Översvämningar och vårfloder i Uppsala stad

Det har väl inte undgått någon Uppsalabo att vi haft problem med höga vattennivåer i Fyrisån. Jag, som så många andra, var ute redan förra fredagen och fotograferade händelsen. Trots det bestämde jag mig för att inte stressa fram ett inlägg. Jag ville läsa på innan jag publicerade något och det brukar kunna dra ut på tiden.

Det som är kul är att jag har lyckats leta upp några jämförelsebilder. Själv älskar jag jämförelser så jag antar att det måste finnas fler som gör det. Jag har skrivit ett liknande inlägg om vårfloden 2010 men förhoppningsvis misstycker ingen ifall jag upprepar mig lite. Vi börjar med jämförelsebilderna för att sedan titta på fakta och lite historia. Ni förstår säkert själva vilka bilder som visar vårfloden och vilka som inte gör det.

kvarnfallet-varflod-2013.jpgkvarnfallet-sep-2011.jpg

Vid Kvarnfallet pressade vattnet på med ordentlig kraft. Även delar av Gotlandsparken försvann under vattnet. Den undre bilden visar en solig septemberdag.

gillbergska-garden-oversvamning.jpggillbergska-garden-sep-2011.jpg

Den mest dramatiska synen utgjordes nog av restaurangen i Gillberska gårdens källare strax söder om Kvarnfallet. Här steg vattnet rejält och fyllde uteserveringen.

jarnbron-oversvamning.jpgjarnbron-2011.jpg

Det största problemet hade vi mellan Skolgata och S:t Olofsgatan där vattnet var på väg över åmurarna. Till att börja med förstärkte man med sandsäckar men det verkar som nivån höll sig någon centimeter under kanten.

idunspangen-oversvamning-2013.jpgidunspangen-2010.jpg

En liten personlig fundering jag haft är hur väl den lilla sandstranden (som kommunen menar inte är en sandstrand) vid Idunspången skulle överleva en riktig vårflod. Jag får väl åka hit och titta igen när vattnet sjunkit undan.

oversvamning-fyrisan-artediparken.jpgoversvamning-gotgatan.jpg

Man skall komma ihåg att stora delar av Luthagen ligger väldigt lågt. När vårfloden pressar på uppstår en hel del problem som till exempel vattenfyllda källare. Trots att vattnet inte rann över kanten så brukar det hitta andra vägar. Jag gick en vända i området och på åtminstone en plats pumpade vattnet upp ur en dagvattenbrunn.

När det gäller att jämföra vattennivåerna så finns det inte många ställen som visar detta. En mätpunkt som är tillgänglig på nätet är en som mäter vattnets höjd över fallkanten på Islandsfallet. Jag misstänker att den bara ger en väldigt lokal bild av läget men vi får nöja oss med den.

fyrian-vattenstand-12-04-19.jpg

Vattennivåerna har som sagt varit ovanligt höga men inte nått toppnoteringen från 1898 då vattnet nådde 1,4 meter över mätpunkten. Som ni ser i diagrammet ovan var vi nära med en notering runt 1,25 meter den 19 april. Som en jämförelse så ligger nivån runt 0.15-0,2 en torr sommar.

uppsala-100ars-flodet.jpg

För den som är intresserad går det att hitta översvämningskartor över Uppsala. I ett ”worst-case scenario” så kommer stora delar av Uppsala få problem. Man räknar här med något som kallas 100-års flödet (rosa på kartan) vilket statistiskt kommer att ske vart hundrade år. På bilden finns även en teoretisk uträknad vattennivå (streckat på kartan) som motsvarar en riskklass 1 för dammar. Den senare nivån är det gissningsvis inte så stor chans att vi kommer att få uppleva men det kan ju alltid vara bra att räkna på det.

oversvamning-skolgatan-1900-1.jpgoversvamning-skolgatan-1900-2.jpg

Slutligen kan jag ju inte låta bli att visa några gamla bilder från Luthagen. År 1900 var man tvungen att ta sig fram med roddbåt längs gatorna. Det är Skolgatan vi ser på den övre bilden. Här kan man skymta Eddaspången i fonden (den flyttades 1901 till sin nuvarande plats). På den undre bilden ror man omkring på Götgatan och har korsningen med Skolgatan alldeles bakom sig.

uppsala-oversvamning-1900.jpg

Här är ovan ser ni en karta över vilka områden som man tror var påverkade av översvämningen 1900. Röda ringen visar platsen för de gamla fotografierna. Jag hoppas att vi inte får uppleva det igen.

Phuu, det blev en riktig långt inlägg och vi får väl se om jag får skriva ett nytt nästa år.

Upptäck din hembygd, Sveriges äldsta storskaliga kartor

karta-gamla-uppsala-1640.jpg
Utsnitt ur karta över ”Gambla Vpsala kyrkiebyn”, 1640-41.

I brist på nya utflykter fortsätter jag att tipsa om olika källor jag använder när jag letar information. Denna gång handlar det om Sveriges äldsta storskaliga kartor. Det här är en databas som innehåller runt 12 000 kartor från åren 1630-1655

De här kartor hittar ni även bland Lantmäteriets historiska kartor som jag tidigare har berättat om. Det som gör just den här tjänsten speciell är två saker:

För det första så har man låtit tolka kartorna. Det gör att man har möjlighet att läsa vad det står på kartorna även om man kanske inte förstår allt. Innan denna tjänst kom på plats brydde jag mig oftast inte om dessa kartor just på grund av att de var så svåra att läsa.

Det andra som är bra är att man har försökt placera kartorna på den plats som den beskriver. Det kan tyckas som en liten sak men dessa kartor är många gånger väldigt svåra att placera. De har få likheter med dagens topologi och därför blir det ofta ett väldigt pusslande innan man har hittat platsen.

SASK-beskrivnig.jpg

Tjänsten är väldigt lätt att använda då den bygger på Google Maps, som ni säkert redan kommit i kontakt med. För att titta på kartorna zoomar ni in i kartan och klickar på någon av de många olika markeringarna. Nu dyker det upp en informationsruta. Här måste ni klicka på fliken ”Akter” (1) för att sedan välja någon av akterna (2). Klickar ni på någon av dessa öppnas kartan i en ny flik eller i ett nytt fönster lite beroende på hur er webbläsare är konfigurerad.

När väl kartan är uppe kan ni zooma in och ut med den med hjälp av + och – knapparna uppe i verktygsfältet. Klicka i kartan med vänster musknapp och håll den nere så kan ni dra er runt i kartan precis som i de flesta andra karttjänsterna på webben. Ta er en titt bland kartorna. Kanske hittar ni något spännande.

Länk till Sveriges äldsta storskaliga kartor.

Busshållplatser

Ett busshållplatsinlägg, ja varför inte? I brist på utflykter blir man lite desperat ibland. Dagen till ära skulle det kunna vara ett mycket långsökt aprilskämt. Nu tror jag inte riktigt inlägget når upp till den nivån.

fickhallplats.jpg
Fickhållplats

klackhallplats.jpg
Klackhållplats

timglashallplats.jpg
Timglashållplats / Dubbel stopphållplats

stopphallplats.jpg
Enkel Stopphållplats

korbanehallplats.jpg
Körbanehållplats

vagrenshallplats.jpg
Vägrenshållplats

glugghallplats.jpg
Glugghållplats

avskild-hallplats.jpg
Avskild hållplats

Det här handlar egentligen om all den överskottsinformation som man får genom bloggandet. För det mesta är det väldigt trevligt med ny kunskap men ibland blir det fel. Busshållplatser är ett typiskt exempel på sådan information.

Ända sedan jag lärde mig detta har jag inte kunnat få ut informationen ur skallen. Varje gång jag passerar en busshållplats tänker jag ”Oj, titta där, en klackhållplats” eller ”Ja det där var en typisk fickhållplats”. Det är precis som när man har en melodi i huvudet som man inte kan sluta nynna på.

Jag misstänker att de flesta som läser den här bloggen inte har försökt lära sig namnen på olika typer av busshållplatser. Nu sprider jag informationen vidare som ett dåligt aprilskämt. Kanske kan jag bli av med denna fixering om någon annan får den. Berätta gärna om jag lyckats med min onda plan ;)

Hur är det själva, har ni liknade hang-ups på saker som inte är speciellt livsavgörande? Själv har jag faktiskt en till som jag kanske kan berätta om i en annan bloggpost.

Har Ultuna källa sinat. Uppdatering 18 mars 2013

ultuna-kalla-2010.jpg
Ultuna källa vintern 2009/2010.

Hej, det har kommit in lite ny info om Ultuna källa. Efter mitt inlägg om kallkällan tog en av bloggens fantastiska läsare kontakt med Sveriges geologiska undersökning, SGU. Han har nu skickat mig svaret och det känns inte allt för upplyftande och något vagt. Det verkar som om jag kanske får rätt i mina antaganden även om jag hoppas att jag har fel.

Svar från KundserviceSGU: Hej igen. Jag har hört mig för lite men kan tyvärr inte ge något svar till varför källan verkar ha sinat. Vi har haft folk ute på platsen som bara kunnat konstatera att källflödet inte alls är som det brukar. Men vi fortsätter bevaka läget med källan.

Frågan är vad bevaka läget betyder? Anmäls det på något sätt, väntar man och ser om det blir bättre i vår och/eller frågar man SLU om jordhögarna i närheten (om det nu inte är SGU som godkänt jordupplaget)? Nu är det väl så att SGU är den myndighet som kan detta allra bäst så jag hoppas att de reder ut detta.

Ni får även en länk till SGU:s sida om Ultuna källa. Den ingår i deras serie om Geologiska upplevelser som är läsvärda. Länk till sidan.

Islandsbron, ett faktafel och 1800-talets träkonstruktion

Idag måste jag tyvärr rätta ett faktafel. Det har dykt upp ny information om Islandsbron vilket har fått mig att revidera mitt tidigare inlägg om bron. Felet finns även med i andra källor vilket gör att det känns extra viktigt att jag skriver om detta.

Efter att jag publicerat mitt inlägg om Islandsbron tog en läsare kontakt med mig och skickade över en hel del spännande dokument. Uppgiftslämnaren har själv skrivit en fantastisk artikel om stadens broar som jag tidigare inte hade läst. Den publicerades i föreningen Vårda Uppsalas jubileumsskrift 2004. Jag fick även ett protokoll från en besiktning av Islandsbron som Uppsala spårvägar lät göra 1906.

islandsbron_4.jpg
Islandsbron från 1841. Foto: Henri Osti, årtal okänt.

islandsbron_1860-talet.jpg
Islandsbron med nya sidostycken, troligtvis 1860-talet. Foto: Henri Osti, årtal okänt.

Den uppgift som ifrågasätts är att delar av bron skall ha ersatts med järnbalkar i samband med en renovering någon gång efter 1850. Bilderna ovan visar Islandsbron före och efter renoveringen. Det helt övertygande beviset på att detta inte stämmer är besiktningsprotokollet. Här beskriver Carl J Insulander ganska ingående brons tillstånd, reparationer och konstruktion. Det nämns även att delar av timret kan vara över 60 år gammalt, det vill säga från den första upplagan av bron. Det finns däremot inte ett enda ord skrivet om några järnbalkar vilka borde ha funnits med ifall det existerade några.

besiktning-islandsbron-1906.jpg
Besiktningsprotokoll från 1906 med skiss över ett av Islandsbrons brospann.

islandsbron-1800-talet-1.jpg
Närbild av den renoverade bron där man ser träbjälkarna under bron. Foto: Henri Osti, årtal okänt.

Uppgiftslämnaren tror att felet beror på en misstolkning av äldre fotografier. Efter att skärskådat en hel del gamla bilder är det svårt att ha en annan åsikt. På ovanstående bild ser man delar av bjälkarna som beskrivs i besiktningsprotokollet. Sidostyckena däremot liknar visserligen någon form av järn- eller stålbalkar men jag kan inte hitta något om att de skulle var en del av den bärande konstruktionen. Vi kan nog anta att se sitter där mest för utseendets skull.

reparation-islandsbron-ca1860.jpg
Renovering av Islandsbron. Troligtvis 1880-tal. Foto: Henri Osti, årtal okänt

Ytterligare ett litet bevis hittar vi i ovanstående bild. Här har man hängt upp några plankor på utsidan av bron och det pågår en renovering av sidostyckena. Jag gissar att det inte inte är någon rostskyddsbehandling man håller på med utan här försöker man helt enkelt spackla igen gliporna mellan torkande bräder. Nu är jag ingen specialist i ämnet men med besiktningsprotokollet i bakfickan sätter jag mina pengar jag på det senare alternativet.

Har Ultuna källa sinat?

Vad har hänt med Ultuna källa? I vanliga fall brukar det vara öppet vatten här vintertid. Källan som är en av Uppsalas vattenrikaste släpper ut stora mängder med plusgradigt vatten vilket håller isen borta. Här har ni några jämförelsebilder. De två först bilderna är från i helgen och det ligger ett kompakt istäcke över vattnet.

ulltuna-kalla-1.jpg
Dammen är igenfrusen. Mars 2013.

ulltuna-kalla-3.jpg
Spången till källans utlopp, Kanalen till vänster. Mars 2013.

Här är två bilder från januari 2010. Jag minns att denna vinter var det väldigt kallt och när dessa bilder togs var det närmare 15 minusgrader.

ulltuna-kalla-2.jpg
Dammen januari 2010.

ulltuna-kalla-4.jpg
Kanalen från källans utlopp januari 2010.

Nedan är en bild på källan från nästkommande vinter. När det är riktigt kallt ligger det en drömsk dimma över utloppet från källan. Ett trevligt motiv som jag tagit många bilder på. Änderna verkar också gilla det öppna vattnet.

ulltuna-kalla-5.jpg
Kanalen från källans utlopp december 2010.

Är det här en naturlig variation i vattenflödet eller har något hänt? Kan källan ha påverkats av de många byggena runt omkring? Jag såg att man tippat stora mängder jord strax väster om källan i riktning mot Tyskbacken. Självklart blir man orolig att man skadat källan som med all sannolikhet har varit igång sedan 1700-talet.

ulltuna-kalla-6.jpg
Källans utformning idag. Den röda linjen är spången ut till källans utlopp.

ultuna-1732.jpg
Karta över Ultuna 1732.

En karta från 1732 visar att det fanns ganska gott om källor i området. Jag vet dock inte om just dagens källa är någon av dessa eller om den fortfarande låg under vattnet.

Nu måste jag fråga er om ni sett detta förut eller skall jag börja oroa mig för att Ultuna källa numera är ett passerat kapitel i Uppsalas historia?

Länk till området på Google maps.

Upptäck din hembygd, Uppsala kommuns kartverktyg

Om ni är intresserade av information om Uppsala vill jag tipsa om Uppsala kommuns kartverktyg. Här hittar man mer information än vad som går att beskriva i ett inlägg. Letar ni efter aktuella detaljplaner, valresultat, skolor eller kanske en naturvårdsinventering så hittar ni det här.

I detta inlägg tänker jag beskriva hur man hittar information om pågående planuppdrag, det vill säga vad som är på väg att byggas här i kommunen. Det är något som jag hoppas de flesta är intresserade av.

kartvertyg-1.jpg
Bild1. Pågående planuppdrag.

kartvertyg-2.jpg
Bild 2. Vertygsfält i kartverktyget.

Gränssnittet är inte helt självförklarande så en liten guide underlättar. Välj pågående planuppdrag under menyn Fysisk Planering i vänsterspalten ( bild 1). Zooma in på kartan och drag dig runt i kartan med ”handverktyget” (bild 2, ring 1). När du hittar något intressant, byt verktyg i menyn över kartan till ”Info-knappen” (bild 2, ring 2). Klicka på det blåstreckade området som du vill veta mer om.

kartvertyg-3.jpg
Bild 3. Informationsruta med länkar ”Läs mer om detta planuppdrag”.

kartvertyg-4.jpg
Bild 4. Länkar till alla dokument som finns angående bygget.

Nu poppar det upp en liten inforuta med länkar som tar dig sidan med plankartor med mera (bild 3 och 4). Här hittar ni byggplaner, utredningar och hur långt man kommit i arbetet, allt en engagerad Uppsalabo kan önska sig.

kartvertyg-6.jpgkartvertyg-5.jpg
Ur detaljplanen för kv. Skytteln i Kungsängen.

Nu när ni har hittat hit kan är det bara att klicka runt i vänsterspalten och testa andra lagren som till exempel kvartersnamn eller historiska kartor. De senare brukar jag själv ofta titta på då de är lättillgängliga.

kartvertyg-7.jpg

Jag vill också nämna att den här sajten är den mest detaljerade och bäst uppdaterade när det kommer till nya namn och gator i staden. Google maps och andra kartor ligger långt efter. Lycka till med informationsletandet.

Länk till Uppsala kommuns kartverktyg.

Alla broar över Fyrisån från Dannemorasjön till Flottsund

Gamla landsvägsbron i Vattholma. En stenbro från 1758
Gamla landsvägsbron i Vattholma. Det är den äldsta bron över Fyrisån, uppförd 1758.

Kan man tänka sig, slutligen blev jag klar med denna spaning. Vi får väl säga tillfälligt eftersom jag misstänker att det kommer att byggas nya broar och gamla behöver renoveras.

När jag började den här spaningen tänkte jag att det skulle bli en kul sommarutflykt. Idén var att ta några bilder på broarna längs med Fyrisån och presentera dem här på bloggen. Den utflykten växte snabbt till något annat när jag började söka efter information om broarna. Jag blev även överaskad av antalet broar. Inte hade jag trott att jag skulle hitta 55 stycken, lite beroende på hur man räknar. Tre och ett halvt år senare kan jag bara konstatera att det varit väldigt lärorikt.

Nu har jag samlat alla länkar till de inlägg som jag skrivit om broarna i denna post. Jag hoppas att det skall underlätta för alla som vill läsa om broarna över Fyrisån. Jag kommer också att uppdatera posten ifall det dyker upp någon ny bro.

Viken
Den nordligaste bron som ligger i närheten av gården Viken. En körbar träbro med betongförstärkta stenfundament.

Skyttorp
En betongbro byggd 1993.

Backbron
Bro som är en del av vandringsleden Salstaleden. Uppförd där det historikskt funnits broar sedan lång tid tillbaka.

Salsta väg 704
Klassisk betongbro uppförd 1961

Salsta Slott
En bro som jag inte hitta några uppgifter om. Tidigare fanns det färjetrafik här innan Salstasjön försvann någon gång i mitten på 1700-talet.

Salsta golfbana
Två vackra träbroar som med all sannolikhet uppfördes i samband med att man anlade golfbanan.

Vattholma, väg 703
En bro byggd i början 1960-talet som sätter standarden för betongbroar. Har du sett en har du sett alla.

Trollbobron, Vattholma
En av Fyrisåns vackraste stenbroar uppförd eller ombyggd 1845

Gamla landsvägsbron, Vattholma
Den äldsta stenbron över Fyrisån.

Kinnsbroarna Vattholma
Två träbroar på var sin sida om en liten holme i ån.

Wattholma bruk
Här kan man passera över ån uppe på dammvallen vid det gamla järnbruket.

Fäbron Vattholma
En mycket gammal passage över Fyrisån.

Järnvägsbron, Vattholma
Betongbro för dubbelspår.

Väg 290 vid Ekeby
Landsvägsbro som går över både Fyrisån och järnvägen.

Ärentunavägen, Storvreta
En ovanligt tråkig betongbro byggd 1969.

Ekeby kvarn
Här hittar vi fyra broar som går helt eller delvis över Fyrisån.

Skärmansbro
Ett gammalt namn på en ny bro strax utanför Ekeby by, Storvreta.

E4 norr om Fullerö
Motorvägens två broar över Fyrisån.

Lilla Skärna
En fantastisk spång som minner om gamla tiders spänger.

Fyrisvall
En träbro vid gården Fyrisvall.

Ensta
Två broar som går över den gamla kvarnrännan till en stor holme i ån

Ärnabron
Betongbro från 1985. Den sista i raden av broar som funnits här sedan 1600-talet.

Väg 631, Ulvavägen
En betongbro som byggdes efter att man hade förlängt landningsbanan vid Ärna flygplats.

Ulva kvarn
Två broar varav den ena går över Fyrisån och den andra till en holme på baksidan av kvarnen.

Klastorpsbron
Namnet är inte officiellt men den ligger precis vid gården Klastorp.

GC-bro Tunaberg
En gång- och cykelbro strax norr om Bärbyleden.

Tunabergsbron
Här passerar Bärbyleden över Fyrisån

Fyrishovsspången
Bron mellan Fyrishov och parkeringen på västra sidan ån.

Fyrisvallsbron
En betongbro från 1962. Den första bron byggdes 1915 för att underlätta materialtransporter till bygget av Seminariet.

Idunspången
En härligt grön skapelse av stål uppförd 2010

Strandängsspången
Namngiven efter parken på åns östra sida. Uppförd 2010

Järnvägsbron i Uppsala
En stålbro i fackverkskonstruktion.

Fyrisspången
Byggd av eleverna vid Fyrisskolan och invigd 1981.

Luthagsbron
Uppförd 1973 som en del av Luthagsleden

Eddaspången
Byggd 1886 men då på platsen för Haglunds bro. Flyttad till sin nuvarande plats 1901

Haglunds bro
Ursprungligen uppförd 1901. Bron vi ser idag är en nykonstruktion från 1992

Järnbron
Sveriges första körbara järnbro. Ersattes av S:t Olofsbron . Återuppbyggd på dess nuvarande plats 1986.

S:t Olofsbron
En smäcker balkbro i förspänd betong som invigdes 1964.

Kvarnbron
Den äldsta stenbron i Uppsala. Uppfördes 1759.

Dombron
En stenbro från 1760. På den här platsen byggde man troligtvis Uppsalas absolut första bro.

Nybron
Dagens bro är från 1899. Den först bron fick sin placering här efter Drottning Kristinas stadsreglering 1643.

Västgötaspången
Kallades tidigare Malins bro eller Malins brygga efter dottern till brons donator. Uppförd 1862

Islandsbron
En betongbro med ett vackert räcke.

Hamnspången
En klaffbro av ”Holländsk typ”. Uppförd 2012.

Kungsängsbron
Här passerar Kungsängleden över Fyrisån

Vindbron
En rullbro med lång historia. Idag är bron nedlagd.

Flottsundsbron
Stadens södra infart. Från början var det ett vad som senare ersattes av en färja. På 1800-talet byggde man slutligen en bro på platsen.

 

God Jul 2012

gagatan2012.jpg

En tidig promenad på julaftonsmorgon. Stan är tom och kommersen har inte starta ännu. Det var skönt att få vandra runt i stillhet även om snön stack i ansiktet, lite som att ta ett djupt andetag innan ruschen. Nu skall bara de sista klapparna slås in innan det är dags att umgås, äta och lyssna på julklappsrim.

Jag önskar er alla en riktigt God Jul!