Broar över Fyrisån, Kungsängsbron

kungsangsbron_1.jpgkungsangsbron_3.jpg

Kungsängsbron uppfördes som en del i den kringfartsled i södra Uppsala som kallas Kungsängsleden. Leden byggdes i etapper där Kungsängbron ingick i den sista. Idag sträcker den sig från Gnistarondellen i öster till Dag Hammarskjölds väg i väster.

När man startade den här etappen beräknades det bli ett av Uppsalas dyraste vägprojekt. Man tvingades ta flera svåra beslut och det krävdes en omfattande planerig för att lyckas. Rent ekonomiskt fanns det till exempel inget som motiverade att man skulle behålla båttrafiken in till centrum och hamnen. Få ville stänga hamnen och slutligen enades man om att bygga en öppningsbar bro. En annan stridsfråga var dragningen genom Kronparken. Här fick dock de gamla tallarna vika sig för behovet av en ny trafikled.

kungsangsbron_2.jpg
Kungsängsleden byggs med hjälp av block av cellplast som sedan täcks. Foto: okänd.

Nästa stora utmaning var själva grundläggningen. Leran är väldigt djup här och trots pållängder på hundra meter nådde man inte fast mark. Även den anslutande vägbanan krävde att man använde lösningar som man tidigare inte hade provat. Här använde man stora cellplastblock som vägbanksfyllning för att minska vikten och därmed reducerades risken för sättningar i vägbanan.

kungsangsbron_brooppning.jpg

Själva broklaffen är ett eget kapitel. Den tillverkades på Öresundsvarvet och levererades i två delar. Varje del vägde 45 ton, var sju meter breda och tretton meter långa. De kom med båt till Forsmark och transporterades sedan längs med 288:an till Uppsala. Här tvingades man plocka ned både lyktstolpar och trafikljus för att bron skulle nå sitt mål. Färdigmonterad fick klaffen en vikt av 120 ton.

Namnet Kungsängsbron fick den efter en namntävling som utlysts av kommunen. Av 2093 inlämnade förslag var 337 stycken en röst på namnet Kungsängsbron. Vinnaren, som fick en resa till Kanarieöarna, utsågs genom lottning bland dem som skickat in det vinnande förslaget.

Kungsängsbron invigdes klockan 15.00 den 12 november 1982. Bron är en klaffbro med en segelfri höjd på 5,3 meter och bredd på 8.5 meter. Här kan ni se bron på Google Maps.

Detta är inlägg 43 i serien om broar över Fyrisån.

Dela med andra:

Facebook  Twitter  Bloggy 

4 kommentarer

  1. Tanja skriver:

    Detta är en superintressant blogg! Jag och familjen strosar ofta omkring i stan och funderar över stadsplaneringen och stans historia, tittar på olika byggprojekt och har givetvis allehanda synpunkter på dessa. Tänker ofta att jag vill veta mer om mitt närområde och ta del av beslut som görs angående detaljplanering, men kommer inte till skott. Ofta tycker jag dessutom information om olika projekt är rätt dålig, även om kommunens info i Uppsalatidningen är uppskattad läsning. Så bekvämt att då ramla in på din blogg!

  2. Scribo skriver:

    Hej Tanja och välkommen. Kul att du gillar bloggen. Jag skall fortsätta att försöka berätta om Uppsala men om du vill veta mer om detaljplaneringen i staden så har kommunen faktiskt en ganska bra sida. Jag vet inte om du sett den tidigare men här är en länk till deras sida. Detaljplanlista.

Trackbacks & Pingbacks

  1. Broar över Fyrisån, Vindbron - Scribo — perspektiv på närmiljön
  2. Alla broar över Fyrisån, från Dannemorasjön till Flottsund - Scribo — perspektiv på närmiljön

Lämna din kommentar