Bäverns gränd 11
Jag har nämnt det här huset tidigare. Det var 2006 och då ondgjorde jag mig över att man låtit det förfalla i decennier. Under förra året renoverade man äntligen byggnaden och som ni ser är den fint skick igen.
Efter att ha försökt rensa lite i bildarkivet upptäckte jag att det fanns en hel del gamla bilder på huset. Det kan vara kul att få se hur det såg ut innan renoveringen som en liten påminnelse. Betydligt intressantare är det kanske att se hur man gjorde när man reveterade timmerhus förr i tiden. Det måste ha varit ett attans tråkigt jobb att tälja till och slå in alla de där kilarna som skulle hålla putsen på plats.
Det står i boken ”Uppsalas byggnader” att huset är ”möjligen uppfört efter byggnadssyn 1862”. Det låter osäkert men jag har inte hittat någon bättre källa. Om uppgiften stämmer är det den äldsta byggnaden i kvarteret Brynhild som för övrigt innehåller en ovanligt stor mängt hus från olika tidsåldrar.
Det var inte helt lätt att hitta en gammal bild på huset. Slutligen fann jag det i en av A Dahlgrens bilder från början av 1900-talet. Huset är det ni ser bakom de två herrarna till höger i bild och skylten som jag misstänker gör reklam för ett åkeri. Byggnaden är sig likt men karaktären på området är har ändrats en hel del. Som ni säkert förstår var det i huvudsak 1960 och 1970-talets stora visioner som startade det hela.
Dela med andra:
kl. 11:42
”Vi river för att få ljus och luft!” Och de nya husen som skulle dras in för att bredda gatan. Sådant har vi massor av i Stockholm också. Resultatet blev inte bredare gator, utan ovanligt hackiga gator…
kl. 22:24
Kan verkligen huset vara byggt så sent som efter 1862? Förbjöds inte nybyggnation av trähus i stadskärnan i mitten av 1800-talet någon gång?
Sedan undrar jag allmänt om:
”Det står i boken ’Uppsalas byggnader’ att huset är ’möjligen uppfört efter byggnadssyn 1862’. Det låter osäkert men jag har inte hittat någon bättre källa. Om uppgiften stämmer är det den äldsta byggnaden i kvarteret Brynhild som för övrigt innehåller en ovanligt stor mängt hus från olika tidsåldrar.”
På fotot från 1900-talets början finns andra hus som måste vara mycket äldre än från 1860-talet. Huset är troligen det i dag äldsta bevarade i kvarteret, men det måste ha funnit betydligt tidigare byggda hus i kvarteret.
kl. 6:23
Hej Anders
Jag känner inte till något förbud mot trähus i Uppsala men vill gärna lära mig mer. Har du någon bra källa? Sen kan man säkert fundera på om det här området räknades till stadskärnan i mitten på 1800-talet.
Jag håller med att jag kunde ha formulerat saken lite tydligare. Jag tror de flesta som läser inlägget ändå förstår att jag menar att huset är den äldsta kvarvarande byggnaden i kvarteret. Som vanligt kan man ju inte vara helt säker men nu är det utrett här i kommentarerna.
kl. 18:58
Undrar också om det fanns ett absolut förbud eller inte
Revetering (från latinets vestire = kläda och franskans revêtir = bekläda) eller rappning är en teknik för att klä en trävägg, först med ett fästmedel, vanligen träpluggar, vassmattor eller ståltrådsnät, och därpå med puts.
Jag har inte tillgång till böcker om byggnadsordningar, men jag har hittat/har anteckningar om
Byggnadsordningar från 1807 , 1826, 1870, 1874,
samt att 1874 utfärdades Kungl. Maj:ts nådiga Byggnadsstadga Svensk författningssamling nr 25
(från digitaltmuseum en bild från Luthagen):
…….Här kunde alltså uppföras stora bostadshus av trä. Detta var enligt gällande byggnadsordning från 1826 förbjudet inom den gamla stadskroppen …..
från Uppsalas stadsbild (Ua historia 8) /Ola Ehn:
… 1807 Byggnadsordning , allmänna regler om brandsäker bebyggelse….
(från uppsala.se )Ang Edlingska gården och Prinshuset:
… En byggnadstyp som blev vanlig i Uppsala från och med 1830-talet var bostadslängor i två våningar av trä utan frontespis och i regel utan inredd vind. …
Många av dessa trähus, liksom de som stått opanelade sedan byggnadstiden, reveterades senare med puts, i enlighet med 1870 och 1874 års byggnadsordningar.
(Från:Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser. 1876—1880.UPPSALA LÄN.)
Till följd af föreskrift i stadens byggnadsordning derom, att alla vid byggnadsordningens fastställande befintliga trähus i Uppsala skola, så vidt de icke tillförene blifvit försedda med
brädbeklädnad, före den 19 december 1881 reveteras, har under perioden större delen af äldre trähus undergått revetering, hvilket torde vara af synnerlig vigt för stadens skyddande mot
eldfara samt bidragit att gifva staden ett prydligare utseende.
Diskussion:
Frågan är då vad menas med ”stora bostadshus av trä”?
Var det kanske OK att bygga två våningar, och kanske att bygga/behålla trähus om man reveterade dem?
kl. 8:06
Intressant information TommyO. När jag läste den slog det mig att det finns ju en hel del trähus i staden. Det tydligaste exemplet är väl Walmstedtska gården som uppfördes åren 1855-60. Den fick panel och inte puts vilket kan tyckas underligt ifall man var rädd för brand. Gården är väl vad jag skulle kalla ett stort hus. Här har ni en bild från 1865 innan den fick sin panel http://cult.ub.uu.se/kobas/jpeg/6574.jpg
kl. 22:55
Med tanken på att man inte ser någon färg under putsen skulle jag gissa att huset var tänkt att reveteras redan från början (även om man säkert väntade något/några år på att timret skulle sätta sig).
Jag har läst lite i Uppsalas stadsbild av Ola Ehn och det verkar som att det var accepterat att bygga trähus så längre de var två våningar eller lägre. Från och med 1870 (om jag minns rätt) krävdes dock revetering av nya trähus. Enligt en karta i boken uppfördes det här huset på 1860-talet.
kl. 4:44
Jag hittade också en kommentar om detta i boken ”Sekelskiftets Uppsala i Dahlgrens bilder” av Ola Ehn och Gunnar Elfström. På sidan 119 visar man ett stort trähus vid Fredsgatan, uppfört omkring 1870, vilket tydligen låg utan för stadens juristriktion. De skriver ”Här kunde alltså uppföras stora bostadshus av trä. Detta var enligt gällande byggnadsordning från 1826 förbjudet inom den gamla stadskroppen.”
Anders du verkar ha sammanfattat det bra. Huset som visas i boken finns även på digitala museet. Länk till bilden.
kl. 23:46
Pinnpojkar. Jag har för mig att de unga grabbar som täljde till alla de där pinnarna till fasaden kallades så. Tack för en väldigt fin blogg!