Den så kallade Kolerakyrkogården i Östhamra
För någon vecka sedan tog jag mig ut till Östhamra, strax öster om Knivsta, till en plats som jag först hittade i 1979 års Ekonomiska karta. Där skall det nämligen finnas en gammal övergiven kolerakyrkogård. Det blev en strålande ursäkt för att göra en utflykt.
Innan jag började klampa runt i markerna fick jag mig ett samtal med ägarna. Som vanligt var de fantastiskt trevliga och tog sig även tid att visa vägen. Det var spännande att få höra deras berättelser och funderingar om platsen. Till exempel förrättar man fortfarande utomhusgudstjänster vid den gamla kyrkogården.
Kolerakyrkogård, Ekonomiska kartan 1979.
Gambl Kiörkio gården (med risk för felstavning). Gamla kyrkogården i Östhamra, Östuna socken, 1690. Lantmäteristyrelsens arkiv.
Enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök den är känd i trakten som en kolerakyrkogård och det var inte hellre någon nyhet för de som bor i krokarna. Man skall även ha funnit benrester i området. Några riktiga undersökningar har man dessvärre inte gjort. Koleran drabbade oss på 1830-talet och några årtionden framöver. När jag börjad gräva lite djupare i arkiven upptäckte jag ganska snart att den är betydligt äldre än så. Den äldsta kartan jag hittade är från 1690 och redan då benäms gravplatsen som gamla kyrkogården.
Kallmurning i mitten av kyrkogården.
Fördelen med att ha en blogg är att man faktiskt kan tillåta sig att spekulera lite. Jag tror att det med stor sannolikhet har funnits en kyrka eller ett kapell på platsen. Varför då? I mitten av kyrkogården kan man fortfarande se delar av någon form av kallmurad konstruktion. Den största anledningen är ändå att förr i tiden begravde man i princip alltid sina döda i anslutning till en kyrka.
Man skall komma ihåg att när man slutade begrava folk runt Domkyrkan och Helga Trefaldighetskyrkan i Uppsala på 1700-talet var det väldigt kontroversiellt. Jag har svårt att se att en sockenförsamling skulle gå i bräschen för en sådan förändring och ulokalisera en begravningsplats. Nu vet jag att Gamla kyrkogården i Uppsala var fristående när den dök upp i mitten av 1600-talet. Det var dock ett väldigt udda tilltag. Staden hade fått en ny stadsplan och Hospitalet i centrum kunde då inte forsätta begrava sina döda inne i staden. Det är dock en helt annan historia.
Västra kyrkogårdsmuren.
Hur gammal kan då kyrkogården i Östhamra vara? Jag gissar att vi får vända blickarna mot Östuna kyrka som ligger två kilometer västerut. Den uppfördes i slutet av 1400-talet. Jag undrar om inte kyrkogården i Östhamra är äldre. Den kyrka som borde stå där kanske brann eller hamnade i någon annan olägenhet. När man sedan bestämde sig för att uppföra en ny kyrka valde man av någon anledning att placera den i Östuna. Kyrkogården och den vigda jorden blev kvar och kunde återanvändas som kolerakyrkogård fyra hundra år senare. Slut på spekulationerna… Antagligen får vi inte reda på hur det egenligen gått till men när man vandrar runt på sådana här platser är det lätt att fantasin tar tag i en.
Kyrkogården syns tydligt på diverse satelitfoton. http://kartor.eniro.se/m/WnYYH
Dela med andra:
kl. 19:32
Försöker alltid hitta de kartor och hänvisningar som du tar upp , men kartan från 1690 var svår att hitta. Brukar mest söka på historiska kartor via “karta+sök” , men det gav inget.
Däremot “avancerad sök” gav till slut utdelning när jag insåg att Östuna låg i Stockholms län.
Lite knepigt med länstillhörigheter som skiftat under åren och så även socknar.
Om kolerakyrkogårdar vet jag inte så mycket – ännu. Ska fundera på detta och dina kyrkteorier och återkommer.
Tur förresten att du hann före snön :-)
kl. 6:01
Hej tommyO
Ja, det var tur att jag hann före snön. Den här kyrkogården är faktiskt lite av en gåta. Något som kan säga något om dess ålder är bristen på vägar som leder fram till kyrkogården. Det är möjligt att de försvunnit i någon av skiftesreformerna men vägar brukar inte försvinna så lätt. Människor har ju lagt stor kraft i att underhålla dessa så de brukar finnas rester kvar under lång tid. Ett sätt att hitta gamla vägar är att studera tomtgränser. I det här fallet hittar jag inga sådana bevis, inte ens i de gamla kartorna vilket har förvånat mig. Nu har jag inte haft tid att gå igenom alla intilliggande byars kartor men det kan finnas ledtrådar i dessa.
Att leta i historiska kartor kan vara lite frustrerande. Själv brukar jag bara använda ”Sökning via karta” för att orientera mig. När jag hittat någon karta över området jag är intresserad av får man läsa i kartbeskrivningen vilket län och socken det gäller. Sedan byter jag till ”avancerad sökning” och går igenom de olika arkiven. Det brukar ge den bästa träffbilden.
kl. 18:26
Fornsök/RAÄ benämner som du skriver denna plats (Östuna 14:1) som begravningsplats och med underrubriken typ:pest/kolerakyrkogård. En ny sökning på ett större område (Knivsta kommun) visar på hela FYRA stycken sådana inom en radie på några kilometer. Lagga 2:1 Lagga 79:1 Östuna 14:1 Östuna 71:1
Vid sökning på Uppsala så hittas bara tre stycken utanför staden? Lite märkligt men kanske är registret lite ofullständigt.
Området var under koleraperioden tillhörande Stockholms län så det är lite svårt att veta hur många som dog i varje litet område, ort utan att gå och forska i socken arkiv eller kyrkans dödsböcker.
Kolerarn drabbade Sverige ett flertal gånger under 1800 talet och var en väldigt dödlig sjukdom. Drabbades man på måndag så var man med stor sannolikhet död på tisdag och begraven på onsdag.
Då man inte kände till bakterier och hur den smittade så bestämde man att de som dog skulle begravas så snart som möjligt. För att minska smittorisken inrättades särskilda begravningsplatser. Dessa ”utlokaliserades” som du kallar det. De som avlidit i kolera fick helt enkelt inte begravas intill kyrkorna på kyrkogårdarna. Detta upprörde många då de menade att det kändes som en avrättningsplats. Där dödstalen var höga så blev det faktiskt en form av stora massgravar utan gravstenar. Med tanke på att det var bråttom att få de döda i jorden så är det kanske ändå inte så otroligt med många kolera kyrkogårdar i Östuna området.
Kan det då ha funnits en kyrka på din plats? Personligen tvivlar jag på detta.
Östuna kyrka ska vara byggd på 1300talet slut,enl flera källor. Det ska också finnas belagt i ett dokument från 1303 ( vid visitering ärkebiskop Nils Allesson ) att den föregåtts av en äldre kyrka.
Troligen måste det alltså varit denna äldre som han besökte , men var låg den?
Kan den ha legat på Östuna 14:1. Själv tror jag inte det.
Hela området ligger i kanten på det som var Långhundraleden, den vattenväg som gick från kusten upp mot Uppsala. Med tanke på läget och att vattnet stod betydligt högre för tusen år sedan så tror jag att området runt kolerakyrkogården borde ha varit ganska sankt, speciellt om vi rör oss mot tiden före 1300.
För att komplicera det lite så skriver en av källorna att traditionen säger : “kan den tidigare kyrkan ha legat längre söderut, närmare den dåvarande vattenleden”. Men kolerakyrkogården ligger mera rakt österut?
En forskningsrapport RAÄ/ Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria /
anger att det är väldigt mycket oklart runt de tidiga kyrkorna.
Sockenbildningen var en viktig drivkraft för kyrkobyggandet. Men från många delar av landet finns många kända kyrkplatser eller kyrkoruiner som inte kan knytas till kända socknar, utan troligen utgjort tidigt övergivna gårdskyrkor eller gårdskapell. Hur många okända vet man inte. Redan under tidigt 1100-tal fanns i de centrala delarna av Götaland och Svealand ett stort antal träkyrkor uppförda på privata initiativ. De konkreta spåren är få i förhållande till det antal tidiga träkyrkor som en gång måste ha funnits.
Så kanske – kanske inte. De boende kan ju också ha byggt en minnesplats efter det att kolerans härjningar klingar ut.
Så vida det inte är rester av väldigt gamla saker. Hela området efter Långhundraleden kryllar av fornlämningar.
Eller rester från ett soldat torp…
Jag kan inte klistra in en bild/tabell men den finns här
http://www.landberga.se/medicinhistoria/
klicka på kolera och du kan hitta en tabell över sverige/alla län och dödligheten.
kl. 6:45
Hej tommyO
Några rester av ett soldattorp är det nog inte om man inte väljer att förkasta kartuppgifterna från 1600-talet att det just är en gammal kyrkogård. Om man förutsätter att det enbart är en kolerakyrkogård får man även då bortse från de tidigare kartorna. Det känns lite svårsmält. Om det inte är en föregångare kanske det var en privat kyrkogård som existerade samtidigt med Östuna kyrka. Det kanske fanns någon rik person i krokarna som ansåg sig nödgat att uppföra en egen kyrkogård, omöjligt är det ju inte.