Nyårslöftet 2011

Skåp för datorn med nyinstallerad fläktSom vissa säkert kommer ihåg var förra årets nyårslöfte att fixa mitt burkskåp. Det löste jag genom att inhandla några backar som jag sedan kunde sortera burkarna i. Nu, ett år senare kan jag meddela att det är lika fint i skåpet som när jag städade det :) Jag vet inte om det är en trend men årets nyårslöfte handlar också om skåp.

Jag är något av en ljudallergiker och älskar tystnad. Idag är det faktiskt lite av en lyx att hitta en plats utan störande bakgrundsljud. Jag är ofta ute i skogen eller på sjön men där är det sällan tyst även om fågelkvitter och kluckande vatten kan vara rogivande. En av mina tidigare favoritplatser där man kunde få lite lugn var Stadsbiblioteket. Tyvärr har den miljön blivit mycket pratigare och de knattrande datorerna gör att det inte längre går att koppla av på samma sätt.

Problemet är att det inte varit tyst hemma heller. Så länge som jag haft en dator har det varit ett ständigt brummande. Visst kan man stänga av den men det blir det ändå många timmar i oljudet som ni säkert förstår. Vid nyår bestämde jag mig för att göra något åt det innan jag blev galen. Första tanken var att köpa en ny dator men som ni ser blev det istället ett skåp, en chassifläkt och en variabel 12V adapter. För det facila priset av 750:- har jag köpt mig tystnad. Tanken var att jag skulle klä skåpet med dämpmattor men det verkar inte behövas. Bara genom att stänga skåpdörren och dra ner varvtalet på fläkten har det blivit fantastiskt mycket bättre. Vilken lättnad! Som en extra bonus slipper jag se den fula datorn :)

Snöhögen på Kungsängen, februari

bild på snöhögen på Kungsängen från söder, februaribild på snöhögen på Kungsängen från öster, februari

Vissa säger att det är tråkigt att titta på färg som torkar. Nu tänker jag titta på en snöhög som smälter. Det måste väl ändå toppa listan?

Nu är det inte vilken snöhög som helst utan den enorma högen ute på Kungsängen. Delar av den snö som fallit över Uppsala har man transporterat hit och med hjälp av en bandschaktare byggt upp högen. Det kanske inte syns på bilderna men den är sjuhelsike stor och jag får faktiskt lust att klättra upp på den. Inte omöjligt att vyn är storslagen.

Jag skall försöka ta en bild i månaden och presentera här på bloggen. Inspirationen kommer från en gammal artikel där man berättar att förra året fanns det snö kvar i juli. Som ni säkert minns var det en ordentlig värmebölja just då. Får vi en dålig sommar i år har vi kanske början till en glaciär där ute på åkern :)

Gammal bild då snöröjarna kört ner snön i Fyrisån vid Fyristorg
Förr i tiden tippade man ner snön i Fyrisån men det är inte tillåtet idag.

Jag läste på lite om snöröjning i äldre tider och det var tydligen en svår balansgång. Man var tvungen att ploga så att bilarna kunde komma fram men samtidigt lämna kvar så mycket att folk utifrån kunde åka med sina slädar inne i stan. Som vanligt var det väl ingen som var nöjd med resultatet.

Svartvita bilden: Fotograf okänd.

Sandkällsparken i norra Luthagen

Jippie! Den 3 februari antog namngivningsnämnden mitt namnförlag på parken norr om Fyrisvallsgatan 3. Parken heter nu Sandkällsparken men det tog sin tid. Förslaget skickade jag in redan i september förra året så det har varit en lång väntan. Jag måste erkänna att det faktiskt känns stort och evigt på något sätt att få namnsätta en park i Uppsala.

karta över parken SandkällsparkenSandkallsparken från söder

Från början hade jag två namnförslag men efter ett möte med kommunen valde vi att gå vidare med det som hade bäst dokumentation och en koppling till stadens historia. Namnet kommer från Sandkällan som tidigare låg i östra änden av parken. Idag är den borta men jag hoppas att man tar fram den igen eller åtminstone märker ut den på något sätt.

byggarbeten vid Sandkällan, svartvitt fotografi
Arbeten vid Sandkällan. Uppe till höger ser ni Upsala Norra Tegelbruk.

Om ni läst mitt inlägg om Fyrisvallsbron så har ni hör namnet förut. Mellan åren 1876 och 1961-62 (se rättning av årtal nedan) pumpade man upp delar av Uppsalas dricksvatten från denna källa. Tyvärr skadades ledningen vid grävarbetena för den nya betongbron och källan förorenades så svårt att den inte gick att använda längre.

Sandkällsvadet på en karta från 1670-talet ur Olof Rudbecks Atlantica
Sandkällsvadet på en karta från 1670-talet ur Olof Rudbecks Atlantica.

Ytterligare en koppling till namnet är ett vadställe som tidigare låg väster om parken enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök. På en karta från 1670-talet är en väg ritad över Fyrisån mellan Librobäcken och Svartbäcken. I boken Uppsala stads historia del 1 kallas detta vad Sandkällsvadet och ni ser det uppe i vänstra hörnet i kartan.

Karta över salpeterbruket, 1635-36
Karta över salpeterbruket, 1635-36

saltpeterbruket och Fyrisån
Salpeterbruket. Karta utan årtal men här ser man Sandkällan lite tydligare. Ängen till vänster om källan motsvara dagens park.

Området har en mycket gammal industriell historia. På 1600-talet visar gamla kartor att här låg ett salpeterbruk. Gustav Vasa skall ha placerat ett salpeterbruk i Uppsala redan på 1500-talet och man kan misstänka att det är samma bruk. Källan och vadet kan ha varit orsaken till att man valde just denna plats. Det var mycket jord, dynga och salpeter som skulle transporteras hit och dit och rent vatten var kanske en förutsättning för att få en bra kvalitet på salpetern. Tyvärr har jag ingen kunskap i ämnet men jag hittade en mycket intressant sida om salpetersjudare som jag måste tipsa om. Det ger en liten bild av verksamheten och de många pålagor som drabbade bönderna under denna tid.

Hur var det då med det andra namnet. I en gammal skifteskarta hade ängen namnet Flottholmen men det var det enda belägget. Inte mycket att komma med även om namnet går att spinna vidare på. Namnen Flottholmen och Flottsund (vid Fyrisåns mynning) har kanske samma ursprung? De som kan det här menar att namnet Flottsund har en koppling till ordet  flöte ”det som flyter med ett vattendrag och uppgrundar detta”. Andra likheter finns men jag kan bara gissa.

Det är synd att jag inte har några bra bilder på parken. När jag var där tog jag bara de som behövdes för ansökan eftersom det var iskallt och duggregnade. Det är en mysig park med två fina bryggor att sitta på och i ena änden en hängmatta. Jag får försöka på nytt i vår men tills dess skall jag skriva på några nya namnförslag som ligger och gror i huvudet :)

Uppdatering: Årtalet när källan förorenades är ändrat. Jag trodde det var när den första bron byggdes men det var fel. Det skedde när man schaktade för den nya Fyrisvallsbron som invigdes 1962. Ursäkta för felet.

Svartvita fotot: Romson.

Sandkällsparken på Google Maps.

Broar över Fyrisån, Fyrisspången

Fyrisspången från västra sidan med Fyrisskolan i fondenFyrisspången över den fusna Fyrisån

Historien om hur Fyrisspången kom till är ganska fantastisk. Det var nämligen så att under en period hade Fyrisskolan undervisningslokaler på båda sidorna av Fyrisån. För att nå sina klassrum i gamla Hästens skofabrik (Länsförsäkringar) på andra sidan ån tvingades eleverna ta svängen över Luthagsbron vilket var både irriterande och tog tid från lektionerna. Slutligen vände man sig till kommunen med önskemål om en ny gångbro över ån. För att minska kostnaderna erbjöd sig eleverna på yrkeslinjen att hjälpa till med bygget och kommunen var inte helt negativa till idén. Förslaget till bro var dock inte vad eleverna hade önskat. Det talades om att slå ner gamla telefonstolpar i ån och dessutom var stadsfullmäktige inte eniga.

Eleverna valde då att göra något helt oväntat. I hemlighet började man bygga en egen bro på skolan. En lärare tog fram ritningarna till en bågbro med dragband som skickades till Chalmers i Göteborg för ett godkännande. Pengar till bygget kom från teaterföreställningar som skolans teatergrupp anordnade samt en mindre del från sponsorer.

Tre år senare var bron klar och det enda som återstod var att få tillstånd att sätta upp den. För att lösa detta tog man en vild chansning. Skolan ansökte om att få uppföra en föreställning på Stora torget på en stor scen. Man fick tillståndet men istället för scenmaterial transporterade man dit bron i två delar och i skydd av mörkret monterade man ihop den. Nästa dag, under sång och musikföreställningen, meddelade man att bron skänktes till Uppsala kommun. Kommunen kunde inte annat än att acceptera gåvan och när man nu hade en bro var beslutet inte svårt. Redan efter ett dygn på Stora torget kunde bron lyftas på plats.

Fyrisspången uppfördes den 20 oktober 1981 och invigdes en vecka senare. Brons ursprungliga namn var Heimdalsspången efter kvarteret på åns östra sida men även efter guden Heimdall, väktare vid Bifrostbrons krön. Namnet byttes till Fyrisspången 2004 för att hedra de som byggt bron. Bron är 25 meter lång och 1,4 meter bred. För att testa hållfastheten ställde sig hundra elever (c:a 7 ton) på bron och den böjde sig inte mer än 1,2 cm. 2007 fick bron en ordentlig belysning vilket var ett elevprojekt tillsammans med kommunen och Länsförsäkringar.

Bron på Google Maps

Detta är inlägg 32 i serien om broar över Fyrisån.

Rally på Vaksala torg och lite annat

Vinterrally på VaksalatorgBilar sladdar på VaksalatorgRallybilar nedanför Uppsala Konsert & Kongress

Igår gick jag förbi Vaksala torg och tittade på rallyt man hade annonserat om. Inget upphetsande men alltid trevligt när man gör något nytt. Eftersom jag hade tråkigt igår så försökte jag lattja till bilderna med Tilt-Shift effekten. Jag vet inte om bilderna passade för det men det gör dem lite skojigare att titta på.

För att ni inte skall tro att jag somnat helt kan jag berätta att jag jobbar på tolv inlägg för tillfället. Som vanligt är det en bit information eller bild som saknas för att de skall bli klara. Det helt sjuka är att jag har nästan hundra idéer till nya inlägg och det känns faktiskt lite stressande. Jag vet dessutom att när jag väl börjar arbeta på dem så kommer varannan post att ge ytterligare ett uppslag. I den takt jag skriver inlägg har jag material för flera år :)

Jag vill ge dem som håller på med Photoshop ett tips också. Igår såg jag ett nytt sätt att hitta grått i ett foto om man vill ta bort färgstick i bilden samt lite annat smått och gott. Något som jag skall träna på i veckan. Gå in på Photoshop User TV och se på avsnitt 253 och 254. Här hittar ni för övrigt timmar av tips och trix att titta på när ni får tid över.

Uppsala stads el- och gasverk, kontorsbyggnad i kv Örnen

Uppsala stads el- och gasverk, kontorsbyggnad i kv ÖrnenUppsala stads el- och gasverk, kontorsbyggnad i kv ÖrnenUppsala stads el- och gasverk, kontorsbyggnad under uppbyggnad 1942

Huset i korsningen Kungsängsgatan och Bäverns gränd uppfördes för Uppsala stads el- och gasverk enligt ritningar från 1941. Arkitekten var dåvarande stadsarkitekt Gunnar Leche. Byggåret skiljer en hel del mellan olika källor men den svartvita bilden visar att man åtminstone var klar med taket 1942.

Den finns inte så mycket att berätta om byggnaden men jag misstänker att många som passerar här ändå blir nyfikna. Det är lite speciellt med sina runda och modernistiska form och visst sticker det ut bland Uppsalas byggnader. Enligt uppgift skall Leche ha varit inspirerad av Erich Mendelsohn, en tysk arkitekt som ritade en hel del byggnader efter första världskriget. Leche har faktiskt ritat några andra byggnader i samma anda som jag kanske får tillfälle att återkomma till.

Det som fick mig att börja läsa om huset var faktiskt min jakt efter spårvagnsminnen. Huset passar nämligen alldeles utmärkt in bland dessa. Man skar medvetet av hörnet för att underlätta för spårvägen och det är bara tacka Leche att han hade den goda smaken att göra det runt.

Fotograf svartvita bilden: Paul Sandberg 1942

Bryggeriet Holmen

bryggeriet Holmen vid Bil 3:anbryggeriet Holmen 1935

Ibland glömmer man bort vilken historia det finns bakom många av våra äldre byggnader. Ta det här huset som idag är en del av företaget Bil 3:an i Boländerna. Här låg tidigare bryggeriet Holmen.

Bryggeriet startade redan i mitten på 1700-talet i kvarteret Holmen vid Fyris torg, därav namnet. Huvudsakliga tillverkningen var öl och svagdricka och det skall ha skett i något av husen bakom Gillbergska genomfarten. Efter ett antal ägarbyten flyttades tillverkningen 1907 till kv. Njord, nuvarande Kvarnens köpcentrum. Här slogs det ihop med ett annat bryggeri och bytte ägare ytterligare några gånger. Slutligen flyttade man ut till byggnaden på Säbygatan 3 som ni ser på bilden ovan. Anläggningen uppfördes 1935 och var då något av det modernaste man kunde bygga. Man började snart tillverka läsk och i slutet av 1940-talet pumpade man ut en miljon läskedrycker och 800 000 lite svagdricka. Ölproduktionen var då nerlagd. Den tekniska utvecklingen gick dock snabbt och konkurrensen hårdnade. 1958/59 tvingades man tyvärr slå igen portarna.

Visst är det spännande? Vi har många sådana här byggnader i Uppsala som lever ett anonymt liv och som jag hoppas kunna nämna här på bloggen. Det var en sak till… Det sägs att Carl Michael Bellman var och smakade på Holmens öl. In sin visa ”Mowitz skall bli student” nämner han ”Kyronii öl”. Detta menar man är en hyllning till krögaren Nils Kyronius som hade anknytning till bryggeriet. Vem vet, kanske är det sant.

Fotograf svartvita bilden: Axel Sagerholm 1935.

Broar över Fyrisån, järnvägsbron i Uppsala

Järnvägsbron över Fyrisån, bågbro 1907

Den första bron på platsen var en bågbro av nitad järnbalk. Den uppfördes någon gång mellan 1871 och 1873 i samband med att man anlade järnvägen till Krylbo. Jag hade stora svårigheter att hitta en bild på denna bro men slutligen fann jag den i fonden på ett gammalt vykort postgånget 1907. Det är en ingen bra bild men den ger i alla fall ett hum om hur bron såg ut.

Järnvägsbron över Fyrisån, fackverkskonstruktion Järnvägsbron över Fyrisån, fackverkskonstruktion

I juni 1923 ersattes den av en ny nitad järnbro av fackverkskonstruktion. Biderna ovan är dock yngre. Dalabanan elektrifierades 1934 och på den nedre bilden ser vi Fyriskolan som byggdes 1945.

Järnvägsbron över Fyrisån, fackverkskonstruktion 2011Järnvägsbron över Fyrisån, fackverkskonstruktion 2011

1997 hade den tjänat ut och man bytte den mot den bro vi kan se idag. Den är totalt 70,5 meter lång och 7 meter bred. Spännvidden är 52,4 meter. Bron är liksom den tidigare av fackverkstyp men utan de vackra nitarna. Jag gillar verkligen gamla nitade konstruktioner så jag måste erkänna att jag saknar den gamla bron.

Det sista bytet planerades mycket noga och under förberedelserna ockuperade man Fyrisskolans gård i flera månader. När man väl satte igång tog det två dygn att få bron på plats och tågtrafiken ersattes med buss. Som tack för lånet av skolgården byggde Banverket en basketplan åt skolan.

Bron på Google Maps

Fotograf första svartvita bilden okänd, de två andra Gunnar Sundgren.

Detta är inlägg 31 i serien om broar över Fyrisån.

Solförmörkelse 4 januari

solförmörkelse över Stockholm 4 januari 2011solförmörkelse över Stockholm 4 januari 2011

Jag hade turen att få bevittna den fina solförmörkelsen idag men det var svårt att få en bra bild. Nu var det första gången jag tvingades fota rakt in i solen så  speciellt lyckat blev det inte. Oavsett vad jag gjorde blev solen bara en vit boll förutom på de allra första bilderna när solen fortfarande skymdes av några moln. Jag fick dock en hel del andra fina bilder så det var en riktig trevlig start på bloggåret :)