Broar över Fyrisån, Ekeby kvarn
Måste säga att det här var ett betydligt trevligare utflyktsmål än alla betongbroar som jag klättrat runt på den senaste tiden. Nu känns det nästan lite synd att det bara är broar jag skriver om för här finns det betydligt mer att se. Den gamla miljön är intim och inte så exploaterad som Ulva kvarn och förklaringen är väl att området har skötts av privata arrendatorer under alla år med andra intressen än att bygga turistattraktioner. Med eller utan små beskrivande skyltar är ändå miljön fantastisk och absolut värt ett besök.
Redan på 1200-talet skall det ha funnits en kvarn här vilket gör Ekeby kvarn till en av Upplands äldsta kvarnar. Dagens kvarnbyggnad är dock betydligt yngre och uppfördes 1791. Vad gäller broarna så det lite mer osäkert men man gjorde en stor ombyggnad 1928 efter att en kraftig vårflod hade skadat dammen. Spången som ni ser på den första bilden skall ha uppförts i samband med detta bygge. Kvarnen har sedan genomgått ytterligare några reparationer men tyvärr hitta jag ingen information om dessa.
Den sista bilden visar en spång som ligger ungefär 100 meter söder om kvarnen längs den östra rännan. Ägare blev nog lite förvånad när jag frågade om jag fick kliva in på tomten och ta lite bilder. Spången har de byggt för att fåren skall komma ut på ön och självklart tog jag tillfället i akt och gick en vända själv. Det förvånade mig hur stor kvarnanläggningen egentligen är. I princip är hela öns västra sida är förstärkt med en kraftig stenmur vilken är svårt att upptäcka om man inte har möjlighet att komma ut på ön.
Detta är inlägg nummer 15 i serien om broar över Fyrisån.
Dela med andra:
kl. 22:25
Javisst, -detta är en av de vackraste platser fyrisådalen har att erbjuda.
Här finns möjlighet att se många sällsynta djur- och växtarter (nejonöga, kungsfiskare, ametistfingersvamp mfl). Området har länge utgjort ett vackert rekreationsområde och tills nyligen bjöd området på flera möjligheter till kulturupplevelser i form av konst och musikarrangemang. Den nuvarande arrendatorn till kvarnområdet verkar dock vara av den folkskyggare sorten. Med skyltar och andra knep försöker han muta in området och de allmänna vägarna. Jag känner många som numera väljer att ta omvägar kring det underbart vackra stråket förbi kvarnområdet pga obehag.
Min uppmaning och förhoppning är därför att ännu fler just DÄRFÖR använder sig av vägarna och området kring kvarnen.
Tack för de trevliga bilderna!
kl. 11:16
Hej,
har någon vetskap om vem som numera äger och förvaltar Ekeby kvarn?
Vänligen,
Anders
kl. 12:11
Om jag inte missminner mig så var det Universitetet som ägde kvarnen för några år sedan. Är det fortfarande så bör de kunna svara på vem som är arrendator.
kl. 17:35
Mina släktingar bodde där ett tag – men min farfar var i skogen o gick bort –
han hade diabetes.
kl. 22:11
Universtitetet äger fortfarande kvarnen och försöker nu arrendera ut området. De har gjort ganska stora investeringar i nyrenovering m.m. och hoppas nu få ut en mer marknadsanpassad hyra för området (en fördubbling mot tidigare summa). De verkar emellertid inte ha någon större tur med detta, lokalernas användbarhet är ganska begränsad och akademiförvaltningen är inte helt lätta att ha som hyresvärd. Vi får hoppas att en eventuell ny arrendator bedriver verksamhet som både är lönsam men framförallt öppnar områdets vackra lokaliteter för allmänheten.
kl. 5:59
Intressant Mikael. Jag hoppas verkligen att man hittar någon som vill öppna upp området. Jag har även varit där vintertid och området är verkligen bildskönt. Klart värt ett besök oavsett om man jagar strömstare eller bara vill ta en stilla vinterpromenad.
kl. 20:59
Jag han förstfödde son hitta detta efter min Far Einar, farfar , farbror var även Mjölnare med egna kvarnar i Östergötland.
Ekeby 1/9 1946 Lövgren skrev detta i ett Anställningsvilkor för Mjölnare
Löneförmåner årslön 1560 kronor vid oförändrade maltaxor.
Eller efter nedanstående procental å angivna kvarnintäcketer o försäljningar
15% på legomäld
10 % på lego på sädesrens och betning.
4% på försålt mjöl av vete och råg i partier under 50 kilo.
2% på försålda partier över 50 kilo under att förutsättning att mjölet utfaller till kundens samt står i gott utbyte till den invägda spannmålen.
2%på försålt gröpe.
8% på Kontant sålt bröd.
10 %på bakningsavgift å byte råg mot bröd.
Natura . 400 kilo Vete, 300 kilo råg samt 20 kilo ärtor per år.
3 L okärnad mjölk per dag.
Bostad och bränsle , elektr ljus mot tillsyn även söndagar.
Potatisland ,10 ar härför lämnas hjälp vid sättning av gårdens potatis och en dag vid upptagning.. Mjölnaren ombesörjer själv sitt potatislands renhållning från gräs.
Sedan finns en massa punkter och anvisningar på hur man har förbyggande underhåll för största tillgänglighet mm kan återkomma om detta .
ps en punkt som den nya sk mjölnaren eller arrendatorn kan behöva tänka till på .Att mot alla visa hövlighet och hänsynsfull betjäning *LL
. mvh Einars förstfödde son , Jo ja har min fars kvarnhackor och stora svarvade runda klubbor av masur han använde sedan en liten kvarnlampa av koppar men den kommer från min farfar Gottfrid..
kl. 9:15
Hej Hemio
Tack för din kommentar. Spännande att se vad en mjölnare fick i lön. 400 kilo vete och 300 kilo råg låter ju väldigt generöst, fast skall man mätta en familj så kanske det inte är så mycket. Ja misstänker att arbetstiden inte var reglerad även om den borde vara väldigt säsongsbetonad.
kl. 1:30
Jo vetet och rågen räckte till oss , min syster föddes -48 i Uppsala.
Har för mej berättats att ja lyckades trilla i ån ja flöt iväg men min Mor hoppa och simmandes lyckades hon fiska opp mig. Har av min far fått höra att ett kraftprov fick varje yngling i kvarnen visa att han klara ev. Liggandes på mage la man 100 kilo råg på ryggen han skulle då resa sej opp med rågsäcken på ryggen och kunna släppa av den på avsedd plats klara han det så var han en vuxen Man karl mao*L* Farsgubben min kunde bära först en säck som vanligt sedan la man på en säck till på tvären och sedan gick mjölnaren iväg.ps har ett minne av att far såg ofta kungsfiskaren i ån.Nog om detta afton ..