Upptäck din hembygd, Uppsala kommuns kartverktyg

Om ni är intresserade av information om Uppsala vill jag tipsa om Uppsala kommuns kartverktyg. Här hittar man mer information än vad som går att beskriva i ett inlägg. Letar ni efter aktuella detaljplaner, valresultat, skolor eller kanske en naturvårdsinventering så hittar ni det här.

I detta inlägg tänker jag beskriva hur man hittar information om pågående planuppdrag, det vill säga vad som är på väg att byggas här i kommunen. Det är något som jag hoppas de flesta är intresserade av.

kartvertyg-1.jpg
Bild1. Pågående planuppdrag.

kartvertyg-2.jpg
Bild 2. Vertygsfält i kartverktyget.

Gränssnittet är inte helt självförklarande så en liten guide underlättar. Välj pågående planuppdrag under menyn Fysisk Planering i vänsterspalten ( bild 1). Zooma in på kartan och drag dig runt i kartan med ”handverktyget” (bild 2, ring 1). När du hittar något intressant, byt verktyg i menyn över kartan till ”Info-knappen” (bild 2, ring 2). Klicka på det blåstreckade området som du vill veta mer om.

kartvertyg-3.jpg
Bild 3. Informationsruta med länkar ”Läs mer om detta planuppdrag”.

kartvertyg-4.jpg
Bild 4. Länkar till alla dokument som finns angående bygget.

Nu poppar det upp en liten inforuta med länkar som tar dig sidan med plankartor med mera (bild 3 och 4). Här hittar ni byggplaner, utredningar och hur långt man kommit i arbetet, allt en engagerad Uppsalabo kan önska sig.

kartvertyg-6.jpgkartvertyg-5.jpg
Ur detaljplanen för kv. Skytteln i Kungsängen.

Nu när ni har hittat hit kan är det bara att klicka runt i vänsterspalten och testa andra lagren som till exempel kvartersnamn eller historiska kartor. De senare brukar jag själv ofta titta på då de är lättillgängliga.

kartvertyg-7.jpg

Jag vill också nämna att den här sajten är den mest detaljerade och bäst uppdaterade när det kommer till nya namn och gator i staden. Google maps och andra kartor ligger långt efter. Lycka till med informationsletandet.

Länk till Uppsala kommuns kartverktyg.

Alla broar över Fyrisån från Dannemorasjön till Flottsund

Gamla landsvägsbron i Vattholma. En stenbro från 1758
Gamla landsvägsbron i Vattholma. Det är den äldsta bron över Fyrisån, uppförd 1758.

Kan man tänka sig, slutligen blev jag klar med denna spaning. Vi får väl säga tillfälligt eftersom jag misstänker att det kommer att byggas nya broar och gamla behöver renoveras.

När jag började den här spaningen tänkte jag att det skulle bli en kul sommarutflykt. Idén var att ta några bilder på broarna längs med Fyrisån och presentera dem här på bloggen. Den utflykten växte snabbt till något annat när jag började söka efter information om broarna. Jag blev även överaskad av antalet broar. Inte hade jag trott att jag skulle hitta 54 stycken, lite beroende på hur man räknar. Tre och ett halvt år senare kan jag bara konstatera att det varit väldigt lärorikt.

Nu har jag samlat alla länkar till de inlägg som jag skrivit om broarna i denna post. Jag hoppas att det skall underlätta för alla som vill läsa om broarna över Fyrisån. Jag kommer också att uppdatera posten ifall det dyker upp någon ny bro.

Viken
Den nordligaste bron som ligger i närheten av gården Viken. En körbar träbro med betongförstärkta stenfundament.

Skyttorp
En betongbro byggd 1993.

Salsta väg 704
Klassisk betongbro uppförd 1961

Salsta Slott
En bro som jag inte hitta några uppgifter om. Tidigare fanns det färjetrafik här innan Salstasjön försvann någon gång i mitten på 1700-talet.

Salsta golfbana
Två vackra träbroar som med all sannolikhet uppfördes i samband med att man anlade golfbanan.

Vattholma, väg 703
En bro byggd i början 1960-talet som sätter standarden för betongbroar. Har du sett en har du sett alla.

Trollbobron, Vattholma
En av Fyrisåns vackraste stenbroar uppförd eller ombyggd 1845

Gamla landsvägsbron, Vattholma
Den äldsta stenbron över Fyrisån.

Kinnsbroarna Vattholma
Två träbroar på var sin sida om en liten holme i ån.

Wattholma bruk
Här kan man passera över ån uppe på dammvallen vid det gamla järnbruket.

Fäbron Vattholma
En mycket gammal passage över Fyrisån.

Järnvägsbron, Vattholma
Betongbro för dubbelspår.

Väg 290 vid Ekeby
Landsvägsbro som går över både Fyrisån och järnvägen.

Ärentunavägen, Storvreta
En ovanligt tråkig betongbro byggd 1969.

Ekeby kvarn
Här hittar vi fyra broar som går helt eller delvis över Fyrisån.

Skärmansbro
Ett gammalt namn på en ny bro strax utanför Ekeby by, Storvreta.

E4 norr om Fullerö
Motorvägens två broar över Fyrisån.

Lilla Skärna
En fantastisk spång som minner om gamla tiders spänger.

Fyrisvall
En träbro vid gården Fyrisvall.

Ensta
Två broar som går över den gamla kvarnrännan till en stor holme i ån

Ärnabron
Betongbro från 1985. Den sista i raden av broar som funnits här sedan 1600-talet.

Väg 631, Ulvavägen
En betongbro som byggdes efter att man hade förlängt landningsbanan vid Ärna flygplats.

Ulva kvarn
Två broar varav den ena går över Fyrisån och den andra till en holme på baksidan av kvarnen.

Klastorpsbron
Namnet är inte officiellt men den ligger precis vid gården Klastorp.

GC-bro Tunaberg
En gång- och cykelbro strax norr om Bärbyleden.

Tunabergsbron
Här passerar Bärbyleden över Fyrisån

Fyrishovsspången
Bron mellan Fyrishov och parkeringen på västra sidan ån.

Fyrisvallsbron
En betongbro från 1962. Den första bron byggdes 1915 för att underlätta materialtransporter till bygget av Seminariet.

Idunspången
En härligt grön skapelse av stål uppförd 2010

Strandängsspången
Namngiven efter parken på åns östra sida. Uppförd 2010

Järnvägsbron i Uppsala
En stålbro i fackverkskonstruktion.

Fyrisspången
Byggd av eleverna vid Fyrisskolan och invigd 1981.

Luthagsbron
Uppförd 1973 som en del av Luthagsleden

Eddaspången
Byggd 1886 men då på platsen för Haglunds bro. Flyttad till sin nuvarande plats 1901

Haglunds bro
Ursprungligen uppförd 1901. Bron vi ser idag är en nykonstruktion från 1992

Järnbron
Sveriges första körbara järnbro. Ersattes av S:t Olofsbron . Återuppbyggd på dess nuvarande plats 1986.

S:t Olofsbron
En smäcker balkbro i förspänd betong som invigdes 1964.

Kvarnbron
Den äldsta stenbron i Uppsala. Uppfördes 1759.

Dombron
En stenbro från 1760. På den här platsen byggde man troligtvis Uppsalas absolut första bro.

Nybron
Dagens bro är från 1899. Den först bron fick sin placering här efter Drottning Kristinas stadsreglering 1643.

Västgötaspången
Kallades tidigare Malins bro eller Malins brygga efter dottern till brons donator. Uppförd 1862

Islandsbron
En betongbro med ett vackert räcke.

Hamnspången
En klaffbro av ”Holländsk typ”. Uppförd 2012.

Kungsängsbron
Här passerar Kungsängleden över Fyrisån

Vindbron
En rullbro med lång historia. Idag är bron nedlagd.

Flottsundsbron
Stadens södra infart. Från början var det ett vad som senare ersattes av en färja. På 1800-talet byggde man slutligen en bro på platsen.

 

God Jul 2012

gagatan2012.jpg

En tidig promenad på julaftonsmorgon. Stan är tom och kommersen har inte starta ännu. Det var skönt att få vandra runt i stillhet även om snön stack i ansiktet, lite som att ta ett djupt andetag innan ruschen. Nu skall bara de sista klapparna slås in innan det är dags att umgås, äta och lyssna på julklappsrim.

Jag önskar er alla en riktigt God Jul!

Stenen och kyrksalen vid Österplan

tingshus-trudhem-1.jpgtingshus-trudhem-2.jpg

Hej igen. Nu är det dags för ett nytt mysterium. Jag har sugit på den här karamellen ett tag eftersom jag först ville gräva runt lite på Stadsarkivet. I vanlig ordning drog det ut på tiden.

Tipset fick jag av en läsare redan i mars. Han skickade en bild på en sten som sitter inmurad i det gamla tingshuset i korsningen S:t Olofsgatan och Storgatan. Han funderade på om detta kunde vara en rest från huset som tidigare stod här?

Tingshuset uppfördes 1956-1957 och ersatte en byggnad som gick under namnet ”Kyrksalen vid Österplan” eller ”Österplans kyrksal”. Det var en imponerande byggnad och idag förvånas man över beslutet att riva den.

kyrksalen-osterplan-1.jpg
Kyrksalen, bild tagen  från järnvägen. Foto: Alfred Dahlgren 1901-02

kyrksalen-osterplan-2.jpg
Kyrksalen, bild tagen från korsningen  S:t Olofsgatan och Storgatan. Foto: Alfred Dahlgren 1901-02

Salen uppfördes troligtvis 1891. Jag har hittat en situationsplan över kvarteret godkänd i juni 1892 där byggnaden finns avritad.

Enligt uppgift byggde man kyrksalen av två anledningar. Den ena var för att man inte tyckte att Domkyrkan passade för vardagsgudstjänster. Detta berodde troligtvis på Helgo Zettervalls stora ombyggnad av Domkyrkan (1886-1893). Den andra anledningen var att skolorna öster om järnvägen saknade en samlingslokal.  Nedanstående ritning över kyrksalen har en tydlig rubrik som säger ”Samlingssal för folkskolan”.

ritning-osterplans-kyrksal.jpg
Ritning över kyrksalen vid Österplan.

Tyvärr hittar jag inget årtal på ritningen. Det gör det svårt att avgöra om det är den ursprungliga ritningen eller om den beskriver en ombyggnad. Ritningen är stämplad med namnet C. A. Ekholm som var stadsarkitekt i Uppsala mellan åren 1887 och 1913. Det bör nämnas att runt 1890 så pågick en diskussion i kyrkostämman om en ny kombinerad skol- och kyrkobyggnad. Det fanns även ett färdigt förslag på en ny byggnad i kvarteret Nanna som senare avslogs.

Nå, åter till den mystiska stenen. Jag kan konstatera att den inte finns med på arkitekten Bengt Kockens ritning från 1956. Det som är intressant är att även muren saknas. Den har alltså uppförts vid ett senare tillfälle.

ritning-tingshus-trudhem.jpg

Det är möjligt att man hittat stenen i samband med murbygget och valt att återställa en bit av kyrksalen. En annan tanke är att det är ett ganska dåligt droppskydd för den glipa som finns mellan muren och fasaden. Marmorstenen är onekligen en udda detalj vilket får en att börja fundera.

Det hade varit kul att hitta en ritning på muren och se om stenen fanns med. I väntan på att den dyker upp får det här mysteriet nog vara olöst. Själv tänker jag  ändå låta stenen, oavsett dess ursprung, påminna mig om den vackra kyrksalen som en gång stod här.

Broar över Fyrisån, Flottsundsbron

flottsundsbron-1.jpgflottsundsbron_angbat.jpg

Ja då har vi kommit till sista bron över Fyrisån nämligen Flottsundsbron. Flottsund har varit den södra infarten till Uppsala sedan staden grundades, det gäller både till sjö och till land. Nu handlar den här serien om broar så vi koncentrerar oss på landvägen.

Vadet

De äldsta spåren som tyder på att det funnits ett vad eller annan överfart här hittar vi strax öster om dagens bro. I detta område finns ett av Uppsalas mest omfattande system av hålvägar. Dessa medeltida ”stigar” visar vart folk tog sig fram innan man började utveckla vägnätet på 1500-talet. Som ni ser på kartan här nedanför ansluter många av dem ner mot Flottsund.

halvagar_flottsund.jpg

Tyvärr upptäckte jag för några år sedan att skogen var perforerat av djupa däckspår. Man hade nyligen gallrat i området och det var sannolikt i samband med detta arbete som man kört sönder marken. Jag skulle faktiskt bli förvånad om alla hålvägar klarat sig utan skador.

Om man går till de skrivna källorna finns det inte mycket information om vadet. Det berättas dock att 1521 red ärkebiskopens fogde Bengt Biugg över vadet jagad av svenska soldater, ”när han redh öffuer wadet j Flötesund”. Det skall även ha uppförts en tillfällig pontonbro inför Erik XIV kröning 1561 som lät det kungliga processionståget passera över ån.

Färjan

flottsund_1693.jpg
Karta från 1693.

På 1500-talet börjar man med färjetrafik över ån. Några så tidiga källor har jag inte hittat men på en karta från 1685 kallas platsen på norra sidan för Färjestaden. En annan karta från 1693 tycker jag är intressant. Uppe vid Kungseken låg Upkrogen, på den södra stranden hittar vi Nederkrogen och på den norra sidan av överfarten låg Färjekrogen. Flottsund var onekligen en viktig knutpunkt med flera ställen där man kunde få sig en bit mat och något att dricka. Skötseln av färjan auktionerades ut och betalades med avgifter. Det var dock inga höga avgifter och färjkarlen tvingade ofta ha en bisyssla.

flottsund_1787.jpg
Flötsund 1787. Målning av Johan Gustav Härstedt. UUB

granssten-brostuga.jpg

Målningen här ovan visar hur färjeläget såg ut i slutet på 1700-talet. Om ni tittar noga så ser ni en sten på andra sidan Fyrisån. Den är rest till minna av Gustav III födelse men märker även ut gränsen mellan Uppsala och Stockholms län.  Den restes av landshövdingen i Stockholm 1746. Som ni ser på den nytagna bilden är stenen kvar men stugan är troligtvis av ett senare datum.

karta-farjestaden-1793.jpg
”Charta öfver djupet i Färjestaden vid Flotsund 1793″

Färjetrafiken forsätter ända fram till 1820-talet om jag kunnat tolka saken rätt. Flottsunds färja finns markerad i en karta från 1816. Ritningen ovan över djupet i ån är visserligen från 1793 men det finns ett tillhörande brev som verkar daterat 1822. Här skriver man att arrendatorn Edman snart är befriad från arrendet av färjan och krogrrörelsen vid Flottsund. Landshövdingeämbetet önskar därför att lantmätaren tillsammans med jägarmästaren och kronofogden snarast utser en ny plats för kroghus och diverse åbyggnader. Detta var tydligen ett krav för att man skulle kunna ordna ett nytt arrende.

Prins Gustafs bro

flotsundsbron-1911.jpg
Prins Gustafs bro. Bild tagen från öster. Foto: August Fredrik Schagerström, 1911. UM

prins-gustavfs-bro-1910-talet.jpg
Prins Gustafs bro 1910-talet. Fotograf och årtal okänt.

I början av 1800-talet ersätts färjan med en pontonbro, exakt när och varför är oklart. Pontonbron blir inte långlivad för ganska snart börjar man planera för en öppningsbar bro. Man startar till och med ett bolag, Prins Gustafs Bro Bolag, för att finansiera bygget.

Någon gång runt 1830 sätter man igång och enligt uppgift slutbesiktigas den nya bron 1832. Konstruktionen var en rullbro av trä vilande på två stenpelare. Bron fick namnet ”Prins Gustafs bro” efter prins Gustav ”Sångarprinsen” som föddes 1827.

flottsund-gamla-brofastet.jpg
Gamla brofästet.

I boken Mälarens minnen från 1844 berättar C. J. Bergman följande:

Att följa sina hemresande vänner till Flottsund är nu, snart sagdt, en skyldighet för hvarje intimare förbindelse. På höjden af Prins Gustafs bro tager man vintertiden den egentliga Fälknäppen. Och hösttiden, när Studenten, rekreerad till både kropp och kassa, återvänder från hemmet, möta de honom redan här, de såta, förbindliga, men utarmade bröderna, som öfversomrat i Upsala.

Nu var det väl ganska självklart att följeslagaren vände vid bron. På samma sätt som med färjan tog man ut avgifter av dem som ville passera över bron. År 1886 kostade det till exempel 25 öre för en vagn med två hästar, 1 öre för en gående och 5 öre för en ko. I början av 1900-talet tillkom nya fordon och avgiften för en bil var 1 krona och en moped 25 öre.

Det bör väl nämnas att på 1800-talet tog man även upp tull vid bron. Det gällde i huvudsak varor som skulle skeppas upp till staden. På grund av tullavgifterna pågick därför en livlig byteshandel söder om ån.

Flottsundsbron

Untitled-2.jpg
Flottsundsbron. Nere till vänster ser ni brovaktarstugan som bränndes ner 1985. Uppe till vänster det gamla brofästet. Foto: Oscar Bladh 1934-37 (crop)

1923 startar diskussionen om en ny bro. Den gamla bron var då i så dåligt skick att den inte ansågs värd att reparera. Man beslutade att en ny bro skulle uppföras norr om den tidigare bron. Uppdraget gick till ingenjörsfirman Unader & Jonson. De ritar en svängbro av stål med en total längd på 60,6 meter. Från början var den handriven och vridmekanismen var placerad under en lucka på bron. Här fäste brovakten en stor spak och sedan fick han gå 18 varv för att bron skulle öppnas helt. Bron invigdes 1924.

Som ni säkert har märkt har bron sina brister och den har renoverats ett flertal gånger. Redan 1932 förstärktes bron och ungefär samtidigt elektrifierades den. 1984 blev den automatiserad och fjärrstyrdes från Kungsängsbron. Tydligen gick det inte så bra för idag är det personal från en vaktbolag som åker ned till bron och öppnar den.

flottsundsbron-4.jpgflottsundsbron-3.jpg

Nu finns det planer på att bygga om den nuvarande bron. Enligt Uppsala kommun skall detta ske mellan september 2014 och mars 2015. Det är tråkigt att vi antagligen förlorar ännu en vacker nitad järnkonstruktion från början av förra seklet. I det här fallet kan jag dock förstå behovet även om det gör ont i hjärtat.

Namnet

Namnet Flötasund (1295) senare Flottsund tror man kommer från ordet flöte som i det här fallet tolkas som ‘det som flyter med ett vattendrag och uppgrundar detta’. En ganska bra beskrivning då Fyrisån är mycket slambärande. Ända sedan Gustav Vasas tid har det kommit kungliga påbud som uppmanat till nya muddringar. Jag misstänker att det kommer vi tvingas fortsätta med så länge vi vill ha en fungerande sjötrafik i ån.

Flottsundsbron på Google Maps.

Detta är inlägg 46 i serien om broar över Fyrisån

Den mystiska stolpen mellan Svandammen och Svettis

stolpe-svandammen-1.jpgstolpe-svandammen-2.jpg

Nu har det dykt upp ett nytt mysterium här i Uppsala. En observant läsare har hittat en konstig stolpe som står mellan Svandammen och Svettis. Han undrade om den hade någon koppling till spårvägen som en gång i tiden passerade utanför Svettis.

Jag blev självklart oerhört nyfiken och gav mig ut för att titta på stolpen. Trots att jag undersökt den noga vet jag fortfarande inte vad det är för något. Jag kan i alla fall säga att när jag såg den var min första tanke att det var en gammal dricksvattenfontän. Det utesluter förstås inte att det är någon spårvägspryl.

Jag hittade två bilder som kanske kan ge några ledtrådar. Båda bilderna saknar tyvärr årtal men det går i alla fall att bestämma vilken som är äldst.

svettis-old-1.jpg
Foto: Paul Sandberg, årtal okänt. UM

På den äldre bilden ser vi Svettis och en av spårvägens kontaktledningsstolpar. Här saknas den mystiska stolpen. Att jag nämner kontaktledningsstolpen är bara för att visa att spårvägen fanns innan stolpen dök upp. Det var ju det frågeställaren undrade över även om det inte bevisar något. Spårvägen förändrades och byggdes om ett flertal gånger under de 47 år som den existerade.

svettis-old-2.jpg
Foto: Uppsala-bild, årtal okänt. UM

På den yngre bilden, där Sjukhusvägen har fått en fin beläggning av smågatsten, hittar vi både kontaktledningsstolpen och den mystiska stolpen.

stolpe-svandammen-oldcrop.jpg
Foto: Uppsala-bild, årtal okänt. (crop) UM

Här har jag förstorat bilden och nu ser man något mycket spännande. Marken har höjts med minst 30 centimeter sedan bilden togs och idag är det bara en del stolpen som syns. Under jord döljer sig foten av stolpen som består av ytterligare en stor kula.

Visst är det ett härligt mysterium. Stolpen verkar solid men tittar man närmare på de två armarna finns det en tapp i varje ände. Är det möjligt att man lött igen ett tidigare hål i toppen på dessa? Min första tanke kanske inte var så dum, den om dricksvattenfontänen. Det känns i alla fall som det saknas något och jag vill verkligen montera fast något på de där tapparna, frågan är bara vad?

stolpe-svandammen-3.jpgstolpe-svandammen-4.jpg

Som sagt, jag har inget svar på denna gåta men vad säger ni? Har ni några gissningar? Någon av er kanske besökte Svettis i sin ungdoms dagar och vet exakt vad detta är för något?

PS. Glöm inte bort att mysteriet med stolpen i Odinslund fortfarande är olöst.

Grattis bloggen på 6-årsdagen

Uppsala-hogar-1.jpg

Grattis bloggen! Jag skall erkänna att jag höll på att missa bemärkelsedagen men kom på det i sista sekund. Som ni säkert märkt har jag tvingats prioritera andra saker än bloggen den senaste tiden.

Hur som helst, det är fantastiskt att man hållit på med detta i 6 år. Det roliga är att bloggandet faktiskt blivit enklare eller rättare sagt mer avslappnat med åren. Tiden har nog gjort att jag verkligen låtit den bli den hobby, utan prestationsångest och deadlines, som var tanken.

En annan kul sak är att det bara känns som första halvlek. Jag skriver ju ner alla idéer jag får och det kommer även in fina tips från läsare. Det här har gjort att de börjat samlas på hög, en riktigt stor hög. Som ni förstår är det här ett angenämt problem. Någon idétorka lär jag inte drabbas av under de närmaste åren.

Jag måste också säga att det är otroligt givande när man upptäcker att det finns läsare som gillar det man skriver. Det går aldrig att tacka nog för den inspirationen. Tack allihopa!

En gammal allé, Kungsängens gård och Glädjen

alle-gladjen.jpggladjen_besinmack.jpg

Jag vet inte om ni sett den förut men det finns en gammal allé vid den plats som historiskt sett kallas Glädjen. Numera ligger det en bensinmack här och på andra sidan gatan hittar ni allén.

Jag har gått och funderat på den där allén ganska länge men inte tagit mig tid till att kolla upp den. Häromdan satte jag mig ner och började leta information och som vanligt dök det upp saker som man inte väntat sig.

kungsangens_gard_vagnslider.jpg

Allén visade sig var en del av huvudvägen in till Kungsängens gård. Det som överraskade mig var att det som jag trodde var ett vagnslider visade sig vara en port för huvudvägen in till gården. Som ni ser på kartan från 1952 fick alla som kom norrifrån passera genom den.

kungsangens-gard-1952.jpg
Karta 1952

Vimpeln i toppen på ladan säger 1925 vilket stämmer med informationen i Svenska Gods och Gårdar. Här nämns det att en loge och lada uppförs detta år. Gården är äldre och verkar vara uppförd runt 1860 men ni kan läsa mer om den här.

Jag hade hoppats att jag skulle hitta något om Glädjen. Tyvärr visade det sig att det var ganska tunnsått med information. En uppgift säger att namnet skall finnas markerat i en karta från 1699. Tyvärr har jag  inte lyckats hitta den.

kungsangens-gard-1947.jpg
Kungsängens gård. Glädjen i fonden uppe till höger. Foto: Flygtrafik AB, 1947 (crop)

gladjen-flyttar.jpg

På 1700-talet flyttas Glädjen norrut. I en gammal karta från 1763 hittar vi både Gamla och Nya Glädjen. Det som är skumt är att i en karta från 1816 så har Glädjen flyttat tillbaka. Här har nämligen Gamla och Nya Glädjen bytt plats.

I några kungörelser från 1830-talet nämner man ” Värdshuset Glädjen 1/8 mil från Kungsängstullen”. Tydligen fanns det en krog här och enligt kungörelserna hölls auktioner här ute där man sålde mark och egendomar.

gladjen-1860-talet.jpg
Glädjen 1860-talet. Foto: Okänd (crop)

Slutligen hittade jag en bild från 1860-talet där man kan kan se Glädjen i fonden. Det är extra kul när man kan hitta så här gamla bilder på något.

Kungsängens gård på Google Maps.

Broar över Fyrisån, Hamnspången

hamnspangen-1.jpghamnspangen-2.jpg

Så var den äntligen klar! Hamnspången är på plats och invigd. Detta skedde igår, det vill säga fredagen 26 oktober klockan 11.00. Glädjande nog kunde jag för en gångs skull delta i en broinvigning.

hamnspangen-5.jpg

Först passerade några båtar samtidigt som man spelade musik, det hölls tal, bron namngavs, bron fälldes ned under rökutveckling och så spelades det mer musik och dansades. Slutligen fick barnen gå över bron till den väntande tårtan och varmkorvarna i Parksnäckan. Det var det kortaste sammandraget jag kunde skriva men det var självklart mycket trevligt.

langlois-bridge-van-gogh.jpg

Uppsalas Gatu- och parkchef nämnde under sitt tal att under planeringen hade man inspirerats av en tavla av Van Gogh. Jag misstänker att det måste ha varit någon av Van Goghs målningar av Langloisbron vid Arles som han syftar på.

Bron har ju inte tillkommit helt utan problem. Öppningen för sjötrafiken blev försenad med närmare två månader vilket ställde till det rejält för den kommersiella trafiken. Orsaken till förseningen berodde att man var tvungen att förstärka en spillvattenledning som låg bredvid bron. Man fick även problem med att vissa betongpålar sprack under pålningen. Dessa ersattes med liknade av stål.

hamnspangen-6maj-2012.jpg
Så här såg det ut den 6 maj. Båttrafiken skulle ha startat redan i slutet av april.

Nå hur blev det. Jag tycker att det är fantastiskt att vi fått en ny bro och jag är övertygad att den kommer att bli välanvänd. Jag måste dock erkänna att jag tycker att man kunde ha tagit ut svängarna betydligt mer. Konstruktionen går ju inte att ändra på men den grå färgen känns mer som en grundfärg. Varför inte måla den bländande vit vilket skulle föra den tillbaka till funktionalismens ”båtarkitektur”?

Jag är även förvånad över brons öppettider. Om jag förstått det som står på kommunens hemsida så kommer bron bara att vara öppen för gående vardagar mellan 06.30 till 15.50 sommar och höst. Det känns väldigt snålt tilltaget då det är under sommarhalvåret folk faktiskt är ute och promenerar. Personligen hoppas jag att man ser över detta i vår men fram tills dess skall jag njuta av den nya bron.

Uppdatering 2 november 2012: En av bloggens läsare hade kontakta kommunen angående öppningstiderna. Han meddelade att informationen på hemsida nu har har ändrats till ”Hamnspången öppnas tio min före och efter Kungsängsbrons öppningstider”. Det låter betydligt bättre.

Detta är inlägg 45 i serien om broar över Fyrisån.