Gamla tingshuset på Salagatan

tingshus_uppsala_2.jpgtingshus_uppsala_1.jpg

Det här huset på Salagatan 21 uppfördes 1868 som tingshus för Vaksala och Ulleråkers tingsrätt. Det gör att det är ett av de äldsta kvarvarande husen öster om järnvägen.

Huset har även en annan spännande egenskap. Det följer nämligen den stadsplan som man tog fram i slutet av 1850-talet. Det var den första officiella stadsplanen för Uppsalas expansion österut. Markägarna hade visserligen redan börjat bygga längs Vaksalagatan men då efter en plan de själva hade beställt.

stadsplan_1857.jpg
Karta för plan till utvidgning af Upsala stad 1857.

vaksalatorg_1882.jpg
Karta 1882.

Som ni ser på kartan från 1857 innehöll planen ett torg med slutna hörn i samma stil som Stora torget. En karta från 1882 visar hur husen växte upp runt torget. Den blå pilen visar tingshuset och det streckade området är nuvarande Vaksalatorg. Huset hade en fin placering längs med torgets ena sida vilket ett tingshus bör ha. Det ändrades när man tog fram en ny stadsplan 1881. 1884 uppförs Pantbankshuset enligt denna plan och tingshuset förlorar sin framträdande roll.

tingshus_1901.jpg
Pantbanken och tingshuset till vänster i bild. Alfred Dahlgren 1901-02

I en husbesiktning gjord av Upplandsmuseet spekulerar man i om det runda fönstret i takkupan tidigare innehöll en klocka. Det lilla mysteriet får dock fortsätta att vara olöst. Den enda bilden jag hittat på huset är från 1901-02 och här ser man tyvärr inte kupan. Tingshuset var ursprungligen putsat men efter att det tilläggsisolerades 1982 har det fått en ny träpanel.

Bäverns gränd 11

risigt_hus_bavernsgrand_6.jpg

Jag har nämnt det här huset tidigare. Det var 2006 och då ondgjorde jag mig över att man låtit det förfalla i decennier. Under förra året renoverade man äntligen byggnaden och som ni ser är den fint skick igen.

Efter att ha försökt rensa lite i bildarkivet upptäckte jag att det fanns en hel del gamla bilder på huset. Det kan vara kul att få se hur det såg ut innan renoveringen som en liten påminnelse. Betydligt intressantare är det kanske att se hur man gjorde när man reveterade timmerhus förr i tiden. Det måste ha varit ett attans tråkigt jobb att tälja till och slå in alla de där kilarna som skulle hålla putsen på plats.

risigt_hus_bavernsgrand_3.jpgrisigt_hus_bavernsgrand_5.jpgrisigt_hus_bavernsgrand_4.jpg

Det står i boken ”Uppsalas byggnader” att huset är ”möjligen uppfört efter byggnadssyn 1862”. Det låter osäkert men jag har inte hittat någon bättre källa. Om uppgiften stämmer är det den äldsta byggnaden i kvarteret Brynhild som för övrigt innehåller en ovanligt stor mängt hus från olika tidsåldrar.

bavernsgrand_old.jpg

Det var inte helt lätt att hitta en gammal bild på huset. Slutligen fann jag det i en av A Dahlgrens bilder från början av 1900-talet. Huset är det ni ser bakom de två herrarna till höger i bild och skylten som jag misstänker gör reklam för ett åkeri. Byggnaden är sig likt men karaktären på området är har ändrats en hel del. Som ni säkert förstår var det i huvudsak 1960 och 1970-talets stora visioner som startade det hela.

Industribyggnaden i kvarteret Fjalar

fjalar_1.jpgfjalar_2.jpg

Det här huset på Suttungs gränd har alltid fascinerat mig. Den har den där sköna industriella looken som väldigt ovanlig i Uppsala. Huset är snett och vint och det mesta verkar luta. Självklart blir man nyfiken på dess historia och lite har jag hittat i en kommunal inventering.

fjalar_3.jpg
Den gamla kontorsdelen med den synliga påbyggnaden.

uppsala_industrifabrik_1901.jpg
Svartvita bilden visar Uppsala Industrifabrik (till vänster) och Hallsjö brädgård. Alfred Dahlgren 1901-02.

Byggnaden består egentligen av tre hus, den södra maskinhallen med skärmgaveln, en lägre lasthall och slutligen en kontorsbyggnad som numera innehåller en restaurang. Maskinhallen och kontorsdelen uppförs 1885-86 och den sammanbindande lasthallen 1908. I samband med lasthallens tillkomst säger inventeringen att man byggde en extra våning på kontorsbyggnaden. Takhöjningen är väldigt lätt att se då man använde en annan färg på teglet. Nu hittade jag en bild från 1901 där det ser ut som takhöjningen redan var genomförd. Det är möjligt att man får revidera uppgifterna i inventeringen.

Det saknas information om vem som uppförde husen men den skall ha innehållit maskinhall, smedja och magasin samt det fristående kontoret. När man uppför lasthallen 1908 så görs byggnaden om till hyvleri och monteringshall. 1916 benämns verksamheten som Uppsala Industrifabrik, Öhrman & Forsberg. 1923 tillverkar man dörrar, fönster och byggnadssnickerier. 1932 får firmanamnet tilläget Ångsåg och Hyvleri. Det skall även ha funnits en hög skorsten på byggnaden som var kopplad till ångpannan.

1930 tar Mälardalens lantmän över lokalerna och använder den för försäljning och traktorverkstad. 1980 fanns det planer på att riva lokalerna och bygga ett parkeringshus på platsen. Tack och lov valde man att behålla och renovera byggnaden.

Nya bron vid Stadsträdgården, 4 juni 2012

ny_bro-fyrisan_5.jpgny_bro-fyrisan_6.jpg

Nu börjar det likna något. Bropelarna i ån och brofästet på åns västra sida är på plats. Formsättningen för de fasta brospannen är i full gång.

ny_bro-fyrisan_7.jpg

Det har även dykt upp en byggnad på åns östra sida. Funktionen är oklar men det är kanske härifrån man skall styra öppning och stängning av klaffbron.

sjukhusvagen_1.jpg

Jag vet inte vad det är men jag tilltalas av denna broförbindelse. Den liksom får den södra delen av parken att bli mer attraktiv. Dansbanan som nyligen invigdes i området är ju också ett trevligt tillskott. Det som är kvar är väl en ordentlig passage över Sjukhusvägen in till Akademiska sjukhuset. Om denna förbindelse blir välanvänd bör det underlätta för de som är på väg till ”Ackis” från de sydöstra delarna av staden.

Linbanan i Ulleråker

kolgard.jpg
Den gamla kolgården. I bortre ända , den södra, så hittar man linbana strax utanför staketet.

Äntligen har jag varit ute och tittat på resterna av den gamla kollinbanan i Ulleråker. Det har legat högt på min lista över saker att besöka sedan bloggen Ullerkråkor berättat om den.

kollonbana_planskiss_1960.jpg

Linbanan användes för att forsla upp kol till panncentralen som i sin tur värmde upp Ulleråkers sjukhus. En planskiss från runt 1960 visar linbanan och byggnaderna. E58 maskinhus för kolgård och E61 panncentral och maskinverkstäder.

nedre_linbana.jpg
De nedre fundamenten söder om kolgården. 

ovre_linbana.jpg
De övre fundamenten. 

panncentral.jpg
Panncentralen. 

De nedre fundamenten står i skogsbrynet och bakom dessa hittar man både kolrester och stålvajrar. För att se om det fanns något mer kvar av linbanan tog jag mig uppför åsen. Det var inte helt lätt kan jag säga men som tur var fanns det träd och buskar att ta stöd av. I slutet av branten står det ytterligare två fundament i samma skala som de nere vid kolgården. Fortsätter man sedan i linbanans sträckning går man rakt in i den gröna väggen på den gamla panncetralen.

pollare_kolgard.jpg

Närheten till Fyrisån får en att misstänka att kolen kom med båt. Någon kaj finns inte men jag undrar om det behövdes? Efter att ha synat åkanten nedanför kolgården upptäckte jag tre ordenliga pollare. De står med ett mellanrum på cirka 30 meter och vi får väl anta att de inte placerades där på grund av sin skönhet.

All cred går till Ullerkråkor som först uppmärksammade linbanan och fick mig att halka runt på åsen som en bergsget :)

Kolgård och panncentral på Google Maps

Uppsala Östra

Uppsala östra stationuppsala_ostra_2.jpguppsala_ostra_1.jpg

I helgen invigdes det nya stationshuset vid Uppsala Östra. Jag missade förstås hela kalaset eftersom jag gick i andra tankar. Nu kan man inte gå och gräma sig över det så jag satte mig ner och försökte hitta lite historik om stationen. Jag blev faktiskt förvånad över hur lite information det fanns. Detta skall i alla fall vara den tredje stationsbyggnaden i ordningen och då räknar jag inte med den som tillfälligt stod vid Bergsrunnaplan.

ostra_station_1935.jpg
Uppsala östra station under uppförande. Foto: Paul Sandberg, april 1935.

ostra_station.jpg
Uppsala Östra. Denna entré var vänd mot Roslagsgatan. Fotograf och årtal okänt. 

När man uppförde den nya stationen vi Uppsala resecentrum sa man att den skulle vara inspirerad av stationsbyggnaden som ni ser på de gamla svartvita bilderna. Det var en härlig funkisbyggnad och jag tycker att man har lyckats ganska bra med tolkningen. Den ursprungliga byggnaden invigdes i juni 1935 och ritades av arkitekten Sven Malm. Den revs 1971.

ostra_station_1900tal.jpg
Lenna station. Spåret gick längs med staketet och fortsatte bakom byggnaden. 

station_1882.jpg
Karta 1882.

Jag hittade dessutom ett vykort på stationen från tidigt 1900-tal. Först tvekade jag på om det verkligen var rätt plats eftersom det står ”Lenna station” på kortet. När jag sedan hittade stationen på en karta från 1882 med namn och allt kan vi nog fastslå att detta är vad som senare kom att kallas Uppsala Östra. Stationshuset är uppför i schweizerstil vilket var inne på slutet av 1800-talet.

Uppsala-Lenna järnväg öppnades för trafik 1876 men enligt boken ”Sveriges järnvägsstationer 1948″ skall stationen uppförts 1879. Den revs 1935 i samband med det nya stationen kom på plats. Tyvärr har jag inte själv bläddrat i boken utan uppgifterna kommer från Järnvägshistoriskt Forum. Nu vet jag att det finns väldigt många tågintresserade där ute som vet massor om detta. Jag hoppas att ni har möjlighet att kommentera mina uppgifter.

Slutligen måste jag bara säga att det är fantastiskt att en museijärnväg, Lennakatten, har fått ett sådant vackert stationshus. Jag antar att det inte hör till vanligheten.

En länk om Uppsala-Lenna Järnväg

Kungsängsliljan blommar på Kungsängen, 13 maj 2012

kunsangslilja_2010_1.jpg

Ja kära vänner, nu finns det inga ursäkter för att inte bege sig ut till Kungsängen. Jag var där förra helgen och inte en blomma så långt ögat kunde se. Nu är det precis tvärt om, kungsängsliljor så långt ögat kan se :) Kungsängen bjuder oss på den största förekomsten av kungsängsliljor i hela Norden. Passa på och njut av denna ynnest.

kunsangslilja_2010_2.jpg

Ett litet tips är att sätta på sig skor som inte läcker för det var väldig blött i marken. Det är möjligt att det torkar upp men det skall man nog inte ta för givet.

Kungsängen på Google Maps.

Fru och Herr Gårman

Herr och Fru Gåman, övergångstsställe

Igår passerade jag en av de nya Fru Gårman skyltarna som finns här i Uppsala. Jag tog några bilder men tänkte till både en och två gånger innan jag bestämde mig för att visa dem här på bloggen. Debatten om skyltarna har nämligen spårat ur allt för många gånger. Nu är detta ett fenomen som finns i staden och därför tillåter jag mig att ha en åsikt.

Övergånsställe neutral skyltDet jag reagerar på är att man inte använt sig av den självklara lösningen och skapat en könsneutral skylt. Genom att ha två olika skyltar känns det som man förstärker skillnaderna istället för tvärt om. Att fortsätta stilisera halvägs gör ju dessutom att man ofta måste förstärka de stereotyper som många säger sig vilja motverka. Här har man onekligen gjort en tankevurpa.

Det finns dock en annan mycket viktig punkt som jag saknat i debatten. I det här fallet kanske det inte skapar några större problem men det är en viktig principiell fråga. Låt mig förklara:

Om jag åker till ett annat land och möter olika vägskyltar, oavsett hur snarlika de är, så förutsätter jag att dessa skillnader har ett trafikrelaterat syfte. Däremot skulle jag inte i min vildaste fantasi utgå ifrån att det fanns olika skyltar för samma sak på grund av politiska symbolfrågor som inte rör trafiken. Det är ju som att leka gissningsleken med trafikanterna. Trafiken är helt enkelt inte en plats för tveksamheter! Här har man frångått tummregeln att vara så tydlig som möjlig utan att motivera det med trafiksäkerhet. Det finns det inga ursäkter för.

PS. Varför använder man ordet ”fru” vilket jag upplever som tillhörande ”herr”. Borde man inte använda betekningen ”dam” eller liknande?

Nya bron vid Stadsträdgården, 9 maj 2012

ny_bro-fyrisan_4.jpgny_bro-fyrisan_3.jpg

I helgen hann jag med en vända till brobygget vid Stadsträdgården. Det är synd att man inte hinner ta sig dit på vardagar för det hade varit trevligt att få prata med någon som jobbar där. Vanligtvis brukar det inte var något problem att stjäla en stund av deras tid för att få sig en uppdatering av läget.

När man tittar på bygget är det svårt att få grepp om vad som egentligen pågår och hur långt man kommit. Vi kan i alla fall se på bilderna att formsättningen för västra brofästet verkar vara i slutskedet. Förseningarna har ni säkert redan läst om så det blir spännande och se om den blir klar till den 31 oktober som det står på kommunens hemsida.

batvrak.jpg

Jag såg också att en av båtarna ovanför bron hade sjunkit. Tråkigt, vi får hoppas att inte allt för mycket olja och andra föroreningar kom ut i Fyrisån innan man fick länsan på plats.