Uppsala-traktens naturminnesinventering 1937-1944

Bokomslag, Uppsala-traktens naturminnesinventering 1937-1944Yippee! årets bästa julklapp. Efter ett halvårs letande är den äntligen min, och bloggens förstås för båda kommer ha glädje av den. Den här rapporten är en riktig guldgruva av information och är ofta en refererad källa i många andra böcker och texter. Till inventeringen på 194 sidor hör en enorm karta med alla spännande saker utritade så man har en möjlighet att hitta dit. Jag har bläddrat i den några gånger tidigare då den finns som läseex. på biblioteket men det är inte riktigt samma sak som att ha den i bokhyllan.

Det är mycket botanik och uppräkning av latinska namn som inte är mitt största intresse men det finns så mycket mer att glädjas över. Man mäter träd och flyttblock, beskriver konstiga växtfenomen, nämner de bästa utsiktspunkterna och dessutom använder man ordet vacker frekvent genom hela inventeringen. Det bästa av allt är att man dokumenterat gamla namn som ”Hubby pilar” eller ”Skräddarstenen” och där det finns beskriver man bakgrunden eller sägnen bakom namnet. Jag får tårar i ögonen.

Med boken följde två blad, ett gåvobrev och en beskrivning över tryckfel. I gåvobrevet till en av de som deltog i inventeringen ursäktar man sig för att rapporten inte blev publicerad när den var aktuell och orsaken var att man hade slarvat bort den. När man återfann den så ansåg Uppsala kommun att den fortfarande hade så stort natur- och kulturhistoriskt värde att man valde att trycka den vilket gjordes 1993 det vill säga 50 år senare!

Ni som orkar räkna undra varför jag säger 50 år när det borde vara 49. Tryckfelsnisse är inblandad och enligt det andra bladet säger man att rapportens rubrik är felaktig. Inventeringen lämnades in till staden 31/12 1943 och inte 1944. Det gör inget jag lovar, här hoppar vi av glädje :)

Gränseken vid Vårdsätra

Gränseken vis Vårdsätra naturpark och en karta över omrödet från 1893

Gränseken står i södra delen av Vårdsätra naturpark eller närmare bestämt i kanten av den lilla delen som ligger öster om Vårdsätravägen. Eken är intressant av andra skäl än sin storlek även om den är betydande med sina 5.6 meter i omkrets. Som namnet antyder var den en gränsmarkering i den rågång som delade Vårdsätra och Ultuna kungsladugårdars ägor.

Det var ovanligt att träd användes som markeringar eftersom man ville ha något mer beständigt och det normala var att man byggde rösen eller använde stora stenar. På en karta från 1893 har man ritat ut trädet (se II) och det är första gången jag sett en enskild växt markerad på en äldre karta. Eken fick status som naturminne 1936 men tyvärr räcker inte skyddsföreskrifterna till för att rädda trädet. Eken är döende och för att den inte skall falla sönder så har man varit tvungen att stadga grenar med en stödvajer. Ta en titt när ni passerar för den kommer inte stå där för evigt.

Vid den romerska ettan på kartan skall en annan gränsmarkering eller ”visesten” vara placerad och enligt beskrivningen till kartan skall den vara 60 centimeter lång och trubbig upptill. Om inte det varit så mycket snö hade jag garanterat gett mig ut i snåren för att leta.

Vårdsätra strandek

Uppsalas största ek i norra delen av Vårdsätra naturpark

Som ni säkert märkt har jag har haft julledigt från bloggen men igår blev det äntligen en promenad med kameran. Målet var Vårdsätra naturpark och den stora ”Strandeken” som man hittar i reservatets norra del.

Eken är troligtvis Uppsalas största med en omkrets på 7.2 meter. Det finns grövre ekar runt om i Uppland men detta är onekligen ett mäktigt träd. Eken växer i omkrets med några centimeter varje år så klarar den sig från blixtnedslag och stormar kommer det säkert att bli ett riktigt rekordträd. Den svarta saken som sitter på stammen på den undre bilden är min handske. Jag hängde upp den för att ha något att jämföra med.

God fortsättning önskar jag er alla.

Dags att börja organisera bloggen

flikar på ett pärmregisterJag vet inte vad det är men ibland blir jag ruskigt trött på mitt bloggtema och jag har ofta funderat på att skriva ett nytt. Tyvärr har jag inga bra idéer så istället tänker jag använda julledigheten till att försöka göra saker lite tydligare.

Med en enkel design har man ju inte så mycket att leka med men jag skall försöka stöka om lite bland kategorierna så att de beskriver innehållet bättre. En annan sak som jag skjutit på en längre tid är att sätta etiketter på alla mina inlägg. Det är ett riktigt megajobb som kommer att ta många timmar i anspråk men det ger å andra sidan möjligheter till lite nya funktioner och bättre navigering. Nu skall jag erkänna att jag tycker sådant här är ganska kul och när man väl kommer igång så brukar det alltid leda till nya spännande idéer.

Slutligen hoppas jag att det blir många fina dagar över julen så man kan gå ut och fotografera. Jag har nämligen bildbrist och utan bilder blir det inga nya inlägg.

Broar över Fyrisån, GC-bro Tunaberg

GC-bro vid Tunabergskolonin

Den här bron som ligger sydväst om Bärby hage och i änden av Tunabergskolonin byggdes 1995. Det är en i klassisk balkbro i betong och var en del i bygget av Bärbyleden.

När jag började denna serie om broar försökte jag läsa på lite om olika konstruktioner och uttrycket GC-bro dök upp hela tiden utan någon vidare förklaring. Som lekman är sånt riktigt irriterande och det kändes faktisk lite pinsamt när jag slutligen förstod att det var en förkortning av något så enkelt som gång och cykelbro. Nåja, nu när jag vet det kan jag ju stila lite själv och använda det i rubriken.

Här hittar ni bron på Google Maps.

Detta är inlägg 25 i serien om broar över Fyrisån.

Maligrop eller Malins grop

Maligrop eller Malins grop, en lite damm vid sidan av Fyrisån

Maligrop heter det lilla diket och dammen som är kvar efter en tidigare sträckning av Fyrisån. Dammen hittar man i aldungen norr om parkeringsplatsen vid Flottsundsbron. Jag nämnde den i mitt förra inlägg som en vik i Fyrisån utritad på en karta från 1693.

Orsaken till att jag valde att göra en egen postning om detta är att jag gillar platser som har en egen historia. I folkmun kallades nämligen vattensamlingen för ”Malins grop” och det berättas att en flicka med namnet Malin dränkte sig här samma dag som hennes älskade firade sitt bröllop med en annan. Inte den gladaste historien men det är ändå den som gör det spännande att åka ut och fotografera även denna oansenliga vattenpöl.

Platsen på Google Maps. Gröna pilen.

Källa: Mälarens Minnen I, Upsala minne, C. J. Bergman 1844.

Flottsund, Kungshamn och Holmen

Karta över Flottsund och Kungshamn från 1693

Jag har börjat läsa om naturreservatet runt Kungshamn och Morga och en sak som nämns på flera ställen är att Fyrisån en gång i tiden hade flera utflöden i Ekoln. Tecken eller rester av detta är till exempel viken vid Kungshamn som är vad som är kvar av det södra utloppet, ett annat är att åsryggen söder om Flottsund kallas Holmen. Enligt ett faktablad från Länsstyrelsen så skall det ha runnit vatten öster om åsryggen ända fram till 1400-talet.

För att hitta fler ledtrådar så började jag gå igenom gamla kartor och den äldsta jag fann är från 1693. På den kan vi se i norra delen av karta den lilla viken i Fyrisån som tyder på att ån delat sig. Markeringar i kartan ger också en bild av vilka delar som man brukade och vilka som var för sanka eller på annat sätt inte dög för odling.

Jag tog mig friheten att färglägga lite och det mörkare blå är strandlinjen 1693 och det ljusare blå är var jag gissar att den äldre åsträckningen skulle kunna ha gått. Tittar man på en satellitbild från Google Maps så upptäcker man att det inte är mycket som förändrats sedan 1600-talet.

En sak har faktiskt förändrats och det är krogtätheten. På kartan där landsvägen delar sig hittar vi Upkrogen, vid södra färjelägret ligger Nedkrogen och på andra sidan ån Färjkrogen. Det är klart alla skulle ha sig en färdknäpp.

Tänt var det här

kvällsbild på silorna på Kungsängens gård

För några timmar sedan passerade jag Kungsängens gård söder om Uppsala och såg att de hade tänt det första ljuset. Lite tidigt men jag antar att ingen vill åka dit på söndag och fixa det. För övrigt är det en helt briljant ide att använda silorna till en enorm adventsljusstake.

Uppsalas kanoner

Kanoner uppe vid Uppsala slottKanoner utanför de gamla regementsbyggnaderna i Uppsala

Som ni ser har jag varit ute på en liten kanonspaning. Jag funderade länge på var i Uppsala man kunde hitta kanoner men kom bara på tre platser, Slottet och två ställen vid vårt gamla regemente. Tyvärr har jag en gnagande känsla att jag missat någon plats men kan för mitt liv inte komma på vart det skulle vara. Det skulle inte förvåna mig om någon studentnation har en gammal salutkanon stående i något hörn. Nåja, det får duga med dessa kanonbilder och så hoppas jag att ni tipsar mig ifall det är någon jag missat.

Jag har en liten misstanke att det finns ett lager av gamla kanoner någonstans för ett äldre foto [länk fungerar inte längre] visar att man bytt ut de två som står utanför kasernerna vid Dag Hammarskjöldsvägen. De utbytta kanonerna ser lite risiga ut på bilden så kanske är de bara inne för en uppfräschning men vart fick man de nya kanonerna ifrån? Gamla kanoner är ju inte något man shoppar på blocket eller ringer till den lokala kanonuthyraren när man behöver en uppsättning.