möjligt att den fick vara med i kartan.
kl. 13:31
Spännande! Reflektion om Observatoriet som man ser på den nedre bilden: det var väldigt nybyggt då fotografiet togs (1853) och jag tycker att man kan urskilja de två alléer som jag har hört fanns vid anläggningen. Dels den som är kvar idag med ingång på hörnet Kyrkogårdsg/St Johannesg, dels den som mynnar ut i Skolgatans förlänging, där Musicum står idag. Det är fantasieggande att tänka (och se!) att detta var stadens utkant på den tiden.
kl. 18:34
Hej E
Visst är det fascinerande att titta gamla stadsvyer. Ofta hittar man något spännande som inte varit tillräckligt intressant just då för att hamna på en närbild. Det är därför jag skrivit flera inlägg om att även dokumentera/fotografera det som vid en första anblick verkar helt ointressant :)