Alla broar över Fyrisån från Dannemorasjön till Flottsund

Gamla landsvägsbron i Vattholma. En stenbro från 1758
Gamla landsvägsbron i Vattholma. Det är den äldsta bron över Fyrisån, uppförd 1758.

Kan man tänka sig, slutligen blev jag klar med denna spaning. Vi får väl säga tillfälligt eftersom jag misstänker att det kommer att byggas nya broar och gamla behöver renoveras.

När jag började den här spaningen tänkte jag att det skulle bli en kul sommarutflykt. Idén var att ta några bilder på broarna längs med Fyrisån och presentera dem här på bloggen. Den utflykten växte snabbt till något annat när jag började söka efter information om broarna. Jag blev även överaskad av antalet broar. Inte hade jag trott att jag skulle hitta 54 stycken, lite beroende på hur man räknar. Tre och ett halvt år senare kan jag bara konstatera att det varit väldigt lärorikt.

Nu har jag samlat alla länkar till de inlägg som jag skrivit om broarna i denna post. Jag hoppas att det skall underlätta för alla som vill läsa om broarna över Fyrisån. Jag kommer också att uppdatera posten ifall det dyker upp någon ny bro.

Viken
Den nordligaste bron som ligger i närheten av gården Viken. En körbar träbro med betongförstärkta stenfundament.

Skyttorp
En betongbro byggd 1993.

Salsta väg 704
Klassisk betongbro uppförd 1961

Salsta Slott
En bro som jag inte hitta några uppgifter om. Tidigare fanns det färjetrafik här innan Salstasjön försvann någon gång i mitten på 1700-talet.

Salsta golfbana
Två vackra träbroar som med all sannolikhet uppfördes i samband med att man anlade golfbanan.

Vattholma, väg 703
En bro byggd i början 1960-talet som sätter standarden för betongbroar. Har du sett en har du sett alla.

Trollbobron, Vattholma
En av Fyrisåns vackraste stenbroar uppförd eller ombyggd 1845

Gamla landsvägsbron, Vattholma
Den äldsta stenbron över Fyrisån.

Kinnsbroarna Vattholma
Två träbroar på var sin sida om en liten holme i ån.

Wattholma bruk
Här kan man passera över ån uppe på dammvallen vid det gamla järnbruket.

Fäbron Vattholma
En mycket gammal passage över Fyrisån.

Järnvägsbron, Vattholma
Betongbro för dubbelspår.

Väg 290 vid Ekeby
Landsvägsbro som går över både Fyrisån och järnvägen.

Ärentunavägen, Storvreta
En ovanligt tråkig betongbro byggd 1969.

Ekeby kvarn
Här hittar vi fyra broar som går helt eller delvis över Fyrisån.

Skärmansbro
Ett gammalt namn på en ny bro strax utanför Ekeby by, Storvreta.

E4 norr om Fullerö
Motorvägens två broar över Fyrisån.

Lilla Skärna
En fantastisk spång som minner om gamla tiders spänger.

Fyrisvall
En träbro vid gården Fyrisvall.

Ensta
Två broar som går över den gamla kvarnrännan till en stor holme i ån

Ärnabron
Betongbro från 1985. Den sista i raden av broar som funnits här sedan 1600-talet.

Väg 631, Ulvavägen
En betongbro som byggdes efter att man hade förlängt landningsbanan vid Ärna flygplats.

Ulva kvarn
Två broar varav den ena går över Fyrisån och den andra till en holme på baksidan av kvarnen.

Klastorpsbron
Namnet är inte officiellt men den ligger precis vid gården Klastorp.

GC-bro Tunaberg
En gång- och cykelbro strax norr om Bärbyleden.

Tunabergsbron
Här passerar Bärbyleden över Fyrisån

Fyrishovsspången
Bron mellan Fyrishov och parkeringen på västra sidan ån.

Fyrisvallsbron
En betongbro från 1962. Den första bron byggdes 1915 för att underlätta materialtransporter till bygget av Seminariet.

Idunspången
En härligt grön skapelse av stål uppförd 2010

Strandängsspången
Namngiven efter parken på åns östra sida. Uppförd 2010

Järnvägsbron i Uppsala
En stålbro i fackverkskonstruktion.

Fyrisspången
Byggd av eleverna vid Fyrisskolan och invigd 1981.

Luthagsbron
Uppförd 1973 som en del av Luthagsleden

Eddaspången
Byggd 1886 men då på platsen för Haglunds bro. Flyttad till sin nuvarande plats 1901

Haglunds bro
Ursprungligen uppförd 1901. Bron vi ser idag är en nykonstruktion från 1992

Järnbron
Sveriges första körbara järnbro. Ersattes av S:t Olofsbron . Återuppbyggd på dess nuvarande plats 1986.

S:t Olofsbron
En smäcker balkbro i förspänd betong som invigdes 1964.

Kvarnbron
Den äldsta stenbron i Uppsala. Uppfördes 1759.

Dombron
En stenbro från 1760. På den här platsen byggde man troligtvis Uppsalas absolut första bro.

Nybron
Dagens bro är från 1899. Den först bron fick sin placering här efter Drottning Kristinas stadsreglering 1643.

Västgötaspången
Kallades tidigare Malins bro eller Malins brygga efter dottern till brons donator. Uppförd 1862

Islandsbron
En betongbro med ett vackert räcke.

Hamnspången
En klaffbro av ”Holländsk typ”. Uppförd 2012.

Kungsängsbron
Här passerar Kungsängleden över Fyrisån

Vindbron
En rullbro med lång historia. Idag är bron nedlagd.

Flottsundsbron
Stadens södra infart. Från början var det ett vad som senare ersattes av en färja. På 1800-talet byggde man slutligen en bro på platsen.

 

Dela med andra:

Facebook  Twitter  Bloggy 

28 kommentarer

  1. Anders skriver:

    Intressant om alla dessa broar! Frågan är när den allra första stenbron över Fyrisån byggdes. Kan det ha funnits någon stenbro inne i Uppsala redan på medeltiden?

    Ärnabron är intressant. Jag kommer ihåg när det byggdes 1985. Jag var inte gammal då, men minns att man fick svänga av åt höger om man kom norrifrån och åka över en tillfällig bro (ca tio meter?) väster om den ordinarie bron, medan de håll på att bygga den nya bron.

  2. Scribo skriver:

    Hej Anders
    Jag har nog läst det mesta som skrivits om Uppsalas broar men inte hittat några uppgifter om stenbroar på medeltiden. Den första stenbron man försökte bygga verkar ha varit Dombron även om den delvis rasade och man var tvungen att göra om den några år senare.

  3. tommyO skriver:

    Vägverket skriver betr Stenbroar:
    ”De äldsta stenbroarna var enkla stenbalkbroar med mycket begränsad spännvidd. De bestod av en eller flera flathuggna stenar som vilade på landfästen av sten. Inga bevarade stenbroar från medelti-den är kända idag. Från 1700-talets senare del och under större delen av 1800-talet var den vanli-gaste typen av valvbro byggd av kilad sten i kallmur, d v s utan murbruk.”
    källa: http://publikationswebbutik.vv.se/upload/2348/2004_99_vagen_i_kulturlandskapet.pdf

    då det bästa stället att bygga bro var just Dombroplatsen (pga att åsen passerar där). verkar det ju som att den var den första.

  4. Maria Ekholm skriver:

    Fantastisk läsning och nu börjar jag nog längta till vår och sommar när man sett dina vackra fotografier! Blev väldigt nyfiken på Ekeby, dit ska jag försöka ta mig i sommar!

  5. Elisabeth skriver:

    Jag som älskar vinter o snö längtar till sommaren så jag kan åka ut o besöka
    vissa av dessa fantastiska broar som du gjort mig nyfiken på.
    Kram Elisabeth

  6. Late laban skriver:

    Vid Ulva ligger uppströms den nuvarande bron ett stensattlager i botten på ån, en trolig rest av den järnväg/järnvägsbro som skulle ha byggts till järnvägen som egentligen skulle ha gått mot Storvreta någongång på 1800talets slut???
    Vet någon om den grejen mer än jag????

  7. Scribo skriver:

    Hej Late laban. Jag förstår inte riktigt hur du menar? Järnvägen norrut går ju genom Storvreta idag och passerar inte över ån förrän strax före Vattholma. Är det någon annan ort och sträckning du menar?

  8. tommyO skriver:

    Är också förbryllad och har letat lite. Järnvägen drogs till Uppsala 1866. Norra Stambanan drogs via Sala Krylbo 1873. Alltså inte Uppsala-Gävle – detta blev ett privat projekt av GDJ(GävleDalaJärnvägar) Öppnas 1874.
    Historiska kartor har expropiationshandlingar o kartor (130sidor) daterat 1882 men protokollen skrivna 1875. Lite märkligt men allt visar på att den drogs förbi gamlaUppsala-Hämringe-Fullerö-Ekeby-Storvreta.
    Inget om en avstickare till Ulva, vilket också skulle inneburit att korsa ån fram och tillbaka för att komma till Storvreta.
    Så jag undrar också VAR ligger stenlagret på åbotten?
    Länk kartor:
    http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?showmap=true&archive=REG&nbOfImages=130&sd_base=lm03&sd_ktun=0002zajw

  9. Late laban skriver:

    100-200 meter uppströmms bron i Ulva ligger dessa enligt den dykare som dök där på 1990-talet. Jag jobbade på Ulva då så jag kommer så väl ihåg vad han sa om stenläggningen och att det var en dragning av en privatjärnväg som skulle vidare mot väster möjligen Bälinge, kanske Vittinge??
    Vet faktiskt inte mer och har svårt att kolla då jag glömt namnet på han som dök…..

  10. tommyO skriver:

    Nja, Bälinge ligger väl norrut o Vittinge hade redan järnväg (klart Heby 1873). Tror du inte det kan vara något naturligt? Precis som Kvarnfallet har väl Ulvafallet (drygt 4m) bildats genom landhöjning och där rester från istidens grusåsar finns. Det finns kartor på Ulva ända från 1600talet och inga visar på någon annan vägöverfart än den nuvarande , men kan det inte finnas en geologisk rest på platsen du pekar ut?
    Lite kallt o bada nu men du får väl kalla till bad-party i sommar !
    Eller är det någon som har kontakter med SGU om detta.

  11. Anders skriver:

    Kan det inte ha varit fråga om något icke-avslutat projekt i syfte att binda ihop ”Uppsala-Gävle-banan” och Norra Stambanan (Uppsala-Sala-Krylbo-… osv)? En järnvägssträckning mellan t ex Storvreta och Vänge skulle väl inte vara orimlig?

  12. Anders skriver:

    Ulva ligger i södra delen av Bälinge socken. Tätorten Bälinge, som väl historiskt kallats Bälingeby (skolan där heter väl fortfarande Bälingeby skola?), ligger några kilometer norr om Ulva.

  13. tommyO skriver:

    Järnvägar är ingen enkel sak att bygga. Ska dras över mångas marker. Och för Sala-, Gävle-, Enköping-, Länna- järnvägarna kan man hitta Expropriations-handlingar i lantmäteriarkiven på 50-150 sidor. Så jag undrar fortfarande VILKA skulle ha kommit på en ide att bygga en järnväg där? Och börjar man med att fylla igen ån med sten o grus?

  14. Late laban skriver:

    Enligt vad jag har hört, vilket inte därför behöver vara sant, var det ett privat initiativ som det så ofta var i järnvägsbranschen under 1800-talet som skulle bygga denna järnväg, men den blev aldrig färdigställd. Jag drar mig till minnes att det också skall vara stenläggning på östra stranden ovanför fallet……tänk er vägen gör en kurva ner mot bron att man där går rätt ner i förlängningen av vägsträckningen, så att säga inte svänger….jag blir lite osäker, jag kanske missminner mig. Det får bli en tur ut till Ulva när vårisarna brutits och naturen inte har prunkat ut i blom…. eller någon annan som är hugad till en exkursion och kan rapportera sina intryck??

  15. tommyO skriver:

    Tolkar dig som att man drar en linje från Björkby (SO om Ulva) mot Forkarbyvägen (NV om Ulva) och vid skärningen med ån ska stenläggningen finnas. Det passar ju bra på kartan. Vägen har gjort denna krok ända sedan 1600-talet, förmodligen pga att det funnits naturliga geologiska förutsättningar just vid fallet. Vill man dra en järnväg denna raka väg så kvarstår frågan vart och varför…
    Åker gärna ut på en vårutflykt med andra intresserade för att kolla dina stenar :-)

  16. Anders skriver:

    Kan det inte ha handlat om ett kortare (icke-färdigställt) stickspår?

    Ett sådant fanns ju från ”Uppsala-Gävle-banan” ungefär i höjd med Nyby och rakt västerut några kilometer (mot Ärna flygplats), där det låg ett tegelbruk.

  17. Late laban skriver:

    Finns det ingen järnvägs”nörd” att fråga om detta?

  18. tommyO skriver:

    Stickspår fanns det nog gott om, Hittat Röbospåret :
    http://www.stiglundin.se/jarnvag/18116932/ugj/linje/guppsala2b.htm

    Men alla stickspår står nog i relation till en fabrik/industriverksamhet.
    Fanns det något sådant norr om Ulva , mot Bälinge hållet?

  19. Anders skriver:

    Kan det inte ha varit kvarnen i sig som föranledde att man planerade att bygga ett stickspår? Sedan finns det några mindre industribyggnader i Forkarby (strax norr om Ulva). Kan det ha varit något större där för drygt 100 år sedan?

  20. Late laban skriver:

    Det slår mig när jag läser att det var något med Forkarby som det handlade om. Finns det inget i Historiska Kommunregistret om det nu finns något?

  21. Gunnar Lindkvist skriver:

    Det finns en järnväg som skulle passa in: den planerade banan Uppsala-Kerstinbo som aldrig kom till utförande. Från landstingets historik:

    ”Järnväg Uppsala – Bälinge – Skuttunge – Kerstinbo

    Anders Strandberg (H) och Axel Richard Tahlén (H) motionerade 1917 om att landstinget skulle teckna aktier för 50 000 kronor i ett järnvägsföretag som skulle bygga spår från Uppsala över Bälinge och Skuttunge till Kerstinbo för att där ansluta till banan Sala – Gysinge – Gävle. Landstinget biföll med 25 röster mot 8.”

    Koncessionen förföll och det verkar konstigt om skulle ha gjort en stensättning i Fyrisån men inget mer.

  22. Scribo skriver:

    Hej Gunnar Det är en möjlig förklaring av den stenbron som har diskuterats. Just den där föreslagna järnvägsdragningen till Bälinge dyker även upp på denna sida http://www.historiskt.nu/normalsp/sggj/sggj_historik_02_tillkomst.html

  23. tommyO skriver:

    Onekligen ligger Ulva på vägen mellan Ua-Gysinge. Och det fanns tydligen tankar om en bana den vägen för att fylla Gysinges behov av transporter. Den tanken förlorade (1895) mot att banan skulle dras Sala-Gävle.
    Kan det fortfarande ha funnits tankar på en bana mot Uppsala 1917 ?
    Av den lilla info som finns så måste jag hålla med Gunnar om att det verkar lite besynnerligt att starta med en stenläggning vid Ulva kvarn.

  24. Staffan skriver:

    Hej! Jag visste inte att broarna var så intressanta förrän jag började läsa här.

    För den som är intresserad av geolokaliseringstjänster och/eller incheckningar finns numera följande 4sq-lista som jag administrerar: http://4sq.com/12wZOrj

  25. Staffan skriver:

    (hoppas för övrigt att det är okej att jag lånar lite information härifrån till ovan nämnda lista; det är riktigt bra beskrivet och sammanfattat).

  26. tommyO skriver:

    Ulva järnväg o asp/fiskpassage.
    Betr den tidigare diskussionen om ev bro så såg jag idag att det är svårt att utforska området ovanför dammen utan att ha båt och veta var man ska titta. Någon som gjort en djupdykning ??
    Men jag har hittat en ”MKB Ulva fiskpassage”. Kan inte se/hitta om det är beslutat och klart för bygge, men detta dokument från 2007 innehåller även lite historia om området och de kvarnar/sågverk som funnits. Dessutom får du lära dig lite om olika sätt att bygga fisktrappor..
    se:
    http://www.fyrisan.se/document/MKB_Ulva_kvarn-24_maj_med_LONA_text.pdf

  27. tommyo skriver:

    Boken om Ulva, 700 års kvarn o industrihistoria finns nu att köpa.
    På UNT kan du läsa en artikel om den. http://www.unt.se/kultur/turistmal-med-lang-historia-2553623.aspx
    Finns hos förlaget direkt : http://www.uppsalabok.se
    eller hos Bokus.com

  28. Scribo skriver:

    Tack tommyO för tipset. Jag läste att boken även skulle säljas ute på kvarnen. Det låter som ett bra orsak att göra en utflykt dit ganska snart :) Jag har inte varit där ute sedan vårfloden var i full gång.

Trackbacks & Pingbacks

Lämna din kommentar