Broar över Fyrisån, Kinnsbroarna Vattholma

De två broarna i Vattholma som kallas KinnsbroarnaKinnsbroarna är två broar på var sin sida om en liten holme i Fyrisån. Broarna är döpta efter hammarsmeden Rickard ”Rigga” Kinn (1789-1872) som bodde i den gamla kvarnen som ni kan skymta i bakgrunden på bilden. Denne vallon skall även ha varit soldat en tid och då suttit fängslad i Ryssland. Jag förutsätter att det var Finska kriget han deltog i för några andra hade vi inte med ryssen när Rickard hade ålder inne. Tyvärr är det sedan slut med information. Den finns inte utsatt på någon av alla de gamla kartor som jag bläddrat igenom och på biblioteket hittar jag bara namnet. Jag tackar Wattholma Kultur och Hembygdsförening för hjälpen och utan dem hade detta inlägg bara blivit ett fotografi.

Här är länken till Google Maps men den visar bara träd. Bron ligger strax ovanför den något igenvuxna Hammardammen och ett stenkast söder om den stenvalvsbro jag beskrev i min tidigare postning.

Detta är inlägg nummer 9 i serien om broar över Fyrisån.

Broar över Fyrisån, Gamla landsvägsbron Vattholma

Gamla landsvägsbron Vattholma, Fyrisån

Det här är den andra stenvalvsbron längs åsträckan genom Vattholma. Bron uppfördes 1758 efter att man grävt en helt ny strömfåra i ån. Målet med ingreppet var att sänka vattennivån i Gruvsjön intill Dannemora gruva och därför tog man bort fall och fördämningar för att släppa fram vattnet.

Bron skall tydligen ha kallats Landsvägsbron eller Gamla landsvägsbron och det är inte så konstigt då huvudvägen mellan Uppsala och Dannemora tidigare gick här. Det kan också vara kul att veta att denna bro är en av de absolut äldsta stenvalvsbroarna i kommunen och är faktiskt äldre än Dombron (1760, tidigare i trä) i Uppsala. Årtalet 1758 är skrivet med järnkrampor formade som siffror på brons norra sida. Tyvärr är de är väldigt svåra att se och jag fick zooma ordentligt i min originalbild för att hitta dem.

Karta över Fyrisåns flöde genom Vattholma 1757En karta från 1757 visar hur det såg ut innan man sprängde bort fallen och fyllde igen strömfårorna. Här låg flera kvarnar och sågar vilka flyttades, revs eller fick andra uppgifter. Kvarnen som symboliseras av den högra fyrkanten med en cirkel på finns kvar än idag och gjordes om till bostad. Den vänstra fyrkanten med cirkel var en kvarn som ägdes av Akademien. När den revs krävde man skadestånd av Dannemora gruvor för förlorad inkomst. Ersättning skulle utgå i all framtid och det fascinerande är att detta skadestånd faktiskt betalades ut ända fram till nedläggningen av gruvan 1992.

Här hittar ni bron på Google Maps men den döljs av träden.

Jag tackar Wattholma Kultur och Hembygdsförening för den information som de har bidragit med.

Detta är inlägg nummer 8 i serien om broar över Fyrisån.

Kräftorna var extra goda i år

Kräftor och krondill

I går var man bjuden på kräftskiva i det fantastiska vädret. Man kan inte mer än tacka och bocka för det. Alla de traditionella delarna fanns med dock utan de värsta fadäserna.

Barnen som var där tog också dagen med ro. Med var sin hamburgare satte de sig i grässlänten för att diskutera väsentligheter. Jo, jag förstår dem. Det kan ibland vara skönt att komma bort ifrån allt stoj, stök och plattityder som resten av sällskapet sysselsatte sig med.

Barn i gräset

Sista semesterveckan nollnio

Detaljer på segelbåt

Denna vecka kom solen tillbaka och det har varit riktigt skönt. Man har kunnat vara ute på sjön nästan varje dag även om vindarna varit obefintliga. Nu skall man verkligen inte klaga på detta. Att bara dra ut genuan och slippa storseglet som ofta skymmer solen kan ibland vara befriande. Låsa rodret, upp med kaffet och boken och sedan långsamt glida över fjärden, det är livskvalitet.

Broar över Fyrisån, Vattholma Trollbobron

Trollbobron i Vattholma, Fyrisån

Denna vackra stenvalvsbro från 1845 kallas Trollbobron och har fått sitt namn från den intilliggande gården Trollbo. Tidigare låg det en masugn på samma plats som bagarstugan och brygghuset som ni ser till höger i bilden. Så länge ugnen fanns på plats skall bron ha hetat Masungsbron.

Jag har tidigare nämt att man gjorde stora ingrepp i Fyrisån på 1700-talet för att sänka vattennivån uppe vid Dannemoragruvan. Vattholma var en av de platser där man tog i riktigt ordentligt och faktiskt sprängde en ny väg för vattnet. 1758 rev man fördämningarna och grävde bort det fall som fanns vid bron. Masugnen som nu saknade kraftkälla flyttades till Länna där verksamheten fortsatte i det som senare blev Länna bruk. Jag hittade även byggåret 1644 för ugnen i Riksantikvarieämbetets databas Fornsök vilket kanske kan vara av intresse.

När jag var runt och fiskade efter information i Vattholma träffade jag en äldre dam som hade några minne från bron och sin barndom. I hennes unga år kallades platsen bara för tvätteriet och namnet Trollbobron användes aldrig bland kamraterna. Förutom att det säger något om arbetsfördelningen så börjar jag undra hur många namn som aldrig har dokumenterats då de bara har används av ena halvan av befolkningen. Hon berättade också hur hon föll i ån när hon lekte bland kvinnorna som klappade tvätt. En av tvätterskorna en bit längre ner fick tag i hennes hår och lyckades dra upp henne ur det strömmande vattnet. En händelse hon aldrig skulle glömma.

Bron hittar ni här på Google Maps. Det är mycket träd på bilden så den är kanske enklare att se om man väljer karta istället för satellit.

Jag tackar Wattholma Kultur och Hembygdsförening för den information som de har bidragit med.

Detta är inlägg nummer 7 i serien om broar över Fyrisån.

Broar över Fyrisån, Vattholma väg 703

Bro över fyrisån i Vattholma med regnmoln

Denna bro är från 1967 och som alla de andra broarna från 60-talet är den enastående tråkig. Nu hade jag riktigt tur och ett regnmoln dök upp och kunde förgylla bilden.

Jag är ute på svag is när jag påstår detta men det verkar som om vägen och den första bron byggdes i samband med att järnvägen kom till byn 1874. Stationen placerades ju norr om Vattholma i ett område som tidigare saknade både vettiga vägar och bebyggelse. Vägen är inritad på ett kartblad från 1880 så jag hoppas att mitt antagande inte här helt fel. Här är länken till Google Maps.

Detta är inlägg nummer 6 i serien om broar över Fyrisån.

Nybrons toppsten

Nybrons toppsten från 1775

Nybron i Uppsala fick sitt nuvarande utseende 1899. Ombyggnaden skedde i huvudsak för att man ville ha en plan bro som det var lättare att passera. Bron man ersatte var från 1770-talet och det är den ni ser på den svartvita bilden. Det som är lite spännande är att toppstenen från den äldre stenvalvsbron togs tillvara av släkten Rudbeck och placerades på deras familjegods, Edsbergs slott i Sollentuna. Här har man sedan gjort ett bord av den med en kvarnsten som bordskiva.

På stenen står det ”T. G. Rudbeck Öfwerståthållare m.m. 1775″. Han var landshövding i Uppsala län 1773-1782 och det är antagligen orsaken till varför man lät hugga in hans namn i stenen.

För någon vecka sedan hade jag ett ärende till Stockholm så jag passade på att ta en sväng förbi Edsberg. Jag har sett stenen på ett äldre fotografi och man har inte varit speciellt varsam med den de senaste åren. Stenen har sjunkit ner i backen så att årtalet inte syns längre, hörnet är avslaget och slutligen har den prytts med gul gatukonst. Jag tror bestämt att Sollentuna kommun borde klappa om klenoden lite mer.

Gammalt fotografi taget av A. Dahlgren.

Broar över Fyrisån, Salsta golfbana

Två broar över fyrisån vid Salsta golfbana

Här får ni två broar på en gång. De ligger ute på Salsta golfbana och jag tyckte att de kunde presenteras i samma inlägg. Jag gissar att man byggde broarna i samband med att man anlade golfbanan 1998. Den med vita räckesstolpar är den nordligaste av de två.

Lite längre norrut har det tidigare funnits en bro med namnet Fjällbron men det enda som återstår av den är de gamla fundamenten.

När jag var ute första gången och fotografera missade jag dessa broar helt. Det är faktiskt en hel drös med broar som inte finns på några kartor och enda sättet att hitta dessa är att leta på satellitfoton. Det är tur att Google Maps finns och här kan ni se ni dessa två broar.

Detta är inlägg nummer 5 i serien om broar över Fyrisån.

Broar över Fyrisån, Salsta Slott

Bro vid Salsta slott

I mitten på 1700-talet gav höga vattennivåer i Gruvsjön problem för gruvdriften i Dannemora. För att åtgärda detta gjorde man omfattande ingrepp i Fyrisån för att släppa fram vattnet. Resultatet blev inte som man önskat utan vattennivån i Gruvsjön sjönk bara marginellt. Vad man däremot lyckades med var att mer eller mindre torrlägga alla andra sjöar längs ån inklusive Salstasjön. På en karta från 1711 kan man se att vid platsen för den nuvarande bron var det tidigare färjetrafik. Det är svårt föreställa sig när man ser hur det ser ut idag.

Jag hittar inga uppgifter om brons ålder eller när den första kom på plats utom det helt uppenbara att det måste ha varit efter sänkningen av sjön. Vad jag däremot kan berätta är att det här var ett riktigt mygghål. Jag rusade ner till ån, knäppte snabbt några bilder, för att sedan viftandes kasta mig tillbaka in i bilen. Spelade det någon roll? Inte mycket. Är man så dum att man åker ut på fotosafari i shorts får man acceptera att  blir uppäten. Här är bron på Google Maps.

Detta är inlägg nummer 4 i serien om broar över Fyrisån.