Grinden till Upsala Bayerska bryggeri AB

Bayerska bryggeriet gamla grind uppe på taket av StadsarkivetBayerska bryggeriet gamla grind uppe på taket av Stadsarkivet

Klostergatan mellan Svartbäcksgatan och Dragarbrunnsgatan är onekligen en av Uppsalas tråkigaste gränder. Nu finns det faktisk en sak att titta på längs den anonyma gatstumpen. Överdelen av en gammal grind från Bayerska bryggeriet pryder personalingången till stadsarkivet och biblioteket. Jag vet inte varför man sparat den men visst är det ett lite udda inslag i miljön.

Bayerska bryggeriet var en gång tiden Uppsalas största bryggerier och startade sin verksamhet 1865. De tog då över en tidigare bryggerirörelse i kvarteret som startat redan 1856. 1966 slår man igen portarna men den gamla byggnaden revs först 1985 i samband med att man skulle uppföra det nya stadsbiblioteket.

Konstigt nog har jag inga minnen av bryggeribyggnaden trots att den revs så sent. Om jag inte har helt fel fanns det en hel del andra verksamheter i lokalerna men tydligen var det inget som jag kom i kontakt med.

Grinden vid S:t Olofsgatan
Grinden vid S:t Olofsgatan. Fotograf och årtal okänt.

Bayerska bryggeriet korsningen Dragabrunnsgatan och Klostergatan 1902
Bayerska bryggeriet korsningen Dragabrunnsgatan och Klostergatan. Foto: Alfred Dahlgren 1902.

Jag hittade ingen gammal bild på just den här grinden men den som låg mot S:t Olofsgatan finns dokumenterad. Den sattes upp 1944 och den vid Klostergatan något senare. Enligt uppgift var det vår tidigare stadsarkitekt Gunnar Leche som ritade grindarna. Ibland undrar man om det finns något i den här staden som han inte fingrat på?

Lusthusen i Knivsta och Rullans gamla tornkupoler

Gult lusthus som toppas av en kupol från resturangen RullanVitt lusthus med kupor från restaurang Rullan

För några år sedan hittade jag en uppgift om att man sparat delar från den i Uppsala nedbrunna nöjesinrättningen Rullan. En kupol från byggnaden skulle ha placerats på ett lusthus i Knivsta.

Uppgiften har gått och gnagt i bakhuvudet sedan dess och slutligen satte jag mig ner för att leta små runda byggnader på en Knivstakarta. Det slutade med att jag fick mig en ordentlig vandring längs sjön Valloxen. Även om det var lite ruggigt var det skönt att komma ut efter en lång vinter.

Som ni ser hittade jag inte bara en utan två kupoler som ser ut att komma från Rullan. Restaurangens huvudbyggnad hade inte några kupoler men däremot fanns det två stycken på en musikestrad som stod i trädgården. Likheterna är slående, även när det gäller spiran, så jag antar att det är de gamla kupolerna från Rullan.

Rullans musikestrad 1890-talet
Rullans musikestrad. Foto: Henri Osti 1890-talet

Rullans restaurang 1901-02
Restaurang Rullan. Foto: Alfred Dahlgren 1901-02

Kupolerna på Rullans musikestrad 1901-02
Rullans musikestrad. Foto: Alfred Dahlgren 1901-02 (crop)

Rullan startade sin verksamhet på 1820-talet och brann ner 1946. Den låg i den norra delen av stationsparken där man senare uppförde stadshuset. Wikipedia har en bra och kort artikel om ni vill läsa mer om nöjesinrättningen Rullan.

Titan, Sweden Solar System

titan_1.jpgtitan_2.jpg

Tänk att det tog ett helt år innan jag fixade en bild på månen Titan. Bloggvännen Mira upplyste mig om Sweden Solar System redan för ett år sedan men det var först nu som jag råkade passera månen med kameran i hand.

Vad är då det här Sweden Solar System (SSS)? För den som inte hört det tidigare så försöker man skapa en skalenlig modell av vårt solsystem här i Sverige. Eftersom man låter Globen i Stockholm motsvara solen blir det dessutom världens största modell. Uppsalas uppdrag är att försöka placera en modell av Saturnus någonstans i staden. Inte helt lätt då den skall vara 6.1 meter i diameter.

planetarium_angstrom.jpg

Nu verkar det som om vi får vänta på Saturnus men flera olika förslag har dykt upp. På SSS hemsida säger man att den skall bilda ett tak i ett framtida skolplanetarium. Man har även föreslagit en rund stenlagd yta vid Ångströmslaboratoriet och slutligen hittade jag ovanstående bild i ett förslag om ett nytt energihus vid laboratoriet.

Medan man funderar på hur man skall göra med Saturnus så får vi njuta av en av dess månar, Titan, som är utformad som en lampa vid Celsiushuset. Enligt skalan är månen 23 centimeter men tillsammans med planetens tjocka atmosfär får den en diameter på 40 centimeter. Jag tycker att designern Håkan Harrysson har gjort en vacker tolkning.

sss_knivsta.jpg

Nu råkar jag även ha en bild från Knivsta med deras bidrag till systemet. Konstnären Eric Ståhl har gjort en relief av systemet som skall markera platsen för asteroiden 5025 P-L. Nu kan jag inte hitta den på denna relief men det kanske inte är meningen heller? En skalenlig modell av asteroiden skulle nämligen inte vare mer än 0.2 millimeter.

Akademiska ridhuset vid S:t Persgatan

fram_cykelfabrik_1.jpgfram_cykelfabrik_2.jpg

Det här är en intressant byggnad. Många känner säker till att det är Frams gamla cykelfabrik men jag undrar hur många som vet att det Akademiska ridhuset låg här? Det som är spännande är att man fortfarande kan se konturerna av det gamla ridhuset i fabriksbyggnaden. Framför allt är det strävpelarna och taklisten som avslöjar den tidigare byggnaden.


Ryttarna Torborg och Maria framför ridhuset 1893. Foto: Okänd.

akademiska_ridhuset_1901.jpg
Akademiska ridhuset med stall. Foto Alfred Dahlgren 1901.

När man rev Exercitiegården på 1880-talet för att ge plats åt den nya Universitetsbyggnaden stod den akademiska ridundervisningen utan lokal för första gången på över två hundra år. Dåvarande akademistallmästare Johan Georg Arsenius försökte rädda ridundervisningen och sökte under flera år efter nya lokaler. Tillsamman med några andra intresserade lyckades man slutligen uppföra detta hus. Här på S:t Persgatan fanns man fram till 1917-1919 (olika uppgifter) innan man flyttade till lokaler inne på Artilleriregementet. Idag drivs verksamheten vidare ute vid Kvarnbo.

fram_cykelfabrik_3.jpg

Arsenius idoga arbete med att rädda ridundervisningen gör att vi idag har Sveriges äldsta och världens näst äldsta ridinstitution, bara slagen av den Spanska hovridskolan i Wien. Starten för ridinstitutionen sätter man till 1663, året då man började bygga Exercitiehuset i Uppsala.

Exercitiegården

Exercitiegården eller Stallgården
Vy från Slottet. Exercitiegården (Stallgården) ser ni till höger i bild. Foto: Henri Osti 1870-talet (crop).

Exercitiegarden_1.jpg
Vy från Domkyrkan. Exercitiegården (Stallgården) nere till vänster. Observatoriet i fonden. Fotograf okänd 1860-1879

Som vanligt hittade jag några bilder som jag bara måste få visa. Denna gång är det två bilder på Exercitiegården eller Stallgården som den också kallades. De upptäcktes så sent som 1987 i Carolinas samlingar och är antagligen de enda existerande bilderna på denna byggnad.

Exercitiegården uppfördes 1663-65 på mark som universitetet fått i gåva av drottning Kristina 1648. Ansvarig för bygget var vårt eget universalsnille Olof Rudbeck. Här fanns redan ett gammalt stall som Gustav II Adolf låtit uppföra på 1620-talet och man tror att denna byggnad införlivades i den nya gården.

Anläggningen var efterlängtad och var ett försök att locka adeln till Universitetet. Här fick man lära sig det som ansågs nödvändigt för en stadsman, det vill säga ridning, fäktning, språk och dans. Vi den här tiden kunde det bliv väldigt pinsamt om man inte förde sig fint och kände till de senaste danserna. Denna brist ansågs till och med kunde sätta stopp för en framgångsrik karriär.

karta_1702_stallgarden.jpg

Kartan ovan är från 1702. Exercitiegården hittar ni uppe i vänstra hörnet. Den runda byggnaden i hörnet av gården är en tornruin från den så kallade biskopsborgen som revs i början av 1600-talet. Tornruinen kallades för ”Rundeln” och har gett Rundelsgränd sitt namn. Låt mig återkomma till detta i en senare bloggpost. Exercitiegården revs i samband med att man skulle uppföra den nya Universitetsbyggnaden på 1880-talet.

Nya bron vid Stadsträdgården 27.02.2012

ny_bro-fyrisan_1.jpgny_bro-fyrisan_2.jpg

Söndagens fina väder tog mig bort till brobygget vid Stadsträgården. Som ni ser så har man fått ut pontoner över ån och man har dessutom slagit ner ett gäng med spont på åns östra sida.

Om jag förstått det hela rätt skall man först slå ner en ring av spont för varje bropelare. När de sedan är tätade kan man gräva ur dem och ostört fortsätta med arbetet att gjuta bropelarna. Jag misstänker att man dessutom kommer att slå ner ett antal friktionspålar för att hålla bropelarna på plats. Det smarta med detta är att när väl dessa ringar är på plats kan man arbeta vidare utan att slamma upp ån och påverka fiskens vandringar.

hamnplan_varflod.jpg
Höjden på vattnet under vårfloden 2010. Detta var dock några dagar efter toppnoteringen.

Just här är lerdjupet är ungefär 60 meter. Dessa pålingar går dock inte djupare än 40 meter men det tror man räcker tillsammans med de andra åtgärderna. Vi får väl se hur det går. Det jag reagerade på är spontens höjd över vattnet. Jag tycker att vissa verkar lite för korta för att klara vårfloden.

Uppsalaleran gör sig påmind

kungsangsgatan_35.jpgkungsangsgatan_fasad.jpg
Huset vid Kungsängsgatan 35 sjunker.

Uppsala är byggd på både åsryggar och gammal sjöbotten. Bara som kuriosa kan jag berätta att lerdjupet vid Svandammen är närmare 80 meter

Nu verkar det som om det här ställer till en del problem för vissa byggnader i staden. Ett exempel är det fina huset från 1860 som ligger i kvarteret Sigurd. De nya delarna av kvarteret blev klara 1988 och som om ni ser på listverket har huset sjunkit 15 centimeter i jämförelse med dem. Man undra vart det skall sluta.

ingang_riksbanken.jpg

En annan sak som fångade min uppmärksamhet är taket utanför ingången på det ”nya” riksbankshuset vid Kungsängstorg. Här har marken satt sig ordentligt och det känns lite läskigt att passera här. Tittar man närmare ser det ut som om det bara är takplåten som hindrar stenbågarna att falla omkull. Nu är det nog inte så illa men det vore skönt om man rätade upp dem lite. Uppsala Auktionskammare har precis köpt huset så de lär nog fixa detta.

Vi har faktiskt haft riktiga katastrofer på grund av leran och en av dem hände i samband med bygget av Bärbyledens bro över Fyrisån. Ni kan läsa mer om detta i mitt inlägg om bron.

Kommer namnet Börje tull att försvinna?

skylt_borjetull.jpg
Är det dags att ta ner skylten med Börje tull?

Ja, det kan man faktiskt fråga sig. Industriområdet som ligger i södra delen av stadsdelen Librobäck håller sakta men säkert på att omvandlas till bostadsområde. Fråga är vad som händer den dagen man bestämmer sig för att plocka ner skylten som upplyser trafikanter om att det är ett industriområde? Även om Börje tull är ett vedertaget namn på området kan jag inte hitta det i några kartor eller officiella listor. Jag misstänker att utan den backningen kommer det att få svårt att överleva.

Det här är väl en naturlig utveckling men jag tycker ändå att det är sorgligt när namn faller i glömska. Vi har en ju lång rad områdesnamn som numera bara går att hitta i gamla kartor som tex. Eriksdal och Erikslund i Luthagen och Petterslund och Almtuna i Fålhagen.

Just i det här fallet finns det ändå en möjlighet att det blir kvar. Librobäck är ju starkt associerat med industri och verkstad. Om mäklare och fastighetsägare tycker att Börje tull låter finare eller vill särskilja sig från annan verksamhet i stadsdelen kommer de säkert att fortsätta använda namnet.

stickspar_librovallen.jpg
En stump av det gamla stickspåret till S:t Eriks betong finns fortfarande kvar i norra delen av Librovallen.

Börje tull växte fram på 1940-1950-talet. Uppsala hade behov av ett nytt industriområde som dessutom hade koppling till järnvägen. 1949 tog man fram en plan på det nya området med gator och stickspår.

PS. Som ni ser på skylten stavas namnet Börje tull. Om man googlar på namnet är den hopskrivna varianten Börjetull nästan tio gånger vanligare. Bara en liten observation…

 

Skeppselevatorn

skeppselevator_uppsala_hamn.jpg

Förra inlägget handlade ju om den nya bron vid Stadsträdgården. När jag letade information om den dök det upp en del andra intressanta saker, till exempel några årtal om skeppselevator som står alldeles bredvid den planerade bron. Jag samla ju på sån här fakta och kan berätta att den uppfördes omkring 1960 och ersatte då en tidigare elevator av trä från 1914.

Uppsala hade tidigare en ganska livlig kommersiell båttrafik vilket man inte märker mycket av idag. Visserligen började den klinga av redan på 1970-talet men elevatorn användes faktiskt ända fram till 2000-talet enligt sjöfartsforumet Landgången.

skeppselevator_tra.jpg
Uppsala hamn med den gamla skeppselevatorn. Fotograf och årtal okänt.

Den vackra byggnaden som den är kopplad bör väl också nämnas. Det är ett gammalt sädesmagasin uppfört 1908-1913. Man förklara arkitekturen med att pilastrar och listverk utstrålar nyrenässans medan de avfasade hörnen ger ett drag av jugend. Det låter fint och ingen kan väl säga att det inte är kvarnkomplexets vackraste silo.

skeppselevator_uppsala.jpg
Uppsala hamn. Foto: Axel Sagerholm, årtal okänt.

När jag skriver om något letar jag oftast efter liknande byggnader eller händelser. Efter fler timmars grävande verkar det ändå som vår skeppselevator är ganska ensam i sitt slag, åtminstone åldersmässigt. Kanske är dags att vi tar det blåa plåttornet närmare våra hjärtan och fundera på om det inte är ett väldigt exklusivt industriminne vi har här.

PS. Det fanns en enklare spannmålstransportör vid lantmännens anläggning en bit söderut. Den revs 2008.