Scribo — perspektiv på närmiljön

För några år sedan hittade jag en uppgift om att man sparat delar från den nedbrunna nöjesinrättningen Rullan. En kupol från byggnaden skulle ha placerats på ett lusthus i Knivsta.

Uppgiften har gått och gnagt i bakhuvudet sedan dess och slutligen satte jag mig ner för att leta små runda byggnader på en Knivstakarta. Det slutade med att jag fick mig en ordentlig vandring längs sjön Valloxen. Även om det var lite ruggigt var det skönt att komma ut efter en lång vinter.

Som ni ser hittade jag inte bara en utan två kupoler som ser ut att komma från Rullan. Restaurangens huvudbyggnad hade inte några kupoler men däremot fanns det två stycken på en musikestrad som stod i trädgården. Likheterna är slående, även när det gäller spiran, så jag antar att det är de gamla kupolerna från Rullan.

Rullans musikestrad. Foto: Henri Osti 1890-talet

Restaurang Rullan. Foto: Alfred Dahlgren 1901-02

Rullans musikestrad. Foto: Alfred Dahlgren 1901-02 (crop)

Rullan startade sin verksamhet på 1820-talet och brann ner 1946. Den låg i den norra delen av stationsparken där man senare uppförde stadshuset. Wikipedia har en bra och kort artikel om ni vill läsa mer om nöjesinrättningen.

Tänk att det tog ett helt år innan jag fixade en bild på månen Titan. Bloggvännen Mira upplyste mig om Sweden Solar System redan för ett år sedan men det var först nu som jag råkade passera månen med kameran i hand.

Vad är då det här Sweden Solar System (SSS)? För den som inte hört det tidigare så försöker man skapa en skalenlig modell av vårt solsystem här i Sverige. Eftersom man låter Globen i Stockholm motsvara solen blir det dessutom världens största modell. Uppsalas uppdrag är att försöka placera en modell av Saturnus någonstans i staden. Inte helt lätt då den skall vara 6.1 meter i diameter.

Nu verkar det som om vi får vänta på Saturnus men flera olika förslag har dykt upp. På SSS hemsida säger man att den skall bilda ett tak i ett framtida skolplanetarium. Man har även föreslagit en rund stenlagd yta vid Ångströmslaboratoriet och slutligen hittade jag ovanstående bild i ett förslag om ett nytt energihus vid laboratoriet.

Medan man funderar på hur man skall göra med Saturnus så får vi njuta av en av dess månar, Titan, som är utformad som en lampa vid Celsiushuset. Enligt skalan är månen 23 centimeter men tillsammans med planetens tjocka atmosfär får den en diameter på 40 centimeter. Jag tycker att designern Håkan Harrysson har gjort en vacker tolkning.

Nu råkar jag även ha en bild från Knivsta med deras bidrag till systemet. Konstnären Eric Ståhl har gjort en relief av systemet som skall markera platsen för asteroiden 5025 P-L. Nu kan jag inte hitta den på denna relief men det kanske inte är meningen heller? En skalenlig modell av asteroiden skulle nämligen inte vare mer än 0.2 millimeter.

Det här är en intressant byggnad. Många känner säker till att det är Frams gamla cykelfabrik men jag undrar hur många som vet att det Akademiska ridhuset låg här? Det som är spännande är att man fortfarande kan se konturerna av det gamla ridhuset i fabriksbyggnaden. Framför allt är det strävpelarna och taklisten som avslöjar den tidigare byggnaden.

Akademiska ridhuset med stall. Foto Alfred Dahlgren 1901.

När man rev Exercitiegården på 1880-talet för att ge plats åt den nya Universitetsbyggnaden stod den akademiska ridundervisningen utan lokal för första gången på över två hundra år. Dåvarande akademistallmästare Johan Georg Arsenius försökte rädda ridundervisningen och sökte under flera år efter nya lokaler. Tillsamman med några andra intresserade lyckades man slutligen uppföra detta hus. Här på S:t Persgatan fanns man fram till 1917-1919 (olika uppgifter) innan man flyttade till lokaler inne på Artilleriregementet. Idag drivs verksamheten vidare ute vid Kvarnbo.

Arsenius idoga arbete med att rädda ridundervisningen gör att vi idag har Sveriges äldsta och världens näst äldsta ridinstitution, bara slagen av den Spanska hovridskolan i Wien. Starten för ridinstitutionen sätter man till 1663, året då man började bygga Exercitiehuset i Uppsala.

Vy från Slottet. Exercitiegården (Stallgården) ser ni till höger i bild. Foto: Henri Osti 1870-talet (crop).

Vy från Domkyrkan. Exercitiegården (Stallgården) nere till vänster. Observatoriet i fonden. Fotograf okänd 1860-1879

Som vanligt hittade jag några bilder som jag bara måste få visa. Denna gång är det två bilder på Exercitiegården eller Stallgården som den också kallades. De upptäcktes så sent som 1987 i Carolinas samlingar och är antagligen de enda existerande bilderna på denna byggnad.

Exercitiegården uppfördes 1663-65 på mark som universitetet fått i gåva av drottning Kristina 1648. Ansvarig för bygget var vårt eget universalsnille Olof Rudbeck. Här fanns redan ett gammalt stall som Gustav II Adolf låtit uppföra på 1620-talet och man tror att denna byggnad införlivades i den nya gården.

Anläggningen var efterlängtad och var ett försök att locka adeln till Universitetet. Här fick man lära sig det som ansågs nödvändigt för en stadsman, det vill säga ridning, fäktning, språk och dans. Vi den här tiden kunde det bliv väldigt pinsamt om man inte förde sig fint och kände till de senaste danserna. Denna brist ansågs till och med kunde sätta stopp för en framgångsrik karriär.

Kartan ovan är från 1702. Exercitiegården hittar ni uppe i vänstra hörnet. Den runda byggnaden i hörnet av gården är en tornruin från den så kallade biskopsborgen som revs på mitten av 1500-talet. Tornruinen kallades för ”Rundeln” och har gett Rundelsgränd sitt namn. Låt mig återkomma till detta i en senare bloggpost. Exercitiegården revs i samband med att man skulle uppföra den nya Universitetsbyggnaden på 1880-talet.