Fackskolan för huslig ekonomi och Hemmets Kokbok

Trädgårdsgatan 14. Byggnaden uppfördes som bostadshus 1852
Trädgårdsgatan 14. Byggnaden uppfördes som bostadshus 1852, får ”Uppsalapanel” runt 1860 och mansardtak 1917.

Fackskolan för huslig ekonomi
Fackskolan för huslig ekonomi. Fotograf och årtal okänt.

Skolbyggnaden i hörnet Trädgårdsgatan Slottsgränd, textilvetenskap
Skolbyggnaden i hörnet Trädgårdsgatan Slottsgränd uppförd enligt ritningar från 1911. Innehöll utbildningen för textilvetenskap. Fotograf  och årtal okänt.

Fackskolan för huslig ekonomi inrättades 1895 i byggnaden på Trädgårdsgatan 14. Skolan skulle ge unga kvinnor utbildning i mat, textil, lanthushåll och en hel del annat. Numera har man bytt namn och kallas för Institutionen för kostvetenskap och huserar i Uppsala Biomedicinska Centrum.

Fackskolan för huslig ekonomi, kvinnor lagar mat
Fackskolan för huslig ekonomi. Foto: Paul Sandberg 1945

1903 började man ge ut en kokbok som många säkert känner igen, Hemmets Kokbok. Nu råkar jag ha ett exemplar från 1908 vilket är en intressant läsning. Förutom det man kan förvänta sig finns det faktiskt en hel del internationella rätter här som verkar vara utvalda för att passa de svenska kryddorna. Jag blev också förvånad att se att en klassiker som sjömansbiff lagas med ”Franskt” vitt vin och inte med öl.

Det som verkligen skiljer denna från en modern kokbok är kapitlet om grönsaker. Jag kan säga att den vegetariska kosten inte var speciellt het på den här tiden. Kapitlet heter Växträtter och består i huvudsak av kokta grönsaker, stuvningar och lite pasta och plättar.

Det finns dock några fakta som är spännande. I inledningen av kapitlet säger man att färsk potatis skall läggas i kokande vatten medan gammal och mogen skall börja i kallt vatten. Det hade jag inte hört förut.

En intressant uppgift dök upp i receptet på stuvade makaroner. Här står det att makaronerna skall brytas i mindre bitar om man inte har ”idealmakaroner”. Jag trodde det namnet var en betydligt senare uppfinning och dök upp i samband med att Kungsörnen introducerade sina på 1950-talet.

Det finns även ett recept på Fransk potatis. Skära potatisen i stavar eller skivor och lägg dem i den upphettade flottyren tills de är vackert gulbruna. Låt dem rinna av på gråpapper och strö sedan salt på dem innan servering. Man åt alltså pommes frites långt innan snabbmatsrestaurangerna gjorde sitt intåg, det ni!

Jag hittar även ett recept på något som heter så fint som Vindböjtlar. I princip är det samma recept som för spanska Churros men de spritsas ut på en plåt och bakas i en ugn istället för att friteras. Det är kul att vi har ett svenskt recept på dessa bröd. Ett ovanligt vackert namn också, Vindböjtlar.

recept på Uppsalabröd

Jag kan fortsätta länge till men får avsluta denna post med det enda receptet med Uppsalaanknytning. Det är Uppsalabröd som verkar vara en småkaka. Jag bakar väldigt sällan så kan någon förklara brännvinet? Är det bara för smaken eller ger det brödet någon annan egenskap?

Dela med andra:

Facebook  Twitter  Bloggy 

8 kommentarer

  1. Kerstin skriver:

    Åh, vilket roligt inlägg! Min mormor var lanthushållslärare och utbildade sig på fackskolan!

  2. Eva skriver:

    Hemmets kokbok finns fortfarande kvar dock ges den ej ut i pappersform längre på grund av ekonomiska skäl. Här är den -> http://kokboken.ikv.uu.se/
    Institutionen har bytt namn flera gånger men nu kallas den institutionen för kostvetenskap och ligger på BMC. De höll till på trädgårdsgatan länge men 2008 flyttade de. Men många gamla möbler, husgeråd, böcker och en kristallkrona följde med.

  3. Scribo skriver:

    Hej Eva
    Kul att kokboken finns på webben, det visste jag inte. Det vore kul om de lade upp en historisk del och presenterade alla gamla recept.

  4. Eva skriver:

    Ja det tycker jag med! Men det kräver en hel del resurser, vilket de antagligen inte har. Men det tillkommer ständigt nya recept, studenter vid institutionen (däribland jag) utvecklar recept som provlagas och näringsberäknas :)

  5. Sia Danielso skriver:

    Angående brännvinet är min gissning att det kanske har samma egenskaper som ättiksprit – att förhindra att sockret kristalliserar och gör kakan sockrig och smulig(are).Som i kristyr och glasyr. Sedan kan jag berätta att jag i min bokhylla har jag en vegetarisk kokbok från 1915 med mycket spännande recept bland annat på kotletter, stek och falsk köttfärs på hasselnötter eller kastanjer, spenat och tomat mm. Inte så pjåkigt men å andra sidan 7 år senare och den fanns nog inte var kvinnas kök heller.
    För övrigt hade textilvetenskapliga utbildningen sina vävstolar i bottenplanet och på andra våningen var det administration för båda utbildningarna och ett litet minimuseum med textilier. Inte bara kostvetenskap alltså…

  6. Scribo skriver:

    Hej Sia. Tack för förklaringen angående spriten. Det låter rimligt att den har samma funktion som ättiksspriten.

    Det är spännande med gamla recept där man försöker efterlikna andra råvaror. Min mormor gjorde en falsk hjortronsylt på rivna morötter och annat. Första gången jag smakade den blev jag väldigt överaskad hur lik den var riktig hjortronsylt.

  7. Gustav skriver:

    Morötter och rabarber skall det vara! Den verkar finnas än idag, hittade den på ICAs sajt http://www.ica.se/recept/falsk-hjortronsylt-3174/

Trackbacks & Pingbacks

  1. Uppsalaarkitektur - Scribo — perspektiv på närmiljön

Lämna din kommentar