Couragebacken och kvarteret Biskopen eller Rundeln

kuragebacken-st-olofgatan.jpg

Det är alltid kul med gamla platsnamn. Häromdagen stötte jag på ett som jag inte hört förut och självklart måste jag sprida det vidare. I en gammal målning från 1776 nämner man ”Fru Sylvanders gård i Courage Backen”.

Jag förutsätter att i det här fallet betyder courage mod. Lite moderniserat blir det då Kuragebacken. Om det stämmer kan man av namnet nästan ana de mödor och problem som uppstod när man tog sig uppför eller nedför den branta backen. Det ser ut som om vägen är obelagd på målningen. En lerigt väg måste ha varit en mardröm om man till exempel ville passera här med en tungt lastad kärra. Till och med idag kan det vara lite läskigt att cykla nedför backen när gatstenen är regnvåt.

kuragebacken-1776.jpg
Akvarell av Johan Gustaf Härstedt, 1776.

Hur vet man nu att bilden är från just från denna backe längs S:t Olofsgatan? Någon har skrivit på monteringsarket, ”Taube, Gurli: Från gångna tiders Uppsala, 1950. s. 33 – … fru Sylvander bodde i kvarteret Biskopen nr. 7 och Couragebacken var följaktligen Järnbrogatsbacken”. Jag äger boken och har kontrollerat uppgiften.

Här får vi dessutom ytterligare ett namn på backen, Järnbrogatsbacken. Platsnamn är ju bara användbara om de är spridda i folks medvetande. Den som skrev anteckningen ansåg att tydligen att ingen kunde missförstå beskrivningen. Man börjar då självklar undra om backen skapat rubriker även i modern tid? Nåväl, gatan bytte namn 1964 så Couragebacken är nog ett mer passande namn och jag skall absolut börja använda det igen.

kv-rundeln-1702.jpg
Karta 1702 ”Rundels Qvart:t” (tolkat Hoffman) markerat med blått.

Den som gör sig besväret att leta efter kvarteret Biskopen (som nämns i anteckningen och boken) i en modern karta kommer inte att finna det. Jag vet inte exakt när det försvann men idag hittar vi Universitetshuset och dess park i det gamla kvarteret. Även detta kvarter har haft olika namn och som ni ser på kartan ovan från 1702 kallas det Rundelskvarteret.

Som jag nämnt tidigare tycker jag det är tråkigt när gamla namn försvinner. Självklart är adresser praktiska men det är så mycket mer själ i de gamla platsnamnen. Sprid dem vidare om ni får möjlighet.

Grattis bloggen på 9-årsdagen

hostnogat.jpg

Grattis bloggen på 9-årsdagen. Det blir absolut ingen fest idag eftersom jag varit olydig och struntat i bloggen i nio månader. Så blir det ibland när man måste prioritera. Trots det unnade jag mig en Höstnougat som jag hittade i en alldeles för gammal Aladdinask.

Framtiden då? Jodå, visst kommer jag att skriva nya inlägg men jag skall erkänna att det har varit ganska skönt med en bloggpaus. De flesta anar säkert inte hur mycket tid det krävs för att hålla igång en blogg. Ni som har egna bloggar förstår nog detta och jag beundrar er som år efter år oförtrutet publicerar nya och intressanta inlägg.

Nåja, nu när kvällarna är mörka börjar det rycka lite i skrivarfingrarna. Det är ju så fantastiskt kul när man tar sig tid och lär sig nya saker. Nu känns det faktiskt som om det dags att gräva runt lite i Uppsalaleran igen.

Källbro

kallbro-1.jpg

Ja se där, ett inlägg om Källbro var lite oplanerat. Precis som de flesta svischar man förbi platsen och funderar inte närmare på saken. Under min jakt på information om det närliggande Kuggebro började jag ändå fundera lite på dess historia. Något sensationellt har inte dykt upp men eftersom ingen annan har skrivit om Källbro tillåter jag mig att presentera några rader.

kallbro-karta-1636.jpg
Karta över Kungsängen från 1636.

kallbro-karta-1690.jpg
Karta över Gnista bys ägor från 1690 .

Om vi börjar från början eller rättare sagt från den tid där jag kan hitta information. Den äldsta kartan är från 1636 och visar att Källbro ursprungligen var en del av Kungsängen. Söder om den gick ett stort dike som enligt karttexten skilde Kungsängen och Nyängen. En yngre karta från 1690 visar att den lilla trekanten väster om landsvägen tillhörde Gnista by (Gnista by bytte senare namn till Fyrislund). Den yngre kartan visar också att det fanns en bro här längs vägen mellan Nöden (tidigare Komötet) och Pinan (tidigare Kopinan).

kallbro-karta-1859-63.jpg
Häradsekonomiska kartan från 1859-63

Den första byggnaden på platsen dyker upp några århundraden senare. I den häradsekonomiska kartan från 1859-63 hittar vi några hus med förkortningen Bs. Bs betyder backstuga vilket var en bostad som saknade egen jord. Här bodde möjligtvis en dagavlönare eller så användes den som fattigstuga eller vad vi idag skulle kalla ett äldreboende.

Tyvärr har jag inte lyckats gräva fram något mer om Källbro. Gården verkar ha levt ett stilla liv där ute på Uppsalaslätten. Nu är det som sagt inte Uppsalas mest intressanta plats men har man lite fakta är det dumt att inte skriva ned det.

En sak som är lite kul är att en stump av den gamla landsvägen finns kvar vid Källbro. Det är väl bara jag som är lite nördig som blir glad av det. Men vem kan tycka illa om något som antagligen fanns redan på 1500-talet?

fyrislundsbacken-jarnvagsbro.jpg
Fyrislundsbäck och järnvägsbron. Källbro i fonden.

Jag har ingen aning om hur länge eller varför stället kallas för Källbro. Ortnamnsarkivets databas bjuder inte på någon ytterligare information. Efter att ha läst dussintals med namntolkningar vet jag däremot att jag saknar den kunskap som behövs för att göra en korrekt tolkning. Det hindrar mig dock inte från att vidarebefordra några tankar jag har om saken.

Om man gör det mest uppenbara och antar att namnet är en sammanslagning av orden källa och bro blir det hela ganska enkelt. Det står helt klart att det funnits en bro här under lång tid. Det visar ett flertal äldre kartor. Med tanke på att även järnvägen tog sig tid till att bygga en stenbro alldeles bredvid kan man ana att det var ett ganska stort dike. Numera är bron vid Källbro borta och största delen av bäcken nedgrävd eller överodlad.

norrby-karta-1764.jpg
Karta över Norrby ägor från 1764.

Förledet käll- kan säkert ha flera förklaringar men om man antar att det kommer från ordet källa går även det att förklara. Vattnet i diket kom faktiskt ursprungligen från en källa. Utloppet hittar ni vid det som numera kallas Gnista gård, strax bakom långtidsparkeringen vid Almungevägen. Idag får den väl räknas som uttorkad om det inte är det lilla pumphuset bredvid som tar hand om vattnet. En karta från 1764 visar källan ovanför mjölnarstugan och den väderkvarn som en gång stod där.

Jag har försökt hitta äldre namn på bäcken och källan men det enda som dykt upp är Fyrislundsbäck från Trafikverkets databas och Gnista källa ur en karta från 1902.

kungsangen-1763.jpgkjallbacken-1763.jpg

Uppdatering 2015-02-16: I en karta från 1763 över Kungsängen säger rågångsbeskrivningen att bäcken kallas för Kjällbäcken. En sådan gammal hänvisning gör att namnet Källbro känns mer ”föklarat” om man nu kan säga så. Källbro – bron över Kjällbäcken.

I satellitbilden på Google maps ser man  det överodlade diket som ett mörkt band i åkern

Källbro på Google Maps.

Kuggebro

kuggebro-3.jpg
Kuggebro. Bron uppförd enligt Trafikverkets databas 1959.

Kuggebro är en av de platser som legat länge på min lista över saker jag borde undersöka närmare. Här har det funnits en överfart i århundraden och bron finns med på de äldsta kartorna från början av 1600-talet. Med det i åtanke brukar det åtminstone finnas några rader text att gräva fram.

kubbro-1859-63.jpg
Häradskarta från 1859-63.

Det verkar dock inte finnas mycket skrivet om dess tidigare historia. En förklaring kan vara att de första byggnaderna runt bron dök upp ganska sent. På häradsekonomiska kartan från början av 1860-talet ser vi några hus med beteckningen Utlf.G vilket betyder utflyttad gård. I skiftesbeskrivningen över Säfa by från 1857 är det en herr Ekberg som skall ta hand om sina gamla åbyggnader samt de tilldelade åkermarkerna i Kuggebo. Om ni undrar vad en skiftad by är för något så finns det en bra förklaring i mitt inlägg om Huddungeby radby.

kuggebro-6.jpg
Kuggebro nedströms. Fotograf och årtal: okänt

kuggebro-4.jpg
Kuggebro. Fotograf och årtal: okänt.

Här ovanför ser de bilder av Kuggebro som jag hittat eller blivid tipsad om. Först gången jag såg den nedre bilden blev jag dock lite förvånad. Vad längs Sävjaån kunde generera så mycket båttrafik att man såg sig nödgad att bygga ett ledverk under bron (vingarna som hindrar båtar att köra in i bropelarna)? Det tål att tänka på. Bilden presenteras i källan som ”Den gamla bron, Kuggebro, som låg inne bland husen i Sundby”.

kuggebro-5.jpg

Det går faktiskt att se vart den gamla bron låg utan att kliva ur bilen. Vid Kuggebro finns det en hög böjd häck som följer den tidigare vägsträckningen ner till ån. Det är faktiskt en av de få resterna som minner om den gamla överfarten.

kuggebro-1952.jpg
Ekonomiska kartan, 1952

Namnet Kuggebro kommer ursprungligen från Kuggenäs (senare Koggaboda) som låg ungefär där Lilla Djurgården ligger idag. Platsen nämns redan 1316 som coggænes i ett testamente. De som på senare tid tolkat namnet menar att det innehåller det fornsvenska ordet ‘kogg’ vilket var ett medeltida lastskepp.  Det är spännande att fantisera över hur det skulle se ut med några koggar liggandes för ankar i Föret. För övrigt menar man att det är ovanligt att hitta ett kugg/kogg namn så in långt in i landet. Normalt finner man dessa längs med kusten.

savja-bro-1.jpg
Säwia Broo. Karta från 1663.

En sak som har varit lite förvirrande är namnet Kubbro i häradskartan från 1859-63. Skall man tolka det som att själva bron kallades för Kubbro under 1800-talet? När bytte den namn till Kuggebro? Det är också intressant att veta att på mitten av 1600-talet kallades bron för Sävjabron, ”Säwia Broo”. Det finns fler kartor från perioden där namnet finns med. Som synes övergavs det och man kan undra varför? Slutligen ett sista frågetecken, vem döpte stället till Sundby? Som jag tidigare nämnt kallades området för Kuggebo i skiftesbeskrivningen från 1857.

Ja detta grävande skapade faktiskt fler frågor än svar men så blir det ibland.

Kuggebro på Google Maps.

Gott Nytt År 2015

gottnyttar2015-1.jpg
Emma och Henri hänger i Uppsala. Foto: Henri Osti, 1902.

gottnyttar2015.jpg

Vad skådar mitt högra öga! En spionbild på äppeltillverkarens senaste portabla iSilverplåt. Härligt att kunna visa upp den så här tidigt. Det ser faktiskt ut som man satsat hårt och erbjuder ett exklusivt handtag och blank finish nästa år. En av de nya funktionerna sägs vara att man lyckats eliminera batteriet så att fler bilder kan tas utan uppladdning. Helt galet!

När man ser tillbaka på nyårsfirandet var det betydligt tuffare förr. År 1900 hände detta i Uppsala enligt lantbrukare Anna Karlsson, född 1865 i Råby:

Kring slottet hade dom tjärtunnor som brann, å så sköt dom. Å så ringde det i alla klockor. Det var många som trodde, att det skulle bli nåra omändringar. En del trodde, att Ytterska domen skulle komma. Men det var som vanligt efteråt. Men jag minns hur opplyst det var i stan. Det syntes ända hem till Ytterbacken, hur tjärtunnorna brann. För vi var inte till stan på kvällen.

Nåja, allt detta om skjutandet är upprörande men jag förstår om ni finner andra saker mer omtumlande. Till exempel ser ni att en selfie var skåpmat redan 1902!

GOTT NYTT ÅR!

Falebro, Sävjaån

falebro-2014.jpg
Betongbron uppfördes 1967 enligt vägverkets databas. Den gamla bron låg ungefär 50 meter bortom den nuvarande bron.

Jag hittade en väldigt vacker beskrivning på Fahle bro från 1785. Det här är bara ett förslag om jag tolkar det franska ordet dessein korrekt (design, plan, intention, utkast). Hursomhelst, bilden inspirerade mig att fortsätta leta information.

falebro-1.jpg
”Dessein Til Fahle Bro Byggnad Af Sten”. Ritad av Fahle Olof Burman, akademifogde och stadsingenjör, 1785.

Historiskt skall det ha funnits ett vad eller en bro här ända sedan 1000-talet. En runsten intill överfarten lyder ”Torsten och Vige lät göra denna bro för Assurs, sin svågers, ande. Nu är så sagt för själen: hjälpe Gud. Äsbjörn gjorde (?)”. Ett tydligare tecken på en gammal överfart går väl inte att finna. Man skall dock komma ihåg att förr kunde benämningen bro lika gärna betyda att man stadgat upp botten i vattendraget eller lagt ut en stensträng i något sankt område.

falebro-runsten-u947.jpg

Det här var tidigare huvudvägen som tog resande från Stockholm till Uppsala. Det här ändrades enligt uppgift på 1600-talet när vägen mot Flottsund stod klar. På grund av vägens betydelse så ålades häradet att bygga en bro över Sävjaån 1438.

Trots att förslaget till den nya stenbron aldrig förverkligades så kom den med en karta från 1785 över den befintliga bron. Den verkar vara ganska lik den bro som senare ersatte den. Här ser man även en byggnad norr om bron som kallas Fahlebro Krogen.

falebro-1785.jpg
”Avritning öfer Fahle Bro” 1785.

Hur de äldsta broarna sett ur är är det nog ingen som vet idag men 1796 beslutar man att uppföra en ny bro på platsen. Fyra män från Mora får uppdraget. Under bygget blir det sättningar i ena brofästet. Sockens ansvariga kräver då en garanti av brobyggarna att bron skall hålla minst 20 år. Det målet nåddes med råge och enligt uppgift stod den kvar ända fram tills 1967.

Olof Thunman avbildade bron på 1930-talet och det är troligtvis bron från 1700-talet. Det här går faktiskt att kontrollera. Jag har inte haft tid men på Landsarkivet skall det finnas två ritningar, vara en från 1796, som säkert ger ett svar på detta. Länk 1länk 2. Om jag tar mig dit uppdaterar jag inlägget.

falebro-3.jpg
Falebro avbildad av Olof Thunman 1930-talet.

Jag fick även ett tips om ett fotografi med den gamla bron. Här har ni det.

falebro-1937.jpg
Falebro. Foto: Okänd

Slutligen  hittade jag en bild från 1965 det vill säga strax innan man rev den gamla och uppförde den nya betongbron. Som ni ser är den inte felfri och man har lagat pelaren och brofästena med betong.

falebro-1965.jpg
Här fiskar man vid Falebro. Foto: Uppsala-Bild, 1965.

Det berättas även att Linné skall ha planterat en ask på var sida om det södra brofästet. Det skulle hjälpa vägfarare att lokalisera bron vid dålig sikt eller när snön dolde alla andra kännetecken. Idag finns bara den västra asken kvar.

falebro-4.jpg
Det södra brofästet med Linnés ask till vänster.

Namnet Falebro är något omtvistat. Redan på 1500-talet var det en språkforskare som tog sig an uppgiften. Denne Johannes Bureus verkar mest ha varit intresserad att framhäva sina gamla släktingar och menade att bron fått sitt namn av en Fale Bure som skulle ha stupat här på 1100-talet. Idag anser nog många att denne Fale Bure aldrig existerat.

falebro-2.jpg
Fååle bro, Karta från 1641.

Vad de flesta insatta ändå verkar vara överens om är att Fale är ett personnamn. Fale, Fåle eller Fardhe är kortformen av ett medeltida namn Farthæng, Farthiegn (olika stavningar såklart). 1424 benämndes bron Faardhabro vilket är ett exempel som anknyter till personnamnet. Självklart finns det andra teorier och oklarheter, vad annars? Till exempel vet man inte hur länge ån har kallats för Sävjaån. Man menar att den mycket väl kan ha hetat något helt annat på medeltiden vilket i sin tur skulle påverka bronamnets ursprung.

Jag hittade även ett dokument i SDHK där kung Kristofer (svensk kung 1441-1448) nämner Faerdebroon i Uppsala. Möjligtvis kan detta vara Falebro och ger då ytterligare en stavning av bronamnet. Nåja, detta är vad jag lyckats gräva fram och förhoppningsvis blev vi lite klokare?

Bron på Google Maps.

Avrättningsplatsen vid Mora stenar

avrattningsplatsen-mora-stenar-1.jpg
Bild tagen från väg 1060, Östunavägen, ut ut över den tidigare ängen Blötan.

Jag upptäckte av en slump att i början av året har man lagt in avrättningsplatsen som jag upptäckte 2010 i Riksantikvarieämbetets databas Fornsök. Det är alltid kul när något som man grävt fram bekräftas av andra. I det här fallet även officiellt.

avrattningsplatsen-mora-stenar-2.jpg
Ladan som står i den södra delen av avrättningsplatsen. Mellan ladorna skymtar man stenbyggnaden som innehåller Mora Stenar.

I Fornsök nämner man en karta från 1748 som jag tidigare inte sett. Jag lägger med den i inlägget. Avrättningsplatsen är utmärkt med en röd prick

blotan-1748.jpg
Karta över allmänningen Blötan från 1748.

Länk till objektet i Fornsök.

Grattis bloggen på 8-årsdagen

salnecke-slott-1.jpg
Det vackra 1600-talsslottet Salnecke.

Grattis bloggen på 8-årsdagen! Japp, i åtta år har jag trixat med den och på senare tid mest tampats med ett antal tekniska utmaningar. Jag sköter all kodning själv så det gäller att försöka hänga med i utvecklingen. Det har faktiskt varit nära att hela bloggen stannat när jag installerat nya versioner av WordPress. Nu har jag rättat de mest akuta felen och jag arbetar på en ny version som är lite mer framtidssäker. Utseendemässigt kommer det inte bli några förändringar för jag gillar den som den är.

Jag har fått frågan om bloggen inte borde anpassas för mobiltelefoner. Jag upplever att de flesta smartphones hanterar WordPress utan problem. Eftersom det är bilderna som tar längst tid att ladda ner känns det fånigt att bygga en mobilsite om man inte fyller den med lågupplösta bilder. Idag är jag inte riktigt villig att göra allt det extra arbetet som krävs för detta. Det är bättre att jag använder den lilla tid jag har till förfogande att fundera på nya blogginlägg, eller hur? ;-)

Anna Petrus park

anna-petrus-park-1.jpg

En ny park har växt fram i Kungsängen. Om jag inte är felinformerad så sker invigningen i veckan. Det är något man kallar en aktivitetspark och innehåller allt från parkour, skateplats, små studsmattor och mycket annat.

anna-petrus-park-5.jpg

anna-petrus-park-4.jpg

anna-petrus-park-6.jpg

anna-petrus-park-7.jpg

Parken har många grafiska element och var väldigt kul att fotografera. Till och med den mongoliska björken som man planterat här är grafiskt snygg. Jag kan också tänka mig att parken kommer att göra succé bland de yngre. Här finns massor att undersöka och testa. Personligen är det inte min typ av park men jag tycker att det är kul att man försöker göra något nytt.

anna-petrus-park-2.jpg

anna-petrus-park-3.jpg

anna-petrus-park-9.jpg

anna-petrus-park-8.jpg

Parken är döpt efter konstnären Anna Petrus som föddes i Uppsala 1886. Hon var skulptör, designer och dansare. Det enda verk jag hittat av henne i Uppsala är en utsmyckning på Uppsala Stadsteater. Lite oväntat då teatern uppfördes 1950 och Anna Petrus gick bort 1949. Motivet verkar vara något som ursprungligen har använts vid världsutställningen i Paris 1925. Det sägs inget om utsmyckningen är en kopia eller något man sparat från utställningen.