Knivsta kommunhus, 70-talets återkomst

Knivsta kommunhus från söderKnivsta kommunhus

Jag brukar försöka vara glad och positiv i den här bloggen men i det här fallet går det inte. Området runt Knivsta station hade alla möjligheter att bli en fantastisk plats. Nu har man lyckats uppföra decenniets fulaste kommunhus och det vågar jag påstå innan det ens är klart.

Huset kommer säkert innehålla massor av trevliga verksamheter men det ändrar inte på det faktum att det här är ren skräparkitektur. Jag har faktiskt försökt hitta några kvaliteter men gått bet. Tråkig färg, tråkigt materialval, plåtdörrar överallt och en konstig blob av trä på sidan av huset. Det här är en studie i tristess och fantasilöshet. Ja just det, man har ju självklart klämt in ett fjompigt glasparti mitt i huset. Man undrar om det har dykt upp en ny lag som kräver att alla institutioner och offentliga byggnader måste ha ett sådant, något har jag i alla fall missat.

bygget av Knivsta kommunhusKnivsta kommunhus från väster

Detta hus kommer nu att prägla området en lång tid framöver. Oavsett vad man bygger här kommer det att hamna i skuggan av denna kloss. Man skriver att man bygger framtidens kommunhus. När jag ser byggnaden tänker jag mer på 60- och 70-talets massproducerade betongförorter än på någon lysande framtid. Är det den vägen Knivsta skall gå? Nä, jag säger som jag sagt i ett tidigare inlägg, Ring klottersaneringen!

PS. Med all sannolikhet kommer huset vinna flera priser med en uppsjö av flummiga motiveringar. Kunde Pedagogiska institutionen i kv. Blåsenhus få ett pris kan precis vad som helst få ett.

Vart låg Fålhagen?

FålhagenVy från Fålhagsparken mot Uppsala

Häromkvällen satt jag och funderade på Fålhagen. Det låter kanske underligt men det var inte stadsdelen jag grunnade på utan den hage som gett stadsdelen sitt namn. Vart låg den egentligen?

Karta över Fålhagen från 1635
Fååle hage, lyder till Sätuna. Sätuna var en gård som låg i närheten av vattentornet i Boländerna.

Det visade sig vara betydligt knepigare att hitta platsen än vad jag först hade tänkt mig. Den källa man refererar till när man pratar om namnet är en karta från 1635. Ni ser en del av kartan här ovan och den röda pilen pekar på ”Fååle hage”. Fåle = unghäst.

Problemet med dessa gamla kartor är att de är väldigt svåra att riktningsbestämma. De är enkla och ofta saknas det referenspunkter med moderna kartor. För att komma vidare gick jag till min favoritkarta som visar Laga skifte i Uppsala 1854-1863. Här finns nästan varenda åkerlott i staden sorterad under namn. Det är visserligen ingen säker metod för visst kan det ha skett förändringar. Åkrarna i denna del av kartan baseras på 1699 års karta och 1824 års åkerbok så vi är ändå relativt nära ursprunget.

Karta med hagen Fålhagen markerad

I bilden ovan har jag klippt in de åkerlotter som sorterar under namnet Fålhagen och sedan försökt passa in dem ovanpå en modern karta. Det tog sin tid men jag tror att jag har kommit ganska nära sanningen. Det fanns betydligt mer att förhålla sig till, framförallt gatorna inne i staden. Som ni ser så var det en ganska stor hage. Den sträckte sig från Törnlundsgatan i norr och nästan ända ner till Knivstagatan i Boländerna. Så nu vet ni det ifall någon skulle fråga efter vägen…

Jag bör även nämna att i den ekonomiska kartan från 1952 benämns bara villakvarteren runt kv. Örtagården och Gunsta Backar som Fålhagen. Resten är täckt av stora bokstäver som säger Södra Kvarngärdet. Det är faktiskt historiskt korrekt då åkrarna som låg sydost om Vaksalagatan och nordost om Väderkvarnsgatan kallades just för Södra Väderkvarnsgärdet. Söder om Väderkvarnsgatan mot stationen hette området Södra Lilla Stadsgärdet.

Tornerparken

Tornerparken och Kung Jans portTornerparken tidigare kallad Thoran

I helgen tog jag mig en promenad runt slottet och försökte få några bilder på Tornerparken. Tänk, jag hade glömt hur lågt solen står så här års. Trots att klockan var tolv kändes det ändå som en tidig morgon.

Jag har faktiskt skrivit om Tornerparken i ett tidigare inlägg. Då hade jag inte rotat runt bland arkiven utan var mest förundrad över att en plats som denna saknade ett officiellt namn.

beridarebanan söder om Uppsala slott
Beridarebanan söder om Uppsala slott.

beridarebanan eller rännbanan
”Berijder Bahnen”.

Nu har jag tagit mig en närmare titt och det måste finnas fler än jag som tycker att ovanstående kartor är intressanta. Här ser ni beridarebana eller rännarbana, här benämnd ”Berijder Bahnen”, som låg söder om slottet. En plats för tornerspel och andra festligheter.

Kartorna saknar tyvärr årtal men det går ändå att placera dem någorlunda rätt i tiden. Detta går att avgör genom att titta på den övre kartan. Här hittar vi slottsträdgården vid Lugnet (nere i vänstra hörnet) som började planeras i slutet av 1630-talet. Däremot saknas trädgården som ligger väster om slottet, idag Botaniska trädgården. Den började anläggas i mitten på 1660-talet.

Riddare och tornerspel är kul men mina kunskaper i ämnet är obefintlig. Det lilla jag hittar på nätet är att Erik XIV skall ha uppfört en rännarbana söder om slottet i samband med sin kröning 1561. Om det är samma bana som vi ser på kartorna låter jag vara osagt.

Det finns även lite andra fakta som bör nämnas när man talar om Tornerparken. Den användes under lång tid av idrottsföreningen Thor. Föreningen bildades 1887 och det gör att parken kom att bli en av Sveriges första moderna idrottsplatser, av vissa kallad ”Thoran”.

Fängelset vid Tornerparken, Uppsala

Ett annat inofficiellt namn var ”Fängelseparken”. En av anledningarna till att man kom upp med ett nytt namn var att man tyckte detta var missvisande. Parken har en historia som är äldre än fängelset (uppfört 1862) och för att belysa detta valde man att ge den namnet Tornerparken.

Vaksala härads avrättningsplatser

Nu har jag varit ute och letat avrättningsplatser igen. Jag har tidigare nämnt att jag letat efter den i Vaksala socken utan framgång. Det var för några år sedan och resultatet var nedslående. Den här gången fick jag träff direkt och inte bara på en utan faktiskt på tre stycken. Idag tänker jag visa de två som är kända i Vaksala härad.

Avrättningsplatsen i Vaksala socken

galgbacken vid Grönviken, Vaksala socken

Den första ligger vid Grönviken längs väg 288, det vill säga i Vaksala socken. Det är den lilla skogsbeklädda bergsknallen i fonden som ni ser ovanför bilen. Några vettiga bilder fick jag inte trots att jag snubblande runt där ute på kalhygget en bra stund. Slutligen gav jag upp och klättrade upp på en vall på andra sidan 288:an där man fick en bättre överblick.

Karta från 1774 över allmänningen Örlösan. Avrättningsplatsen

Som ni ser på kartan från 1774 över allmänningen Örlösan så finns det både en galge och något som man misstänker är två steglingshjul. Det där med stegling var förövrigt en otäck historia som förbjöds 1841. Jag hittade dessutom information om en halshuggning som genomfördes här 1862.

På den här tiden fanns det inga träd här och området såg säkert trevligare ut då, om man nu räknar bort galgen förstås. Jag kan också nämna att strax bakom skogsdungen och avrättningsplatsen ligger Motorstadion Rörken. På kartan från 1774 så kallas mossen Rorken, utan prickar. Namnet är alltså väldigt gammalt. Här beskrivs den som full av rödmossa och mycket sank.

Avrättningsplatsen i Danmarks socken

Gastbacken vid Linnés hammarby. Galgbacke i Danmarks socken

Den andra galgbacken är en kulle med gamla stensättningar som ligger strax sydväst om Linnés Hammarby. Taket på gården skymtar ni till höger i bild. Kullen kallas för Gastbacken och skall enligt Fornsök också vara Vaksalas härads avrättningsplats. Jag har gått igenom alla tillgängliga kartor över Danmarks socken men inte hittat någon som visar detta. Nu litar jag på Riksantikvarieämbetet som säkert har tillgång till fler källor.

Gastbacken ligger väldigt nära den avrättningsplats som jag hittade vid Mora stenar. Nu tillhör den ett annat härad så det kanske inte har någon betydelse. Mycket förenklat kan man väl säga att ett härad var den rättsligt indelningen medan socknar var en kyrklig indelning och ett sätt att redovisa fastigheter.

Det jag inte lyckats utröna är om dessa två platser användes samtidigt eller om avrättningsplatsen har flyttat runt inom häradet. Uppgifterna är minst sagt knapphändiga.

Avrättningsplatsen i Vaksala socken. Se gröna pilen.
Avrättningsplatsen i Danmarks socken. Se gröna pilen.

Ladan som säkert redan är glömd

den försvunna ladan vid Asphagen

När jag skrev inlägget om stalaktiter gick jag igenom lite äldre bilder från området och hittade ovanstående fotografi från 2009. Jag vet inte om ni minns den här ladan? De som pendlat mellan Uppsala och Stockholm några år måste ha sett den svischa förbi utanför fönstret åtskilliga gånger. Ladan var väl det närmaste man kunde komma en infartspelare för tåget.

Jag gick länge och funderade på vad ”sacho*pust” stod för eftersom texten inte liknande de vanliga alstren man ser på våra byggnader. Efter en liten koll visade det sig att även detta var artistnamnen på några som gillade att färglägga staden.

Ladan stod vid vägen som leder in till Asphagen i Lunsen. Idag är den borta för någon bestämde sig att leka med tändstickor.

Jag antar att vi kan lägga den här posten i kategorin ointressanta saker som dokumenterats :)

Grattis bloggen på 5-årsdagen

blåbärsbakelse
Idag firas det med en blåbärsbakelse, min favorit…

Tänka sig, i fem år har jag tragglat med denna lilla blogg. Det får väl ändå ses som ganska länge i den förgängliga bloggvärlden? Jag vill dessutom påstå att den är en succé. Med tanke på det smala ämnet och en mycket låg inläggsfrekvens är resultatet långt över förväntan.

statistik sidvisningar
Från runt 300 till närmare 3700 sidvisningar i månaden sedan 2009.

Om man tittar på kurvan för sidvisningar som är den mest smickrande, vilket man skall göra när det är födelsedag, så kan man onekligen se en trend. Det går inte fort men det går åt rätt håll :)

Det jag är gladast för är alla prenumeranter som valt att följa bloggen på olika tjänster. Även om prenumerationer inte skrämmer upp besöksräknaren så är det er som man anstränger sig lite extra för. Det är en stor skillnad på att veta att någon lyssnar i andra änden och att hoppas på att någon råkar snubbla över inläggen.

Grattis bloggen och tack alla ni som följt och kommenterat. Jag ser fram emot en fortsatt trevlig samvaro.

Stalaktiter i Uppsala och en iakttagelse om stenhantverk

Stalaktiter i tunneltaketstalaktit

I Uppsala har vi inga kalkstensgrottor men stalaktiter hittar man faktiskt på flera platser. Jag har både sett och fotograferat sådana i till exempel källarvalven vid slottet. Nu finns det mer tillgängliga platser om ni vill titta på stalaktiter. I en av gångarna under järnvägen söder om Uppsala är taket fullt av dem.

Tunneln under järnvägen vid Karlsro

Stalaktiterna hittar ni i tunneln som leder in till torpet Karlsro i Lunsen. Jag undrar om det är själva betongbron som läcker kalk eller om den kommer från något annat ställe. För övrigt kan det vara något helt annat som droppar här, kanske salt? Jag har faktiskt inte vågat smaka :) Stalaktiterna är mellan 10-15 centimeter och väldigt vackra så jag hoppas att de får vara ifred.

Det jag inte lyckats lista ut är hur gammal den gamla betongbron är. Järnvägen byggdes 1866 men då var det bara ett spår. Dubbelspåret tillkom 1908 men frågan är om betongbron göts då eller om den tillkom vid en senare renovering?

stenarbeten på östra sidan av tågronstenarbeten på västra sidan av tågron

En annan sak jag reagerade på var skillnaden på stenarbetet på den östra och västra sidan av bron. Man kan ju bara konstatera att man inte var så noga med detaljerna vid det senare bygget. Det förvånar mig lite eftersom man gjorde väldigt fina stenarbeten vid den här tiden. Se bara på tågbron från 1910 som jag tidigare skrivit om. Nog är det kvalitetsskillnad, minst sagt.

Nu kan det ju vara så att man gjort om jobbet i ett senare skede men det innebär i så fall att det första var dåligt. Det finns två äldre tunnlar under järnvägen söder om Uppsala och det ser likadant ut på båda. Nå, det var som sagt bara en iakttagelse.

Bergsbrunna kvarn

Bäcken vid kvarnbacken, Bergsbrunna

Kvarnar är alltid kul att titta på. När jag läste att det funnits en kvarn i Bergsbrunna blev jag som vanligt lite nyfiken. Kvarnen skall ha legat längs ån som går från Stordammen i Lunsen ut till Sävjaån. Den mer exakta platsen var i området som kallas Kvarnbacken. Man anar vad namnet kommer ifrån.

De få uppgifter som finns säger att den skall ha används under 1800-talet men den kan säkert vara äldre. Jag har läst (hittar inte källan) att den bara kördes säsongsvis, det vill säga på våren och möjligtvis på hösten. Det låter rimligt eftersom det inte är någon stor bäck vi talar om. Det är också möjligt att senare utdikningar i Lunsen har ändrat på förutsättningarna.

Karta 1845 Bergsbrunna kvarn
Karta 1845. Kvarnbyggnaden ser ni i området markerat med 292.

Bergsbrunna kvarn 1690
Karta 1690. Är det ett vattenhjul vid bokstäverna AB?

En gammal karta ger en ännu bättre placering av kvarnbyggnaden och i skiftesbeskrivningen från 1845 kallas området Kvarnplatsen eller Kvarnplan (292). Nu är denna text väldigt dåligt inskannad så jag är inte helt säker säker på vad som står där förutom att ordet börjar på ”qvarnpl…”.

Den nedre kartan är från 1690 och här ser vi något som liknar ett kvarnhjul vid bokstäverna AB. Jag är faktiskt osäker på vad det skall föreställa för texten på denna karta är läslig men jag lyckas inte tyda handstilen. Jag tog med den ändå för det kanske visar sig att det verkligen var en kvarn.

Lämningar efter Bergsbrunna kvarn

Idag skall det inte finnas något kvar av kvarnen. Nu vill man ju se platsen med egna ögon så det blev en stärkande promenad runt bäcken. Det hade varit kul att hitta något som liknande en fördämning eller en kvarnränna. Jag kan inte se något annat än en liten plan yta i början av fallet kantad av stenar. Kanske tillhörde det den gamla byggnaden? Dessutom verkar det som om det finns en gammal bäckfåra väster om den nuvarande.

Ja, det var inte mycket att komma med men nu vet ni i alla fall var den gamla kvarnen i Bergsbrunna låg någonstans.

Kvarnen på Google Maps. Grön pil.

Apropå ställverk

ställverk i Lunsenställverk i Lunsenställverk i Lunsen

Gårdagens fina väder fick det att spritta till i benen så jag passade på att ta en sväng ut till Lunsen. Denna gång gällde det inte svampplockning utan jag hade ett annat uppdrag. Vad det var får ni kanske se här på bloggen inom kort :)

Den här dagen valde jag att parkera vid ställverket som ligger i den norra delen av skogen. Plötsligt fångar mitt öga hur det skiner i porslinsdelarna innanför det höga staketet och jag kan inte motstå att ta några bilder.

Vid en närmare granskning bannar jag mig för att jag inte tog fler bilder. Det är ju helt fantastiskt vilka blänkande detaljer och konstiga konstruktioner som finns där inne. Se själva, vad har till exempel de där skruvade sakerna som ser ut som degkrokar på den sista bilden för funktion? Vem läser av mätarna? Det krävs minst en ordentlig skylift för att nå upp till dem. Jag är helt hänförd. Hmm, jag tror bestämt att det kommer att fotas mer ställverk i framtiden.