Cykelbro över Fyrisån

The Magere Brug

Som många kanske läst så planerar man att bygga två nya broar över Fyrisån. Den ena är en cykelbro i höjd med Parksnäckan. Bron skall bli en öppningsbar bro av Holländsk typ och det speciella med just denna sort är att motvikten är placeras ovanför vägbanan. Dessa broar är ovanliga i Sverige men som man kan förstå av namnet finns det ett annat land där de är gott om dem.

När jag letade efter bilder på brotypen så kunde jag konstatera att det finns många vackra broar men också några riktiga bojsänken. Det skall bli intressant att få se vad arkitekterna hittar på men själv hoppas jag på en nätt variant som inte inkräktar allt för mycket på årummet. Vid smala passagen räcker det med en klaff på ena sidan men jag undrar om inte det krävs två dvs. en på var sida om ån så att konstruktionen inte blir galet stor.

Bild från Wikimedia Commons (CC). The Magere Brug.
Foto av S Sepp.

Sluta bygga glashus

Bonniers konsthall täckt av persienner

Jag fattar inte fascinationen över glashus. Nu är det Psykiatrins hus som blir nästa skapelse med stora glasytor här i Uppsala. Jag har läst många olika förklaringar från arkitekter angående dessa glaspalats. Luftiga, lätta, öppna och tillgängliga skall de tydligen vara men oftast är det bara skitsnack för att kunna klämma in en koloss i någon känslig miljö.

Jag tycker ni skall ta en ordentlig titt på bilden ovan av Bonniers konsthall. Så här ser byggnaden ut 80 procent av årets alla dagar. Är det detta man menar med luftigt och lätt? Känns byggnaden öppen och tillgänglig. Själv tycker jag att den mest liknar en stor smutsig stålpersienn. Någon hade beskrivit byggnaden som gracil, vilken skämtare.

Det finns många andra problem med glashus. Att utföra vanligt skärmarbet är näst intill omöjligt om inte persiennerna är nere under soliga dagar. Står solen lågt fortsätter problemen med reflexer från närliggande hus. Koncentrationsproblem hos de som arbetar i byggnaden ökar när händelser och rörelser utanför huset städigt stjäl uppmärksamhet från arbetet. Det är som att sitta i ett kontorslandskap där endast nackdelarna kvarstår. Kallras längs de stora glasytorna, dyrare uppvärmning och innomhusklimat som skiftar snabb är andra problem som kommer med konstruktionen.

Min slutliga fråga är ändå denna, varför skulle man överhuvudtaget vilja bygga ett hus som har en fasad som ser ut som ett stökigt kontor!?

Pingat på intressant.

Jag hoppas man lär sig

Uppsala Konsert & Kongress i kvällssolIbland så kan man inte låta bli att skratta åt sig själv. Den här bilden tog jag en kall eftermiddag dagarna innan nyår. Vintersolen skulle precis försvinna bakom hustaken och de sista strålarna föll på Konserthuset. Jag var ute i ett annat ärende men stannade upp när jag såg byggnaden. Färgerna var helt fantastiska och Konserthuset såg ut att vara klätt i koppar. Vad gör jag? Tar två bilder och går vidare… två bilder!  Man tar sig för pannan. Som vanligt har man lärt sig något men det känns ändå surt när man tänker på alla de missade bilderna.

Gottsunda

Gottsunda gård med två flyglar

Det är nog inte helt okänt att stadsdelen Gottsunda har fått sitt namn från Gottsunda gård som ligger i närheten av Lurbo. Platsen finns nämd i skrifter från 1300-talet men då som Gutasund. När vattennivån stod högre var dalgången mellan gården och Lurbo ett sund och det förklarar en del av namnet. Förledet har man lite olika teorier om och den mer spännande är att den har sitt ursprung från ordet gutar. Man menar att gotländska sjömän kan ha haft en lite samlingsplats någonstans i området. Den andra förklaringen är att det är sprunget ur de fornsvenska personnamnen Gute eller Gutte.

Byggnaderna vi ser idag är relativt nya men på 1600-talet fanns här ett säteri uppfört av J.Axelhielm. Jag försökte googla på namnet men det gav ett magert resultat. En sida om Gävle nämner dock en Johan Henriksson Axelhielm som var ordförande i en häxkommission vid den här tiden. Genast så sätter fantasin igång och man börjar fundera om det kan vara samma person. Nu orkar jag inte läsa allt om häxprocesser i Sverige men om någon har kunskap i ämnet så kommentera gärna. Säteriet är borta och dagens mangårdsbyggnad är från 1831 och ombyggd i början av 1900-talet. Flygelbyggnaderna är uppförda någon gång mellan 1840 och 1850.

Gamla Vindbron

Kajen som tidigare var fäste för Vindbron

När jag sökte information till mitt förra inlägg så hittade jag en folder om Årike Fyris. Den innehåller en karta och här har man märkt ut en plats norr om Vindbron med texten ”gamla vindbroläget”. Självklart åkte jag genast ut till platsen och på den runda stenen som ni ser på bilden har man skrivit om en händelse i brons historia.

1797 så hade man uppmanat Uppsalaborna att hjälpa till med höstskörden och som tack för hjälpen skulle de få släppa ut sina kreatur på Kungsängen. Uppslutningen blev tydligen stor och det var så mycket folk på och runt bron att den började sjunka. 19 personer omkom i denna katastrof. Det är en riktigt tragisk berättelse man nedtecknat på stenen.

I boken Uppsalas tekniska historia hittar jag lite mer skrivet om bron. Broar har bevisligen funnits i området sedan 1600-talet och säker långt innan dess. Gamla kartor visar på olika placeringar och jag misstänker att en förklaring kan vara att broarna, i likhet med de i centrum, försvann då och då när vårfloden var extra kraftig. 1756 måste den dåvarande bron repareras av just den anledningen men även båttrafikens framfart hade orsakat skador. Man söker nu bidrag från staten för att kunna använda sten men det blir inga pengar och 1757 renoveras den som vanligt med trä. 35 år senare nämns det att man för en ansenlig summa pengar har renoverat bron ytterligare en gång. Vid detta tillfälle valde man dessutom att ändra bron från vindbro till svängbrygga och jag gissar att den runda stenen har varit en del i denna konstruktion. Om brofästet görs helt i sten vid denna renovering framgår dock inte.

Någon gång på 1800-talet flyttas bron söderut och brofästet byggs om till en kaj för båttrafiken och får sitt nuvarande utseende.

Flottsunds fyr

Flottsunds fyr vid Fyrisåns utlopp

Flottsunds fyr blev byggnadsminnesförklarad i slutet av förra året. Jag blev påmind om detta när jag satt och bläddrade bland mina bilder. Som båtägare vurmar man ju lite extra för sina sjömärken och det är kul att vi har en sådan här raritet i området runt Ekoln.

Det som gör denna fyr så speciell är att den är gasdriven och både tornet och lampan med dess teknik är i originalutförande. Antagligen är detta den enda i landet med denna kombination som fortfarande är i drift. När Sjöfartsverket mellan 1980 och 1990 byggde om de sista gasfyrarna till eldrift så beslöt man att Flottsunds fyr hade spelat ut sin roll och den släcktes. Gasdriften blev kvar men istället fortsatte förfallet. Projektet Årike Fyris uppmärksammade dock fyren i sitt arbete med att skydda och tillvarata värden längs med Fyrisån. Efter en omfattande renovering kunde man tända den igen 1996.

Fyren inköptes 1929 från Svenska AB Gasaccumulator i Stockholm (AGA) för en kostnad av 2905 kr. Fyrapparaten, system AGA-Dalén, drivs med acetylengas som förvaras i fyrens nedre del.  Det är en blixtfyr med en lysvidd på nästan 9km (4,8 nm) och karaktären är två blixtar var sjätte sekund.

Gör Kapområdet till badplats

Personer badar i offentliga fontäner

Gör genast Kapområdet till badplats. Kap skulle kunna bli en fantastisk badplats i centrala Uppsala. Området är underutnyttjat och som badplats skulle den bli ett fantastiskt lyft för staden. Badplatsen skulle inte bara vara en anledning att stanna kvar i staden under varma sommardagar utan även en perfekt avslutning på stråket med Stadsparken och Studenternas. Om en ny bro byggs över ån kommer dessutom alla boende i de nya kvarteren i Kungsängen få en badplats på promenadavstånd.

Behåll Skateboardrampen, lägg till badminton- och volleybollplaner och fixa gräsmattan. Åkanten görs inordning och ett litet staket sätts upp för att hålla barnen på rätt sida. Självklart bör man öppna en sommarrestaurang med picknickbord för alla och kanske uthyrning av solstolar. När platsen blivit etablerad är det är bara fantasin som sätter begränsningar, hoppborgar, Kubbturneringar, kvällspelnigar med lokala band, midsommarfirande osv.

Eftersom jag tror att de flesta inte lockas av ett bad i Fyrisån ska platsens huvudattraktion vara en stor ”badfontän”. Den kommer garanterat att bli barnens favorit för vem älskade inte att springa i vattenspridaren som liten? Självklart kan även vuxna som legat för länge i solen finna svalka i fontänen.

Min gissning är att denna lösning är ganska underhållsfri och inte alltför kostsam för kommunen. Då man inte bygger något skrymmande och fontänen bara är en stor stenlagd yta kan området även i fortsättningen användas för utomhuskonserter och liknade arrangemang.

Bilder från Wikimedia Commons (CC).
Cred till: Bev Sykes, Nils Fretwurst, Joe Mabel.

Kungsängslilja

Kungsängsliljor ute på Kungsängenkungsangslilja2.jpg

Ja, har ni inte hunnit ut till Kungsängen för att titta på de fantastiska blommorna så är det dags i helgen. Det är faktiskt första gången jag har varit ute under blomningen och man kan väl säga att jag blev överraskad.

Det är lite lustigt vad en kamera kan åstadkomma. Normalt är inte blommor mitt största intresseområde så jag kunde inte låta bli att skratta åt mig själv när jag låg på alla fyra i gräset. Jag börjar dessutom förstå iden med ett macro. Det var hur som helst en skön eftermiddag i solen och många bilder blev det.

För info så har blomman fått sitt namn av just Kungsängen här i Uppsala och här frodas även Sveriges största bestånd av liljor. Man misstänker att det var Olof Rudbeck d.ä. som tog med sig blomman till Sverige någon gång på 1600-talet. Kungsängsliljan är även Upplands landskapsblomma vilket känns som helt självklart nu när man varit ute och sett prakten.

Uppsala i miniatyr

Tilt shift bild på Vaksalagatans viaduktTilt shift bild på bryggorna vid Skarholmen

Jag är en riktig fan av tilt-shift effekten man kan skapa i Photoshop. Att försöka fånga känslan av en miniatyrstad är faktiskt rätt häftigt. När jag gick igenom mina bilder så märkte jag att det inte var många som lämpade sig för ändamålet. Man kan väl säga att grundkravet är att bilden är taget lite uppifrån och att det som skall presenteras redan från början är smått. Bilderna ni tog på semestern över den fantastiska utsikten men gömt i byrålådan för att man knappt ser något och allt är smått och pluttigt är perfekta kandidater för detta. Gräv fram bilderna ur arkivet och börja lek. Det finns guider på nätet som beskriver hur man gör så googla på tilt shift så kommer ni garanterat få massor träffar och inspiration.

I fortsättningen skall jag ha detta i åtanke när jag fotograferar och försöka hitta vyer som passar för tilt-shift effekten. Två bilder har jag trixat med och resultatet blev faktiskt bättre än förväntat. Detta är riktigt kul så det kommer garanterat fler bilder i framtiden. Bilderna är tagna från konserthuset och Skarholmen.