Nu blommar Backsippan

backsippa_1.jpg

Bara som en påminnelse till alla er som gillar att titta på eller fotografera blommor. Backsippan står i full blom ute i Tyskbacken i Ulltuna. Det har visserligen pågått en tid men när jag var där i söndags fanns det fortfarande mycket att titta på.

karta_backsippa_ultuna.jpg

Jag har ju skrivit om denna plats tidigare men nu tog jag mig tid till att göra en karta. Det finns även en liten parkeringsplats ca 50 meter från lokalen så man behöver inte ge sig ut på någon långvandring. Bra att veta ifall man bara svischar förbi för ett kort besök.

PS. Det har varit lite tunt med uppdateringar här på bloggen. Tyvärr har jag haft mycket att stå i men förhoppningsvis skall det snart bli bättre.

Området Tullgarn i Uppsala

Hallsjö brädgårds övergivna byggnader i Tullgarn
Tullgarn idag med Hallsjö brädgårds övergivna byggnader.

Karta över Tullgarn i Uppsala 1930
Tullgarn, karta 1930

En läsare har gjort mig uppmärksam på det försvunna området Tullgarn. Efter att jag tagit del av hans information kunde jag inte låta bli att fråga om jag fick använda materialet till en bloggpost. Det är på intet sätt fullständigt men jag tänkte att det är lika bra att jag skriver något istället för att sitta och trycka på det. Förhoppningsvis är det någon av er läsare som kan berätta mer.

Det som jag fastnade för var en berättelse från en person som bott i område fram till mitten av 1970-talet. Det skall ha funnits fem hus i området. Först bodde de i en 2.a på Tullgarn 1b som delades av 3 familjer. Senare flyttade de till en fyra på adressen Tullgarn 1c. Boendet var mycket enkelt och ville man till exempel tvätta sig fick man använda sig av en trätunna ute i tvättstugan. Vatten värmdes i en stor koppargryta över en eldstad.

Det som gör detta fascinerande är att vi pratar om mitten 70-talet. För mig som växt upp med dusch och andra bekvämligheter låter det helt främmande. Tänk att det fortfarande fanns bostäder i centrala Uppsala där man tvingades elda för att kunna få ett varmt bad. Nå, man kommer till nya insikter varje dag.

Gillbergska barnhemmet 1964
Gillbergska barnhemmet. Foto Ola Ehn 1964.

Tullgarn 1b, "Barnhuset" Uppsala
Tullgarn 1b, ”Barnhuset”. Fotograf och årtal okänt.

ullgarn 1c. Gillbergska barnhemmet eller Judiska barnhemmet 1964
Tullgarn 1c. Gillbergska barnhemmet eller Judiska barnhemmet. Foto: Ola Ehn 1964.

Tullgarns gjuteri och Tullgarnsparken, flygfoto 1937
Tullgarns gjuteri till vänster och Tullgarnsparken till höger i bild. Foto: Oskar Bladh 1937 (crop)

Området har en längre historia än dessa bostadshus även om det är svårt att avgör när den började. När man söker på namnet är det två saker som dyker upp förutom Tullgarnsparken och Tullgarsgatan, Tullgarns Gjuteri & Mek. Verkstad och Gillberska barnhemmet. Gjuteriet startades 1879 och fick sitt namn efter en ombildning 1899. Det är lite oklart vart det ursprungligen låg men på 1890-talet flyttar det till den byggnad som vi idag kallar ”Åsikten” längs med Östra Ågatan.

Barnhemmet inrättades 1895 och drevs fram till 1928 då det flyttade till Sysslomansgatan. Efter flytten skall husen i Tullgarnsparken stått övergivna fram tills 1939. Under kriget nekades judar politisk asyl i Sverige men genom ett privat initiativ öppnade man här ett barnhem för ensamma flyktingbarn. Enligt en berättelse i UNT var huset nergånget men verksamheten var omtyckt av de som bodde här. De sista flyktingbarnet flyttade ut runt 1946. Som berättelsen tidigare säger så hyrde man sedan ut husen som bostäder fram till mitten av 1970-talet.

Tullgarn och okänd byggnad, Uppsala 1908
Tullgarn. Gillbergska barnhemmet längst till höger bakom buskarna. Det två större byggnaderna saknar beskrivning. Foto: Alfred Dahlgren 1908.

 Tullgarn med park, Uppsala, 1882
Karta från 1882. Tullgarn med park.

Det är okänt varför området kallas för Tullgarn. Någon menar att det kan vara hämtat från Tullgarns slott i Södermanlands län men jag har inte hittat något som backar upp den teorin. Namnet verkar dock vara vedertaget för området redan 1872. Då startade man Tullgarns tändsticksfabrik söder om Ångkvarnen. Något jag inte lyckats ta reda på är vad de två större byggnaderna, som ni ser på bilden från 1908, hade för funktion. Det framgår inte om den användes av barnhemmet, var bostäder eller innehöll annan verksamhet. Någon av byggnaderna kanske var den ursprungliga tändsticksfabriken, vem vet?

Om ni vet något mer om Tullgarn är jag mycket tacksam för ett mail eller kommentar.

Hospitalskyrkans klocka

Hospitalskyrkans klocka från 1708 som fanns på Fyristorg

I höstas var jag ute och tittade på en av våra riktiga klenoder här i Uppsala. Den är antagligen helt okänd för de flesta men kanske kan den här posten ändra på det. Det handlar nämligen om Hospitalskyrkans klocka som en gång i tiden klämtade på Fyristorg.

Karta över Fyristorg, 1702
Karta 1702. Hospitalet och Hospitalsgränden nuvarande Fyristorg.

bild av Uppsala från början av 1700-talet
Hospitalskyrkan i mitten av bilden och Nybron strax nedanför. Bild från 1700-talet.

Tidigare var Fyristorg bebyggt och inte en öppen plats som idag. Här fanns ett helgeandshus som tog hand om sjuka och fattiga. Verksamheten som byggde på donationer startades redan i början på 1300-talet av dåvarande domprost Andreas And. Till inrättningen hörde även en kyrka, hospitalskyrkan, som ni kan se på gravyren från 1700-talet.

I den stora stadsbranden 1702 förstördes de flesta husen i kvarteret och även kyrkan brandhärjades. Kyrkan kunde repareras men det gick betydligt trögare att få igång den övriga verksamheten. I början av 1800-talet valde man slutligen att flytta ut inrättningen till det gamla bränneriet i Ulleråker. Klockan fick som synes följa med men jag vet inte om den någonsin kom till användning igen. Idag hittar vi klockan i den Gode Herdens Kapell som finns i Norra sjukhuset (”Vingmuttern”) ute i Ulleråker.

Hospitalskyrkans klocka med inskriptionHospitalskyrkans klocka, infästning i balk

Klockan göts 1708 och man får väl anta att den ersatte en tidigare klocka som förstörts i branden 1702. Den är rikt ornamenterad och full med text.
Övre  kanten:

Gud har utwaldt the fattiga the ther rike woro på trona

Text på mitten av klockan:

Till guds namns ähra och the fattigas tienst är denna klocka till Upsala hospital förährt af handelsmannen i Stockholm hr Michael Grubb anno 1708.

Ovanför nedre kanten:

me fecit gerhardt meyer

Nedre kanten:

Säl then som later sig wårda om then fattiga honom skall herren hielpa i then onda tiden. Psalm 41.2.

Gerhardt Meyer som nämns på klockan var styckgjutare åt kronan. Hans gjuterihus var beläget i närheten av Hötorget i Stockholm och här tillverkades i huvudsak kanoner, skulpturer och klockor.

Den Gode Herdens kapell i Norra sjukhuset eller Vingmuttern
Den Gode Herdens kapell i Norra sjukhuset och den vackra skulpturen Solglimt av Astrid Taube.

Det är synd att denna kulturskatt står inlåst i en lokal som sällan används. Det tog mig flera försök att hitta någon som kunde öppna kapellet och nästan ingen kände till något om klockan. Kapellet är visserligen väldigt vackert men klockan borde ställas ut på en mer tillgänglig plats så fler har möjlighet att se den.

Grinden till Upsala Bayerska bryggeri AB

Bayerska bryggeriet gamla grind uppe på taket av StadsarkivetBayerska bryggeriet gamla grind uppe på taket av Stadsarkivet

Klostergatan mellan Svartbäcksgatan och Dragarbrunnsgatan är onekligen en av Uppsalas tråkigaste gränder. Nu finns det faktisk en sak att titta på längs den anonyma gatstumpen. Överdelen av en gammal grind från Bayerska bryggeriet pryder personalingången till stadsarkivet och biblioteket. Jag vet inte varför man sparat den men visst är det ett lite udda inslag i miljön.

Bayerska bryggeriet var en gång tiden Uppsalas största bryggerier och startade sin verksamhet 1865. De tog då över en tidigare bryggerirörelse i kvarteret som startat redan 1856. 1966 slår man igen portarna men den gamla byggnaden revs först 1985 i samband med att man skulle uppföra det nya stadsbiblioteket.

Konstigt nog har jag inga minnen av bryggeribyggnaden trots att den revs så sent. Om jag inte har helt fel fanns det en hel del andra verksamheter i lokalerna men tydligen var det inget som jag kom i kontakt med.

Grinden vid S:t Olofsgatan
Grinden vid S:t Olofsgatan. Fotograf och årtal okänt.

Bayerska bryggeriet korsningen Dragabrunnsgatan och Klostergatan 1902
Bayerska bryggeriet korsningen Dragabrunnsgatan och Klostergatan. Foto: Alfred Dahlgren 1902.

Jag hittade ingen gammal bild på just den här grinden men den som låg mot S:t Olofsgatan finns dokumenterad. Den sattes upp 1944 och den vid Klostergatan något senare. Enligt uppgift var det vår tidigare stadsarkitekt Gunnar Leche som ritade grindarna. Ibland undrar man om det finns något i den här staden som han inte fingrat på?

Lusthusen i Knivsta och Rullans gamla tornkupoler

Gult lusthus som toppas av en kupol från resturangen RullanVitt lusthus med kupor från restaurang Rullan

För några år sedan hittade jag en uppgift om att man sparat delar från den i Uppsala nedbrunna nöjesinrättningen Rullan. En kupol från byggnaden skulle ha placerats på ett lusthus i Knivsta.

Uppgiften har gått och gnagt i bakhuvudet sedan dess och slutligen satte jag mig ner för att leta små runda byggnader på en Knivstakarta. Det slutade med att jag fick mig en ordentlig vandring längs sjön Valloxen. Även om det var lite ruggigt var det skönt att komma ut efter en lång vinter.

Som ni ser hittade jag inte bara en utan två kupoler som ser ut att komma från Rullan. Restaurangens huvudbyggnad hade inte några kupoler men däremot fanns det två stycken på en musikestrad som stod i trädgården. Likheterna är slående, även när det gäller spiran, så jag antar att det är de gamla kupolerna från Rullan.

Rullans musikestrad 1890-talet
Rullans musikestrad. Foto: Henri Osti 1890-talet

Rullans restaurang 1901-02
Restaurang Rullan. Foto: Alfred Dahlgren 1901-02

Kupolerna på Rullans musikestrad 1901-02
Rullans musikestrad. Foto: Alfred Dahlgren 1901-02 (crop)

Rullan startade sin verksamhet på 1820-talet och brann ner 1946. Den låg i den norra delen av stationsparken där man senare uppförde stadshuset. Wikipedia har en bra och kort artikel om ni vill läsa mer om nöjesinrättningen Rullan.

Titan, Sweden Solar System

titan_1.jpgtitan_2.jpg

Tänk att det tog ett helt år innan jag fixade en bild på månen Titan. Bloggvännen Mira upplyste mig om Sweden Solar System redan för ett år sedan men det var först nu som jag råkade passera månen med kameran i hand.

Vad är då det här Sweden Solar System (SSS)? För den som inte hört det tidigare så försöker man skapa en skalenlig modell av vårt solsystem här i Sverige. Eftersom man låter Globen i Stockholm motsvara solen blir det dessutom världens största modell. Uppsalas uppdrag är att försöka placera en modell av Saturnus någonstans i staden. Inte helt lätt då den skall vara 6.1 meter i diameter.

planetarium_angstrom.jpg

Nu verkar det som om vi får vänta på Saturnus men flera olika förslag har dykt upp. På SSS hemsida säger man att den skall bilda ett tak i ett framtida skolplanetarium. Man har även föreslagit en rund stenlagd yta vid Ångströmslaboratoriet och slutligen hittade jag ovanstående bild i ett förslag om ett nytt energihus vid laboratoriet.

Medan man funderar på hur man skall göra med Saturnus så får vi njuta av en av dess månar, Titan, som är utformad som en lampa vid Celsiushuset. Enligt skalan är månen 23 centimeter men tillsammans med planetens tjocka atmosfär får den en diameter på 40 centimeter. Jag tycker att designern Håkan Harrysson har gjort en vacker tolkning.

sss_knivsta.jpg

Nu råkar jag även ha en bild från Knivsta med deras bidrag till systemet. Konstnären Eric Ståhl har gjort en relief av systemet som skall markera platsen för asteroiden 5025 P-L. Nu kan jag inte hitta den på denna relief men det kanske inte är meningen heller? En skalenlig modell av asteroiden skulle nämligen inte vare mer än 0.2 millimeter.

Akademiska ridhuset vid S:t Persgatan

fram_cykelfabrik_1.jpgfram_cykelfabrik_2.jpg

Det här är en intressant byggnad. Många känner säker till att det är Frams gamla cykelfabrik men jag undrar hur många som vet att det Akademiska ridhuset låg här? Det som är spännande är att man fortfarande kan se konturerna av det gamla ridhuset i fabriksbyggnaden. Framför allt är det strävpelarna och taklisten som avslöjar den tidigare byggnaden.

akademiska_ridhuset_1901.jpg
Akademiska ridhuset med stall. Foto Alfred Dahlgren 1901.

När man rev Exercitiegården på 1880-talet för att ge plats åt den nya Universitetsbyggnaden stod den akademiska ridundervisningen utan lokal för första gången på över två hundra år. Dåvarande akademistallmästare Johan Georg Arsenius försökte rädda ridundervisningen och sökte under flera år efter nya lokaler. Tillsamman med några andra intresserade lyckades man slutligen uppföra detta hus. Här på S:t Persgatan fanns man fram till 1917-1919 (olika uppgifter) innan man flyttade till lokaler inne på Artilleriregementet. Idag drivs verksamheten vidare ute vid Kvarnbo.

fram_cykelfabrik_3.jpg

Arsenius idoga arbete med att rädda ridundervisningen gör att vi idag har Sveriges äldsta och världens näst äldsta ridinstitution, bara slagen av den Spanska hovridskolan i Wien. Starten för ridinstitutionen sätter man till 1663, året då man började bygga Exercitiehuset i Uppsala.

Exercitiegården

Exercitiegården eller Stallgården
Vy från Slottet. Exercitiegården (Stallgården) ser ni till höger i bild. Foto: Henri Osti 1870-talet (crop).

Exercitiegarden_1.jpg
Vy från Domkyrkan. Exercitiegården (Stallgården) nere till vänster. Observatoriet i fonden. Fotograf okänd 1860-1879

Som vanligt hittade jag några bilder som jag bara måste få visa. Denna gång är det två bilder på Exercitiegården eller Stallgården som den också kallades. De upptäcktes så sent som 1987 i Carolinas samlingar och är antagligen de enda existerande bilderna på denna byggnad.

Exercitiegården uppfördes 1663-65 på mark som universitetet fått i gåva av drottning Kristina 1648. Ansvarig för bygget var vårt eget universalsnille Olof Rudbeck. Här fanns redan ett gammalt stall som Gustav II Adolf låtit uppföra på 1620-talet och man tror att denna byggnad införlivades i den nya gården.

Anläggningen var efterlängtad och var ett försök att locka adeln till Universitetet. Här fick man lära sig det som ansågs nödvändigt för en stadsman, det vill säga ridning, fäktning, språk och dans. Vi den här tiden kunde det bliv väldigt pinsamt om man inte förde sig fint och kände till de senaste danserna. Denna brist ansågs till och med kunde sätta stopp för en framgångsrik karriär.

karta_1702_stallgarden.jpg

Kartan ovan är från 1702. Exercitiegården hittar ni uppe i vänstra hörnet. Den runda byggnaden i hörnet av gården är en tornruin från den så kallade biskopsborgen som revs i början av 1600-talet. Tornruinen kallades för ”Rundeln” och har gett Rundelsgränd sitt namn. Låt mig återkomma till detta i en senare bloggpost. Exercitiegården revs i samband med att man skulle uppföra den nya Universitetsbyggnaden på 1880-talet.

Nya bron vid Stadsträdgården 27.02.2012

ny_bro-fyrisan_1.jpgny_bro-fyrisan_2.jpg

Söndagens fina väder tog mig bort till brobygget vid Stadsträgården. Som ni ser så har man fått ut pontoner över ån och man har dessutom slagit ner ett gäng med spont på åns östra sida.

Om jag förstått det hela rätt skall man först slå ner en ring av spont för varje bropelare. När de sedan är tätade kan man gräva ur dem och ostört fortsätta med arbetet att gjuta bropelarna. Jag misstänker att man dessutom kommer att slå ner ett antal friktionspålar för att hålla bropelarna på plats. Det smarta med detta är att när väl dessa ringar är på plats kan man arbeta vidare utan att slamma upp ån och påverka fiskens vandringar.

hamnplan_varflod.jpg
Höjden på vattnet under vårfloden 2010. Detta var dock några dagar efter toppnoteringen.

Just här är lerdjupet är ungefär 60 meter. Dessa pålingar går dock inte djupare än 40 meter men det tror man räcker tillsammans med de andra åtgärderna. Vi får väl se hur det går. Det jag reagerade på är spontens höjd över vattnet. Jag tycker att vissa verkar lite för korta för att klara vårfloden.